<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155</id><updated>2012-01-27T08:57:35.127+01:00</updated><category term='OPAC'/><category term='Vorto de la Tago'/><category term='La Vanguardia'/><category term='Biblia'/><category term='La Faraono'/><category term='Max Josef Metzger'/><category term='Rojo y Negro'/><category term='Leopold Einstein'/><category term='George B. M. Harvey'/><category term='Baghy'/><category term='mallongiloj'/><category term='ukelele'/><category term='Israel Lejzerovich'/><category term='EVE'/><category term='Borges'/><category term='Luis Hernández Lahuerta'/><category term='Christer Kiselman'/><category term='PV'/><category term='televisión'/><category term='Korĵenkov'/><category term='etimología'/><category term='Karinthy'/><category term='Rondo Takács'/><category term='Amics del Museu de l&apos;Esperanto'/><category term='Árpád Mathé'/><category term='Adam Zamenhof'/><category term='Kertész'/><category term='Pujulà i Vallès'/><category term='Ebbe Vilborg'/><category term='La fila'/><category term='Review of reviews'/><category term='Ipernity'/><category term='L. L. Zamenhof'/><category term='denaskulo'/><category term='Firefox'/><category term='Barbara Pietrzak'/><category term='ILEI'/><category term='NASK'/><category term='casa natal'/><category term='mensaje pascual'/><category term='Duilio Luraschi'/><category term='Literatura Mondo'/><category term='Krakovo'/><category term='Soros'/><category term='Biblio'/><category term='Paul Chandon de Briailles'/><category term='V Congreso Universal'/><category term='La Terreta'/><category term='Lev N. Tolstoj'/><category term='Henry Phillips'/><category term='nombre Zamenhof'/><category term='Juan Gabriel López Guix'/><category term='Poblet'/><category term='Jason Castle'/><category term='Dasgupta'/><category term='Fernando de Diego'/><category term='Kazimierz Bein'/><category term='ciclismo'/><category term='Paul Neergaard'/><category term='literaturamondo.org'/><category term='curso de esperanto'/><category term='ŝako'/><category term='Herbert F. Höveler'/><category term='La Esperantisto'/><category term='Genezo'/><category term='Tim Burton'/><category term='Japanio tertremo cunamo'/><category term='5-a Universala Kongreso'/><category term='Hodler'/><category term='Leo Belmont'/><category term='Anna Maria Molera'/><category term='Google'/><category term='Norberto Bartelmes'/><category term='La liberiĝo de la juĝisto'/><category term='historia'/><category term='traducción'/><category term='moneda esperanto'/><category term='Ferenc Szilágyi'/><category term='La liberación del juez'/><category term='Kalocsay'/><category term='MES'/><category term='keylayout'/><category term='teclado'/><category term='Árpád Rátkai'/><category term='IKUE'/><category term='retkatalogo'/><category term='José Magdalena'/><category term='La Metiisto'/><category term='Assimil'/><category term='enseñanza'/><category term='Rafael Hernández'/><category term='KELI'/><category term='José Antonio del Barrio'/><category term='Esperantisto'/><category term='Cervantes'/><category term='Teodoro Schwarz'/><category term='Esperanto en Estados Unidos'/><category term='Sator'/><category term='Jorge Hess'/><category term='Edmund Grimley Evans'/><category term='Lidia Zamenhof'/><category term='Sant Jordi'/><category term='Winifred Sackville'/><category term='Manuel Havelik'/><category term='Kearney'/><category term='Zamenhof forpaso funebro'/><category term='Białystok'/><category term='konversacia rondo'/><category term='El Periódico'/><category term='Zamenhof'/><category term='Delfí Dalmau'/><category term='150 aniversario Zamenhof'/><category term='bibliotekoj'/><category term='keyboard'/><category term='Museo del Esperanto'/><category term='Gabriela Kosiarska'/><category term='yiddish'/><category term='CGT'/><category term='naskiĝdomo'/><category term='Strato Zamenhof'/><category term='E-o tago'/><category term='palindromo'/><category term='lernu'/><category term='Israel Lejzerowicz'/><category term='PIV'/><category term='René de Saussure'/><category term='esperantologio'/><category term='fecha'/><category term='krucenigmo'/><category term='Joan Inglada'/><category term='Internacia Virina Tago'/><category term='Pola Radio'/><category term='Joseph Rhodes'/><category term='esperanto'/><category term='William Thomas Stead'/><category term='Rodríguez Huertas'/><category term='Génesis'/><category term='sporta fakvortaro'/><category term='OpenBiblio'/><category term='Grenkamp'/><category term='EES'/><category term='Felicxan Kristnaskon'/><category term='#ZamenhofTago'/><category term='Donald Broadribb'/><category term='Kabe'/><category term='Espero Katolika'/><category term='Alico en Mirlando'/><category term='Alphonse Chérel'/><category term='Andrzej Pettyn'/><category term='pangrama'/><category term='aragonés'/><category term='Von Wahl'/><category term='ĉapelisto'/><category term='Ferrer Guardia'/><category term='Bolesław Prus'/><category term='tiparo'/><category term='Twitter'/><category term='Carlos Giurleo'/><category term='Sant Pau d&apos;Ordal'/><category term='X-sistemo'/><category term='Hispana Kongreso'/><category term='William Benson'/><category term='Frederic Pujulà i Vallès'/><category term='Vinko Markov'/><category term='Ernest Archdeacon'/><category term='alfabeto'/><category term='Jakub Szapiro'/><category term='Manresa'/><category term='palabra del día'/><category term='Göndör'/><category term='Stano Marček'/><category term='aprendizaje'/><category term='futbalo'/><category term='Nikolái Borovko'/><category term='Jean Thierry'/><category term='H-sistemo'/><category term='Blau'/><category term='feliĉan novan jaron'/><category term='Karlo Pereira'/><category term='Luis Hernández'/><category term='Capablanca'/><category term='Zofia Zamenhof'/><category term='Alpha Decay'/><category term='esperanto en Catalunya'/><category term='Haydn'/><category term='Zaragozo'/><category term='spesmilo'/><category term='stelo'/><category term='Michael Everson'/><category term='bicicklado'/><category term='Jakobo Ŝapiro'/><category term='Tujtero'/><category term='Ramon Molera'/><category term='iPad'/><category term='Congreso Universal'/><category term='Benedicto XVI'/><category term='ĉiuliteraĵo'/><category term='Lluís Hernández Yzal'/><category term='Yzaguirre'/><title type='text'>Esperantaj bitoj</title><subtitle type='html'></subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>77</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-3752160395742675915</id><published>2012-01-27T02:33:00.009+01:00</published><updated>2012-01-27T08:57:35.140+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ernest Archdeacon'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Frederic Pujulà i Vallès'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='José Magdalena'/><title type='text'>Magdalena, campeón en el Parque (1909)</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-Xi3HAkEdTTg/TyHt5Vbnj7I/AAAAAAAACD8/2ePCrYXHRUw/s1600/5a+sello.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="259" src="http://4.bp.blogspot.com/-Xi3HAkEdTTg/TyHt5Vbnj7I/AAAAAAAACD8/2ePCrYXHRUw/s320/5a+sello.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Sello conmemorativo del V Congreso Internacional de Esperanto (ONB)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Son bien conocidas muchas de las actividades que se desarrollaron durante el &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2012/01/barcelono-kusas-ankorau-apud-la.html" target="_blank"&gt;V Congreso Internacional de Esperanto de 1909&lt;/a&gt; en la sede central del palacio de Bellas Artes, pero también en el paraninfo de la Universidad de Barcelona, donde se reunió el Lingva Komitato o los miembros de la UEA, o en el salón gótico de la Bolsa, donde se celebraron los Juegos Florales.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Sin embargo, al margen de reuniones de la Internacia Sciencia Asocio o de un sinfín asociaciones esperantistas especializadas («farmacéuticos, médicos, juristas, ferroviarios, marineros, vegetarianos, librepensadores, funcionarios públicos, taquígrafos»),(1) hubo diversos actos del Congreso abiertos al público y celebrados en distintos lugares de la ciudad.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Entre los actos abiertos del Congreso, hay que citar los servicios religiosos del domingo. En la misa católica celebrada en la Casa de la Caridad hubo sermón en esperanto del padre Richardson («Novan ordonon mi donos al vi: amu vin unu la aliajn»), que transmitió la bendición papal. Por su parte, el padre Rust predicó ante numerosos congresistas protestantes en una capilla evangélica.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-aqd7sgi0w4Y/TyHTnXJyUkI/AAAAAAAACC8/jyyAsqf6cro/s1600/Romea.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="136" src="http://1.bp.blogspot.com/-aqd7sgi0w4Y/TyHTnXJyUkI/AAAAAAAACC8/jyyAsqf6cro/s320/Romea.png" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Anuncio de &lt;i&gt;La Vanguardia&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Fuera de los centros neurálgicos del Congreso también hay que destacar la representación en el Teatro Romea de &lt;i&gt;Mistero de Doloro&lt;/i&gt;, la adaptación al esperanto de Pujulà i Vallès de la obra de Àngel Guimerà.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;En un artículo publicado en&amp;nbsp;&lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;,&amp;nbsp;&lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Camille_Aymonier" target="_blank"&gt;Camille Aymonier&lt;/a&gt;&amp;nbsp;(1866-1951) dedica siete páginas(2) a glosar la representación. Aymonier explica que, tras «el imborrable recuerdo» de la representación de &lt;i&gt;Ifigenia en Táuride&lt;/i&gt;&amp;nbsp;de Goethe en el congreso de Dresde, «los catalanes, orgullosos de su país y de su renovada literatura, presentaron ante el público internacional la obra de un joven autor de Cataluña, profunda y decididamente nacional. La empresa fue audaz y estuvo coronada por el éxito. Todos los asistentes se sintieron agradecidos de poder penetrar de manera más profunda en el carácter original de este pueblo», y a continuación hace una encendida defensa del respeto del esperanto por las lenguas nacionales:&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;Os propongo y os pido que planteéis a los opositores del esperanto esta observación. Nuestra lengua, a la que se acusa de ser enemiga de las lenguas nacionales, a las cuales hará desaparecer, que eliminará los matices tan diversos de las producciones del espíritu humano infinitamente rico, que impedirá que se comprenda la diversidad de caracteres y temperamentos nacionales, nuestra lengua internacional ha dado a conocer, ha hecho comprender a personas de todas las partes del mundo, una obra profundamente nacional, y esa obra ha sido traducida con la inteligencia plena del corazón y el espíritu de un catalán, el señor Pujulà y Vallès, interpretada con la más sincera naturalidad y el más alegre fervor por actores catalanes, hermanos de los personajes a los que interpretan. Se puede traducir la obra al francés o al alemán, pueden representarla actores del Théâtre français o del Teatro Lessing, y desde luego el público francés o alemán nunca recibirá una impresión tan fuerte, tan justa como la que recibieron los congresistas en el Teatro Romea.&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: right;"&gt;Camille Aymonier, «Mistero de doloro»,&amp;nbsp;&lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;, 1909, p. 132&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;En el apartado musical destacan dos grandes conciertos. En el primero, el 5 de septiembre en el Teatro Romea, se interpretaron obras de compositores catalanes y franceses, así como fragmentos de &lt;i&gt;Alcesto&lt;/i&gt; de Glück cantados por Marie Brucker. En el segundo, celebrado en el Palacio de Bellas Artes el martes 7 de septiembre, se interpretaron clásicos catalanes como &lt;i&gt;La nit de Sant Joan&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Els tres tambors&lt;/i&gt; o &lt;i&gt;Montanyes regalades&lt;/i&gt;&amp;nbsp;–con la traducción de las letras al esperanto impresas en el programa de mano– e himnos en esperanto como &lt;i&gt;Akcepto&lt;/i&gt;, con música de Lambert y letra de Pujulà o &lt;i&gt;Al la fratoj&lt;/i&gt;, poema de Zamenhof musicado por Onia Farga.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-hdA81d1UqZQ/TyHlC07bOaI/AAAAAAAACDU/5sFB5NKoO00/s1600/sardana.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="201" src="http://4.bp.blogspot.com/-hdA81d1UqZQ/TyHlC07bOaI/AAAAAAAACDU/5sFB5NKoO00/s320/sardana.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Sardana esperantista (ONB)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Las sardanas «y otras pintorescas» danzas catalanas estuvieron presentes en la «alegre excursión al monte Tibidabo, al que muchos subieron por senderos empinados llenos de encanto y otros en funicular».(3) &amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;b&gt;En el Parque&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;El miércoles 7 de septiembre, el parque de la Ciutadella, entonces conocido simplemente como «el Parque», fue escenario de un ejercicio de la Cruz Roja sobre la utilidad del esperanto. El presidente de Esperanto Ruĝa Kruco, general Priou, ya llevaba días reclutando «heridos» en el hotel, en las Ramblas o en el teatro («Puede que le corten un brazo o un pie o hasta puede que busquen una bala en su pecho», bromeaba).(4) Y efectivamente entre los «heridos» tendidos en el suelo bajo el sol del otoño se reconocía a Borel, Chaussegros, Aymonier y otros congresistas. &amp;nbsp;El acto contó con la presencia de Zamenhof y posteriormente se depositó una medalla ante el busto del poeta &lt;a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Bonaventura_Carles_Aribau" target="_blank"&gt;Bonaventura Carles Aribau&lt;/a&gt;&amp;nbsp;(1798-1862), defensor de una lengua universal.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-aThHcPGRb3k/TyHVxq_UdQI/AAAAAAAACDE/oqRy8t-Y168/s1600/rug%CC%82a+kruco.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://3.bp.blogspot.com/-aThHcPGRb3k/TyHVxq_UdQI/AAAAAAAACDE/oqRy8t-Y168/s320/rug%CC%82a+kruco.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;La exhibición de la Cruz Roja (ONB)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;b&gt;El deporte en el V Congreso&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;También el deporte estuvo presente en el congreso de Barcelona, y si bien diarios como &lt;i&gt;La Vanguardia&lt;/i&gt; o revistas en esperanto como &lt;i&gt;La Suno Hispana&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt; o &lt;i&gt;Lingvo Internacia&lt;/i&gt; mencionan la celebración de algunas actividades deportivas, los detalles se encuentran sobre todo en &lt;i&gt;El Mundo Deportivo&lt;/i&gt;.&amp;nbsp;En&amp;nbsp;1909, el que hoy es uno de los diarios deportivos más vendidos estaba en su tercer año de vida y era un semanario dedicado sobre todo al automovilismo y el ciclismo, en el que el fútbol todavía ocupaba un lugar secundario. La información deportiva relacionada con el Congreso está compilada en este &lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/El%20congreso%20de%201909%20en%20MD.pdf" target="_blank"&gt;documento&lt;/a&gt; de 20 páginas.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-_jEuT7iC8tA/TyHdh9NWsuI/AAAAAAAACDM/_wAy0bKBTNM/s1600/Mundo+Deportivo.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="113" src="http://2.bp.blogspot.com/-_jEuT7iC8tA/TyHdh9NWsuI/AAAAAAAACDM/_wAy0bKBTNM/s320/Mundo+Deportivo.png" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Cabecera de &lt;i&gt;El Mundo Deportivo&lt;/i&gt; del 16 de septiembre de 1909&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;La organización del torneo de fútbol pasó por diversas vicisitudes, pero finalmente lo disputaron los &lt;i&gt;teams&lt;/i&gt; júniors de Z, Olimpic, Badalona, Numancia, Catalonia y Salud. A última se añadieron Europa y Universitari.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Zamenhof decidió asistir al torneo de fútbol, mientras que al mismo tiempo «otros asistieron a una corrida de toros en las Arenas de Barcelona, un deporte ciertamente más bárbaro pero también más español que el futbol».(5) Después de que la banda de la Cruz Roja interpretara el himno &lt;i&gt;Espero&lt;/i&gt; dio inicio el primer partido en el Campo del Club Deportivo Español. El torneo hubo de seguir el miércoles y &lt;i&gt;El Mundo Deportivo&lt;/i&gt; no se abstuvo de criticar la organización:&lt;/div&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;La fiesta en sí agradable; en la organización faltó experiencia, resultando en resumen poca cosa para los esperantistas extranjeros, los cuales conocen el &lt;i&gt;sport&lt;/i&gt; más que nosotros y pueden formarse mal concepto del deporte en ésta, por lo que presenciaron.&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;El Mundo Deportivo&lt;/i&gt;, 9-9-1909, p. 4&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Tras la suspensión del torneo el día 5, hay que esperar a la edición de &lt;i&gt;EMD&lt;/i&gt; del 23 de septiembre para conocer el ganador del torneo. Bajo el titular «El concurso del Numancia F.C.», M. Mensa, el especialista en fútbol del periódico relata que&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;Uno de los individuos de la comisión del Concurso organizado en honor de los Esperantistas, D. Emilio Roig, me ha favorecido con atenta y cariñosa carta, relatándome lo ocurrido a propósito de dicho concurso.&lt;/blockquote&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;El Mundo Deportivo&lt;/i&gt;, 23-9-1909, p. 4&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Lo ocurrido no queda muy claro, pero sí parece claro que la final la disputaron Europa y Catalonia y que se impuso este último equipo con una «monumental» actuación de Colet.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;b&gt;Magdalena se lleva la Copa Esperanto&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;El 10 de septiembre se celebró en el parque de la Ciutadella una carrera de motocicletas entre sólo dos participantes «que ocultan sus nombres bajo los seudónimos Sirep y Aparg [¿acaso Peris y Grapa?], ambos caballeros en motos de 3 1/2 HP, marca &lt;i&gt;Griffon&lt;/i&gt; la del primero y &lt;i&gt;Peugeot&lt;/i&gt; la del segundo»(6). La carrera se disputó a 10 vueltas (17, 775 km) y se impuso Aparg en 22 minutos y 18 segundos.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;A continuación llegó el turno de los coches, o mejor dicho del coche:&lt;/div&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;Mientras se ponían los dorsales á los ciclistas, nuestro querido amigo Sr. Salazar, que asistía a la fiesta en representación de “La Hispano Suiza”, ofreció efectuar, fuera de programa, una vuelta de pista en cochecito Hispano 12HP, lo cual fue aceptado con agrado por el Jurado.&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-bOjz3S3IZFA/TyHp3fVlIkI/AAAAAAAACD0/1QIBP6VVKSg/s1600/carrera.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://4.bp.blogspot.com/-bOjz3S3IZFA/TyHp3fVlIkI/AAAAAAAACD0/1QIBP6VVKSg/s320/carrera.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Salida de la Copa Esperanto, 10-9-1909 (ONB)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;En una de las fotos que se conservan &amp;nbsp;del congreso aparecen siete ciclistas (Quirante, Borrás, Alric, Barnola, Magdalena, Miró y Sum) a punto de tomar la salida en el parque de la Ciutadella. Se trata de la carrera que se celebró a las cuatro y media de la tarde del mismo día 10 de septiembre. Pero ¿qué clase de carrera era? Según aclaraba el reglamento, publicado por &lt;i&gt;El Mundo Deportivo&lt;/i&gt;&amp;nbsp;el 26 de agosto, se trataba de una carrera de 50 kilómetros con entrenadores en motocicleta, una modalidad que muchos años más tarde gozaría de gran aceptación en los velódromos y en la cual el mallorquín &lt;a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Guillermo_Timoner" target="_blank"&gt;Guillermo Timoner&lt;/a&gt; fue seis veces campeón del mundo entre 1955 y 1965.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-XXUIHppox4Y/TyHpmO6jtaI/AAAAAAAACDs/MowQhzXVzAI/s1600/timoner.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="168" src="http://2.bp.blogspot.com/-XXUIHppox4Y/TyHpmO6jtaI/AAAAAAAACDs/MowQhzXVzAI/s320/timoner.png" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Guillermo Timoner con el maillot arco iris de campeón del mundo tras su entrenador Van Ingelgem&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Los entrenadores no aparecen en la imagen de 1909 porque estaban situados más adelante.&lt;/div&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;A la señal de Arteman, parten todos de la meta en busca de sus entrenadores, colocados algunos metros más adelante, originándose a su encuentro alguna confusión por estar varios de ellos desprevenidos; no obstante, no se produce ningún incidente y después del viraje cada cual se pega á su respectivo entrenador.&lt;/blockquote&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;El Mundo Deportivo&lt;/i&gt;, 16-9-1909, p. 1.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;M. F. Creus, redactor de ciclismo de &lt;i&gt;El Mundo Deportivo&lt;/i&gt;, ofrece un detallado relato de la carrera en la que se impuso «Magdalena, el pequeño &lt;i&gt;crack&lt;/i&gt; de los ciclos Montpeó» quien demostró que era «de la madera de los campeones». José Magdalena se llevó la victoria «en buena lid, mereciendo por ello una entusiasta ovación y las sentidas frases de elogio que el Dr. Zamenhof le prodigó al hacerle entrega de la hermosa Copa, que constituía el premio de la carrera». Magdalena se llevó además 100 pesetas por su victoria (el diario, por ejemplo, costaba entonces 10 céntimos).&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Al año siguiente, Magdalena se coronó campeón de España en ruta. En 1911 fue segundo en la primera edición de la Volta a Catalunya, una de las rondas por etapas más antiguas del calendario internacional y en la cual se llevaría el triunfo en 1912.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-cKeR0USHsg0/Twdjj8ViqSI/AAAAAAAACCI/rczSEfV7bj0/s1600/DSC_0003.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/-cKeR0USHsg0/Twdjj8ViqSI/AAAAAAAACCI/rczSEfV7bj0/s320/DSC_0003.jpg" width="223" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-sNhHGJokDUE/TwdjpOoaEaI/AAAAAAAACCQ/6b-hh2iRsoI/s1600/DSC_0004.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/-sNhHGJokDUE/TwdjpOoaEaI/AAAAAAAACCQ/6b-hh2iRsoI/s320/DSC_0004.jpg" width="219" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;José Magdalena en un cromo de Chocolate Amatller&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Archedeacon, mecenas de la aviación&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Las noticias de una incipiente aviación también tenían cabida en las páginas de &lt;i&gt;El Mundo Deportivo&lt;/i&gt;, y así, en su edición del día 16 de septiembre, el semanario se hacía eco de una conferencia organizada por la Asociación de Locomoción Aérea y en la que el gran protagonista era M. Archdeaçon (sic). Monsieur Archdeacon no era otro que &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Ernest_Archdeacon" target="_blank"&gt;Ernest Archdeacon&lt;/a&gt; (1863-1950), pionero de la aviación y gran propagandista del esperanto que había venido a Barcelona con ocasión del congreso. En ese momento, Archdeacon era colaborador de &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;. Al año siguiente publicaría &lt;i&gt;&lt;a href="http://mesperanto.alwaysdata.net/shared/biblio_view.php?bibid=586&amp;amp;tab=opac" target="_blank"&gt;Pourquoi je suis devenu espérantiste&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; y en 1932 entraría a formar parte del Lingva Komitato.&lt;/div&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;Luego ocupó el estrado M. Archdeaçon quien con gran claridad y demostrando el conocimiento que tiene &amp;nbsp;del asunto, hizo una verdadera historia de la navegación aérea, empezando por los dirigibles y terminando por los aeroplanos, cuyos dos sistemas comparó, mostrándose partidario del más pesado que el aire, al cual, dijo, espera un glorioso porvenir.&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;El Mundo Deportivo&lt;/i&gt;, 16-9-1909, p. 3&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Archdeacon no pudo quedarse al «lunch con el que se proponía obsequiar a los conferenciantes» porque tenía que asistir al que ofrecía el Ayuntamiento de Barcelona en honor a los congresistas.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Curiosamente, uno de los prototipos de Archdeacon guarda una notable similitud con la bicicleta Montpeó de José Magdalena.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-FK_pURSjtqA/TwdRGtoK9QI/AAAAAAAACCA/-7nJqq-WN94/s1600/Aeromotocyclette.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="267" src="http://2.bp.blogspot.com/-FK_pURSjtqA/TwdRGtoK9QI/AAAAAAAACCA/-7nJqq-WN94/s320/Aeromotocyclette.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Aéromotocyclette, prototipo de Ernest Archdeacon&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;b&gt;NOTAS&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;1) P. Corret, «La Kvina Kongreso»,&amp;nbsp;&lt;i&gt;Lingvo Internacia&lt;/i&gt;, p. 432.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;2)&amp;nbsp;C. Aymonier, «Mistero de doloro», &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;, p. 131-138.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;3) Carlo Bourlet, «Impresoj de kongresano», &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;, p. 125-126.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;4) Baronino de Ménil, «Ruĝa Kruco», &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;, p. 130.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;5) P. Corret, «La Kvina Kongreso», &lt;i&gt;Lingvo Internacia&lt;/i&gt;, p. 394.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;6) M. F. Creus: «Match a motocicleta»,&amp;nbsp;&lt;i&gt;El Mundo Deportivo&lt;/i&gt;, 16-9-1909, p. 1.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-3752160395742675915?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/3752160395742675915/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=3752160395742675915&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3752160395742675915'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3752160395742675915'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2012/01/magdalena-campeon-en-el-parque-de-la.html' title='Magdalena, campeón en el Parque (1909)'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-Xi3HAkEdTTg/TyHt5Vbnj7I/AAAAAAAACD8/2ePCrYXHRUw/s72-c/5a+sello.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-5582538246278547216</id><published>2012-01-24T17:27:00.009+01:00</published><updated>2012-01-24T22:56:11.582+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='L. L. Zamenhof'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='5-a Universala Kongreso'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pujulà i Vallès'/><title type='text'>«Barcelono kuŝas ankoraŭ apud la Mediteraneo» (1909)</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-I5Vr7QSZt_A/Tx6VFC6KA5I/AAAAAAAACCs/rgmabIJPGNI/s1600/tragikasemajno.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="203" src="http://4.bp.blogspot.com/-I5Vr7QSZt_A/Tx6VFC6KA5I/AAAAAAAACCs/rgmabIJPGNI/s320/tragikasemajno.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Barcelono dum la Tragika Semajno&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Lundon la 26-an de&amp;nbsp;julio 1909,&amp;nbsp;ĝenerala striko en Barcelono kontraŭ la enŝipigo de laboristoj al la milito en Maroko iĝis en kontraŭklerikala insurekcio. Ĝis ĵaŭdo la 29-a, 78 homoj pereis en la tumultoj kaj 80 religiaj konstruaĵoj (preĝejoj, lernejoj...) brulis dum la poste konata kiel &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Tragika_Semajno" target="_blank"&gt;Tragika Semajno&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-xLhDd6vh4Ac/TRTzMo-6kpI/AAAAAAAABxo/0OW7RwUq6k0/s1600/Zamenhof+en+LV.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-xLhDd6vh4Ac/TRTzMo-6kpI/AAAAAAAABxo/0OW7RwUq6k0/s1600/Zamenhof+en+LV.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Portreto de Zamenhof en &lt;i&gt;La Vanguardia&lt;/i&gt; (4-9-1909)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Sabaton la 4-an de septembro 1909 la alveno de d-ro Zamenhof al Barcelono okazigis viglan spektemon en la urbo,&amp;nbsp;nur tri tagoj post la &lt;a href="http://hemeroteca.lavanguardia.com/preview/1909/09/02/pagina-2/33371328/pdf.html" target="_blank"&gt;aresto&lt;/a&gt; de &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Francisco_Ferrer" target="_blank"&gt;Ferrer i Guàrdia&lt;/a&gt; en Alella (li estis ekzekutita en oktobro). Esperantistaj flagoj ornamis la balkonojn por saluti «la Majstron». La sekvan tagon, dimanĉe, Zamenhof, tiam preskaŭ kvindekjaraĝa, malfermis la 5-an Universalan (tiam nomita Internacia) Kongreson de Esperanto.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Estas bone konataj multaj el la aktivaĵoj, kiuj disvolviĝis en la Palaco de Belartoj, la Aŭditoro de la Universitato aŭ en la Barcelona Ateneo: kunveno de sciencistoj, kiuj pristudis la pretigon de fakvortaro; ekzamenoj por ontaj esperanto-instruistoj; kunsido de Lingva Komitato (kun la partopreno de Zamenhof) aŭ la unuaj Internaciaj Floraj Ludoj kiel tiuj, kiuj «en niaj pireneaj landoj estas jam de longa tempo ĉarma kutimo».&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-ecxztXpkRgw/Tx6cJAHq44I/AAAAAAAACC0/GnAWzRJblPU/s1600/internacia+UK.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://3.bp.blogspot.com/-ecxztXpkRgw/Tx6cJAHq44I/AAAAAAAACC0/GnAWzRJblPU/s320/internacia+UK.jpg" width="208" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Afiŝo de la 5-a Kongreso&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La tiutempa kataluna gazetaro raportis pri la cititaj kaj multaj aliaj agadoj de la kongreso, ĉefe la semajna gazeto &lt;i&gt;La Cataluña&lt;/i&gt; kaj la ĉiutagaj &lt;i&gt;La Veu de Catalunya&lt;/i&gt; kaj &lt;i&gt;La Vanguardia&lt;/i&gt; (Mi iam &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/12/esperantistas-en-el-cafe-continental.html" target="_blank"&gt;blogis&lt;/a&gt; pri la eĥoj de la Kongreso en tiu ĉi lasta ĵurnalo kaj kunigis ĝiajn novaĵojn priajn en &lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/La%205-a%20UK%20en%20La%20Vanguardia%20%281909%29.pdf" target="_blank"&gt;PDF-dosiero&lt;/a&gt;). Notinda kazo estas tiu de &lt;i&gt;La Publicidad&lt;/i&gt;, kiu estis malfavore al esperanto sed fariĝis la oficiala kongresĵurnalo.&lt;br /&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;Sur mia tablo kuŝas, dum mi skribas tiujn liniojn, la plena kolekto de&amp;nbsp;la gazeto «La Publicidad», kiu dum la kongreso estis nia oficiala&amp;nbsp;ĵurnalo, kaj ĉiutage presis artikolojn en Esperanto. Sed tiu gazeto ne&amp;nbsp;estis la sola. Ĉiuj en la urbo: la &lt;i&gt;Veu de Catalunya&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;El Poble Catalá&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;El&amp;nbsp;Diario&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Cucut&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Actualidad&lt;/i&gt;, kaj la ilustritaj ĵurnaloj aperigis, pli-malpli ofte,&amp;nbsp;tre favorajn raportojn. Tamen &lt;i&gt;La Publicidad&lt;/i&gt; meritas apartan citon ne nur,&amp;nbsp;car ĝi uzis nian lingvon, sed precipe tial, ke tiu gazeto estis antaŭe&amp;nbsp;energia kontraŭbatalanto de Esperanto, ke ĝi publike konfesis sian&amp;nbsp;eraron kaj fine propramove sin proponis, kiel oficialan informilon de la&lt;br /&gt;kongreso.&lt;/blockquote&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;Carlo Bourlet, &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;, 3 (39), 1909 , pĝ. 124 &amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Pariza periodaĵo&amp;nbsp;&lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt; &lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/Prikongresaj%20impresoj%20de%20la%20neesperantista%20Gazetaro.pdf" target="_blank"&gt;pristudis&lt;/a&gt; la eĥojn de la kongreso en la kataluna, hispana kaj tutmonda neesperantista gazetaro.&lt;br /&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;Pri la kongreslanda gazetaro ni en la unua vico citu la Barcelonajn ĵurnalojn, «La Publicidad» (hispanlingva) kaj «La Veu de Catalunva» (katalunlingva), kiuj&amp;nbsp;ĉiun tagon tre akurate, detale kaj ĝuste priskribis la diversajn fazojn de l'Kongreso. — Longan kaj favoran raporton publikigis «El Correo Español» (La Hispana Kuriero), el Madrid. Telegramojn pli-malpli detalajn oni legas en «El Imparcial», «La Epoca», «La Correspondencia de España», «Heraldo», «España Nueva», «El Siglo Futuro», ĉiuj el Madrido, kaj en «El Defensor» el Granada. Nur unu tute malfavoran artikolon ni trovis, tiun de Madrida «El Mundo» (12 de Septembro), kiu malĝentile juĝas nian kongreson ridinda, eĉ «iom groteska» kaj pretendas, ke «lingvo estas io neelpensebla, kio naskiĝas, disvolviĝas kaj kreskas kiel nia vivo mem». Ni ja konas la argumenton, kaj tamen vivas kaj vivos Esperanto!&amp;nbsp;&lt;/blockquote&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;, 1909, krompaĝo 18&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Kompreneble, la esperanta gazetaro ankaŭ raportis pri la kongreso. En Barcelono, aperis de julio 1909 ĝis majo 1910 satira ilustrita revuo &lt;i&gt;Jen&lt;/i&gt;. La revuon ĉefredaktis Frederic Pujulà i Vallès kaj ĝi grandparte estis traduko de katalunlingva revuo &lt;i&gt;Papitu&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;La Suno Hispana&lt;/i&gt;, eldonita en Valencio, sidejo de la postkongreso, vaste informis dum la tuta jaro 1909 pri la pretigo de la kongreso kaj detale raportis pri ĝi en la &lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/La%20Suno%20Hispana%201909%3A10.pdf" target="_blank"&gt;oktobra numero&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-gzIULCXICvY/Tx6IGfSVgaI/AAAAAAAACCc/hQoZ-nI3P8o/s1600/La+Suno+Hispana+1909%253A10+kovrilo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/-gzIULCXICvY/Tx6IGfSVgaI/AAAAAAAACCc/hQoZ-nI3P8o/s320/La+Suno+Hispana+1909%253A10+kovrilo.jpg" width="216" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Kovrilpaĝo de &lt;i&gt;La Suno Hispana &lt;/i&gt;(oktobro 1909)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Sed ne nur en Hispanio oni raportis pri la barcelona kongreso. Tuj post la «forpaso» de la unua esperanta revuo &lt;i&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/02/la-esperantisto-1889-1895.html" target="_blank"&gt;La Esperantisto&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;, la svedo &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Valdemar_Langlet" target="_blank"&gt;Valdemar Langlet&lt;/a&gt; (1872-1960) fondis monatan gazeton &lt;i&gt;Lingvo Internacia&lt;/i&gt;. La unua numero eldonis la Klubo Esperantista en Upsala en decembro 1895. &lt;i&gt;Lingvo Internacia&lt;/i&gt; transmigris al Parizo en 1905 pere de hungara esperantisto Paŭl Lengyel (1868-1932), kiu poste kontribuis al &lt;i&gt;&lt;a href="http://literaturamondo.org/" target="_blank"&gt;Literatura Mondo&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;. Post unu jaro, en 1906, danke al la klopodoj de &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Carlo_Bourlet" target="_blank"&gt;Carlo Bourlet&lt;/a&gt; (1866-1913), franca librejo Hachette ekeldonis &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;-n, «internacia monata literatura gazeto kun la konstanta kunlaborado de D-ro L. L. Zamenhof». Do, en 1909, la du plej gravaj esperantistaj periodaĵoj eldoniĝis en la franca ĉefurbo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Post la Tragika Semajno, multaj esperantistoj maltrankviliĝis pri sia vojaĝo al Barcelono kaj kelkaj eĉ proponis okazigi la kongreson en Parizo (oni povas legi pri tio en &lt;i&gt;Esperanto&lt;/i&gt;, oficiala organo de UEA).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Estis sur la paĝoj de &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;, kie Pujulà i Vallès (1877-1963), prezidanto de la Loka Komitato, defendis Barcelonon kiel kongresurbon post la «okazintaĵoj» de la Tragika Semajno en &lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/Pujula%20-%20Al%20la%20esperantistaro.pdf" target="_blank"&gt;artikolo&lt;/a&gt; datita la 10-an de aŭgusto 1909.&lt;br /&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;&lt;b&gt;Barcelono kuŝas ankoraŭ apud la Mediteraneo&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Kvankam tio povas ŝajni miraklo, post la Dantaj raportoj de multaj Eŭropaj ĵurnaloj, Barcelono kuŝas ankoraŭ en la sama loko, sur kiu ĝi kuŝis antaŭ la 20 de Julio. Stranga afero: la Rambloj estas, kie estis; la domoj staras, kie staris, kaj la strato Pelayo detruita de la kanonoj reaperis sorĉe sendifekta kaj tute same kiel ĝi estis. Neniu scivolema homo povas rifuzi, konstati okule tiajn mirindajn okazintaĵojn, kiuj venas ne de tio, ke oni rekonstruas rapide en nia lando, sed de tio, ke la imago de la plimulto da ĵurnalistoj malkonstruas tro rapide kaj facile.&lt;/blockquote&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;, 1909, krompaĝoj 1-5&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Post la kongreso, &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt; dediĉis &lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/5-a%20UK%20Floraj%20Ludoj%20%28La%20Revuo%29%20.pdf" target="_blank"&gt;14-paĝojn&lt;/a&gt; al la Floraj Ludoj en sia oktobra numero (2 [38], 1909, pĝ. 81-94) kaj &lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/La%20Kvina%20Kongreso%20%28La%20Revuo%29.pdf" target="_blank"&gt;23-paĝan raporton&lt;/a&gt; pri la kongreso en la novembra numero (3 [39], 1909, pĝ. 122-144).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ankaŭ interesegas la tag-post-taga &lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/Lingvo%20Internacia%201909-09.pdf" target="_blank"&gt;raporto&lt;/a&gt; de &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Pierre_Corret" target="_blank"&gt;D-ro Pierre Corret&lt;/a&gt; (1881-1936), publikigita en la septembra numero de&lt;i&gt; Lingvo Internacia&lt;/i&gt; (do tuj post la fermo de la UK kaj komplete dediĉita al ĝi).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;«Somera semajno post la Tragika Semajno»&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Sabaton la 28-a de januaro 2012, okaze de la ĉefa festo de Sant Pau d'Ordal malfermos en la Muzeo de Esperanto de Subirats la &lt;a href="http://museuesperanto.org/2012/01/22/nova-exposicio-al-museu/" target="_blank"&gt;ekspozicio&lt;/a&gt;&amp;nbsp;«Una setmana d'estiu després de la Semana Tràgica» (&lt;a href="http://esperanto.cat/web/Somera-semajno-post-la-Tragika?lang=eo" target="_blank"&gt;Somera semajno post la Tragika Semajno&lt;/a&gt;), inaugurota de la historiistoj &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Francesc_Poblet_i_Feijoo" target="_blank"&gt;Francesc Poblet&lt;/a&gt; (aŭtoro de la leginda verko &lt;i&gt;La Universala Kongreso de Esperanto de 1909 en Barcelono&lt;/i&gt; [dulingva eldono en esperanto kaj la kataluna]) kaj &lt;a href="http://ca.wikipedia.org/wiki/Antoni_Dalmau_i_Ribalta" target="_blank"&gt;Antoni Dalmau&lt;/a&gt; (aŭtoro de Set dies de fúria. Barcelona i la Setmana Tràgica).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La ekspozicio pretigis Josep Tubau, el la grupo «Per una biblioteca pública a Subirats al voltant de l’esperanto» (Por publika biblioteko en Subirats ĉirkaŭ Esperanto), kun la helpo de Rafael Hernández, filo de la fondinto de la muzeo kaj ĝia nura pozedanto.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Publika kataluna televido ĉeestos la prezentadon. Post la prezentado okazos kunsido de &lt;a href="http://www.ipernity.com/group/museuesperanto" target="_blank"&gt;AAMES&lt;/a&gt; (Asociació d'Amics del Museu d'Esperanto de Subirats; Amikaro de la Esperanto-Muzeo de Subirats).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-0wzDcaZFPyM/Tx6J5rLMOxI/AAAAAAAACCk/1i8ME_R7CbU/s1600/expo5UK.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="240" src="http://4.bp.blogspot.com/-0wzDcaZFPyM/Tx6J5rLMOxI/AAAAAAAACCk/1i8ME_R7CbU/s320/expo5UK.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Afiŝo de la ekspozicio&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;PDF-dosieroj&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/La%205-a%20UK%20en%20La%20Vanguardia%20%281909%29.pdf" target="_blank"&gt;La 5-a UK en &lt;i&gt;La Vanguardia&lt;/i&gt;&lt;/a&gt;, artikolkolekto.&lt;i&gt;&amp;nbsp;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/La%20Suno%20Hispana%201909%3A10.pdf" target="_blank"&gt;&lt;i&gt;La Suno Hispana&lt;/i&gt;, 70&lt;/a&gt;, oktobro 1909.&lt;br /&gt;R. de L.: &lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/Prikongresaj%20impresoj%20de%20la%20neesperantista%20Gazetaro.pdf" target="_blank"&gt;«Prikongresaj impresoj de la neesperantista Gazetaro»&lt;/a&gt;, &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;, krompaĝoj 17-19.&lt;br /&gt;F. Pujulà: &lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/Pujula%20-%20Al%20la%20esperantistaro.pdf" target="_blank"&gt;«Al la esperantistaro»&lt;/a&gt;, &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;, krompaĝoj 1-5.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/5-a%20UK%20Floraj%20Ludoj%20%28La%20Revuo%29%20.pdf" target="_blank"&gt;«La Floraj Ludoj»&lt;/a&gt;, La Revuo, 2 (38), 1909, pĝ. 81-94.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/La%20Kvina%20Kongreso%20%28La%20Revuo%29.pdf" target="_blank"&gt;«La Kvina Kongreso»&lt;/a&gt;, &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;, 3 (39), 1909, pĝ. 122-144.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/Lingvo%20Internacia%201909-09.pdf" target="_blank"&gt;&lt;i&gt;Lingvo Internacia&lt;/i&gt;, 9&lt;/a&gt; (189), septembro 1909, pĝ. 385-432.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-5582538246278547216?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/5582538246278547216/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=5582538246278547216&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5582538246278547216'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5582538246278547216'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2012/01/barcelono-kusas-ankorau-apud-la.html' title='«Barcelono kuŝas ankoraŭ apud la Mediteraneo» (1909)'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-I5Vr7QSZt_A/Tx6VFC6KA5I/AAAAAAAACCs/rgmabIJPGNI/s72-c/tragikasemajno.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-2739509662534364322</id><published>2011-12-18T22:40:00.004+01:00</published><updated>2011-12-26T11:17:53.269+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Literatura Mondo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kalocsay'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Manuel Havelik'/><title type='text'>Timpo, tampo, tompo</title><content type='html'>&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;Tamen, ĝis nun li ne liveris al mi la grandan reformon de la hungara lingvo, kaj enterigis ankaŭ sian Esperantan reformon. Li komencis labori literature. Kompreneble dum tio li inventis kelkajn aferojn. Mi menciu nur la prepozicion &lt;i&gt;graŭ&lt;/i&gt;, kiel »senmaligon« de &lt;i&gt;malgraŭ&lt;/i&gt;, kaj la adjektivon &lt;i&gt;ica&lt;/i&gt;, kiel »senmaligon« de &lt;i&gt;malica&lt;/i&gt;. Liaj lingvaj konsiloj ĉiam estis frapantaj, vere kapfrapantaj. Foje oni diskutis pri la tro longaj vortoj: estinteco, estanteco, estonteco. Iu insistis pri la formoj: pasumo, nuntempo, futuro, alia riskis: itempo, atempo, otempo.&lt;br /&gt;—Azenoj vi estas! —interkriis nia C. E. R. Bumy. —Jen la sole ĝusta solvo:&lt;i&gt; timpo, tampo, tompo!&lt;/i&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;En la numero de februaro 1931 de &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt;, K. Kalocsay (sub unu el sia pluraj plumnomoj) aperigis «La mezepoka esperanto». Ĉu esperanto elpensis d-ro Zamenhof? Aŭ eble ĝi disvolviĝis el iu arkaika mezepoka lingvo? En tiu ĉi ironia rakonto, Kalocsay prezentas al ni &amp;nbsp;C. E. R. Bumy-on, kiu cerbumas &amp;nbsp;la konsum-maŝinon kaj fajfas pri la reekiro de &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt;. Mi rekomendas legi &lt;a href="http://literaturamondo.org/artikolaro/la_mezepoka_esperanto.htm" target="_blank"&gt;ĝin&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;Post la legado, se vi scivolas pri la &lt;i&gt;Primorta Prediko&lt;/i&gt;, kies pergamenon trovis Bumy «en la antikva monaĥejo de Utop», temas pri la unua &lt;a href="http://1moment.hu/halotti_beszed.pdf" target="_blank"&gt;manuskripto&lt;/a&gt; en la hungara kaj ĝi datas el la fino de la 12-a jarcento.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-AefHIHB5tnU/Tu5YqX5fa7I/AAAAAAAACB4/5wP-hKtyHk8/s1600/399px-Halotti_besze%25CC%2581d.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://3.bp.blogspot.com/-AefHIHB5tnU/Tu5YqX5fa7I/AAAAAAAACB4/5wP-hKtyHk8/s320/399px-Halotti_besze%25CC%2581d.jpg" width="213" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En 1969, Manuel Havelik (kaŝnomo de Kamiel Vanhulle) publikigis &lt;i&gt;&lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Arcaicam_Esperantom" target="_blank"&gt;Arkaika Esperanto&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;. En ĝi, la aŭtoro prilaboras kelkajn trajtojn de tiu fikcilingvo kaj proponas pratekstojn de La Espero (Esperom) aŭ Patro Nia (Patrom Nosam).&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-2739509662534364322?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/2739509662534364322/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=2739509662534364322&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2739509662534364322'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2739509662534364322'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/12/timpo-tampo-tompo.html' title='Timpo, tampo, tompo'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-AefHIHB5tnU/Tu5YqX5fa7I/AAAAAAAACB4/5wP-hKtyHk8/s72-c/399px-Halotti_besze%25CC%2581d.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-6495544053218553887</id><published>2011-12-15T07:35:00.002+01:00</published><updated>2011-12-15T07:35:55.099+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='#ZamenhofTago'/><title type='text'>Feliĉan Zamenhof-Tagon 2011</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TQf5Jx6uh1I/AAAAAAAABw4/9W239ZgSbzM/s1600/Felic%25CC%2582an+Z-tagon.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="250" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TQf5Jx6uh1I/AAAAAAAABw4/9W239ZgSbzM/s400/Felic%25CC%2582an+Z-tagon.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-6495544053218553887?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/6495544053218553887/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=6495544053218553887&amp;isPopup=true' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/6495544053218553887'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/6495544053218553887'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/12/felican-zamenhof-tagon-2011.html' title='Feliĉan Zamenhof-Tagon 2011'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TQf5Jx6uh1I/AAAAAAAABw4/9W239ZgSbzM/s72-c/Felic%25CC%2582an+Z-tagon.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-6808874988050264277</id><published>2011-12-03T23:18:00.004+01:00</published><updated>2011-12-11T01:57:17.384+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Literatura Mondo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kalocsay'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Teodoro Schwarz'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='literaturamondo.org'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Baghy'/><title type='text'>Naskiĝas literaturamondo.org</title><content type='html'>&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;Naskiĝis gazeto. Gepatroj, parencoj, konatuloj staras ĉirkaŭ la lulilo kaj penas, kun timema espero, diveni la sorton de la novenaskito. Alvenas D-ro. Okulvitro kun venena krajonlanco en la mano, vestita per malbonhumoraj recenzmanuskriptoj kaj grumblante, ektirinte sian longan barbon, li diras: „La infano ne estas vivkapabla, ĝi estas herede malsana, la gepatroj ja suferas je peza malsano, je la Gazetfonda Febro“&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Per tiuj ĉi vortoj de Kalocsay «al la legantoj» ekiris je oktobro 1922 la plej fama beletra gazeto de nia historio. La vojo neniam estis facila por tiu novenaskito, sed ĝi atingis 16 jarkolektojn dum tri periodoj kaj siaj 3.148 paĝoj rolas kiel mirinda montrilo de tiuepoka esperanta literaturo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt; estis nek la unua –inter ĝiaj antaŭaĵoj oni ne povas forgesi &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;-n (1906-1914)– nek la lasta –poste la esperantistaro ĝuis literaturajn projektojn, kiel tiuj de &lt;i&gt;Fonto&lt;/i&gt; (1980-2006) aŭ la nuntempa &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.beletraalmanako.com/" target="_blank"&gt;Beletra Almanako&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; (ekde 2007)– beletra revuo en esperanto, sed sendube fariĝis turnopunkto por la esperantigo de universalaj verkoj kaj ĉefe por la originala esperanta literaturo. La unuan numeron eldonis Teodoro Schwartz en oktobro de 1922 kaj la lasta ero publikiĝis en aŭgusto 1949. Dum la tri periodoj (1922-1926; 1931-1938 kaj 1947-1949), Kolomano Kalocsay kaj Julio Baghy estis la bazaj homoj, kaj apud ili aliaj kiel Ferenc Szilágyi, Jean Forge aŭ Ludoviko Totsche. La dua periodo de &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt; eble resumas la plej viglan periodon de la esperanta literaturo. Dum tiu ĉi intermondmilita tempo fondiĝis samnomita eldonejo, kiu aperigis 43 altnivelajn verkojn, kaj originalajn kaj tradukojn. Ĝi ankaŭ eldonis duvoluman &lt;i&gt;Encicklopedio de Esperanto&lt;/i&gt;-n (1933).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-UrtxcMdHbDQ/TtqbiEowOGI/AAAAAAAACBY/zfexFRlGUXw/s1600/LM01.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/-UrtxcMdHbDQ/TtqbiEowOGI/AAAAAAAACBY/zfexFRlGUXw/s320/LM01.jpg" width="240" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Nova retejo: &lt;a href="http://literaturamondo.org/"&gt;literaturamondo.org&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Aŭstra Nacia Biblioteko komencis antaŭ ne longe retan alŝutadon de skanaĵoj de fruepokaj esperantaj &lt;a href="http://www.onb.ac.at/sammlungen/plansprachen/fruehdrucke.htm" target="_blank"&gt;libroj&lt;/a&gt; kaj &lt;a href="http://www.onb.ac.at/sammlungen/plansprachen/19056.htm" target="_blank"&gt;gazetoj&lt;/a&gt;. Apud aliaj gravaj gazetoj de la historio de esperanto, la biblioteko skanigis kelkajn numerojn de &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt; elŝuteblaj kiel bild-dosierojn (ĉiu paĝo unu JPG-dosiero). Mi unue kunigis tiujn bild-dosierojn en PDF-dosieroj kaj signorekonis ilin por ebligi serĉoj. Poste mi kompletigis-as-os tiujn dosierojn per skanado de &lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/desespero/album/208345" target="_blank"&gt;miaj propraj gazetoj &lt;/a&gt;kaj, ĉefe, de la kompleta kolekto de &lt;a href="http://www.ipernity.com/group/museuesperanto" target="_blank"&gt;Museu d'Esperanto de Subirats&lt;/a&gt; (danke al la helpemo de Rafel Hernández).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-0x3RBPidAl4/Ttqbmfk3i7I/AAAAAAAACBo/tPX6EzV9Dk0/s1600/LM03.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://2.bp.blogspot.com/-0x3RBPidAl4/Ttqbmfk3i7I/AAAAAAAACBo/tPX6EzV9Dk0/s200/LM03.jpg" width="93" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-NExhjiPFX9Y/Ttqbjhd45SI/AAAAAAAACBg/RJzrZpvphc8/s1600/LM02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="191" src="http://3.bp.blogspot.com/-NExhjiPFX9Y/Ttqbjhd45SI/AAAAAAAACBg/RJzrZpvphc8/s200/LM02.jpg" width="200" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiu ĉi retejo &lt;a href="http://literaturamondo.org/"&gt;literaturamondo.org&lt;/a&gt; naskiĝas kun la ĉefa celo de kunhavigi legeblajn kaj serĉeblajn dosierojn de la, miaopinie, plej grava beletra esperanta gazeto ĝis nun. Tamen, mi ankaŭ aperigas-os etajn tekstojn por prezenti la enhavon de ĉiu jarkolekto, biografiojn de la ĉefroluloj de tiu ĉi granda aventuro aŭ kompletan datumbazon de artikoloj, poemoj, eseoj, noveloj, ktp, kiuj aperis en&amp;nbsp;&lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komentoj kaj korektoj estus bonvenaj pere de tiu ĉi blogo aŭ &lt;a href="mailto:info@literaturamondo.org" target="_blank"&gt;retpoŝte&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-6808874988050264277?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/6808874988050264277/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=6808874988050264277&amp;isPopup=true' title='8 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/6808874988050264277'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/6808874988050264277'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/12/naskigas-literaturamondoorg.html' title='Naskiĝas literaturamondo.org'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-UrtxcMdHbDQ/TtqbiEowOGI/AAAAAAAACBY/zfexFRlGUXw/s72-c/LM01.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-8097671960336198164</id><published>2011-11-26T18:53:00.002+01:00</published><updated>2011-11-27T07:30:47.784+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Rondo Takács'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='retkatalogo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lluís Hernández Yzal'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='MES'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Árpád Mathé'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Anna Maria Molera'/><title type='text'>Dekdu mil Esperanto-libroj en vian hejmon!</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;Ĉu ni esperantistoj sukcesos krei "Nacian Bibliotekon" de&amp;nbsp;Esperantujo? Supozeble ĝi enhavus ion inter dudek mil kaj kvindek mil&amp;nbsp;librojn: La plej grandaj E-bibliotekoj posedas po inter dek mil kaj dudek&amp;nbsp;mil erojn, kaj sen komuna komputila katalogo estas neeble scii kiom&amp;nbsp;granda estas la stoko kiu estas al ili komuna kaj kiom estas unikaĵoj.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Tiel esprimis sin Martin Weichert en majo 1996 sur la paĝoj de hungara revuo &lt;i&gt;Eventoj&lt;/i&gt; (n-ro 102). En artikolo «Kvincent Esperanto-libroj en vian hejmon!», li esploris eblecon pretigi rete serĉeblajn katalogojn. En tiu ĉi sama teksto, Weichert elstarigis la laboron de Lluís Hernández, fondinto de la muzeo de Sant Pau d'Ordal:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;La baza kaj plej postula tasko estas, kompreneble, la komputila&amp;nbsp;registrado de la ekzistantaj E-bibliotekoj. Pioniran rolon pri tiu&amp;nbsp;enkomputiligo oni povas atribui al la Germana Esperanto-Biblioteko en&amp;nbsp;Aalen kaj la Hispana Esperanto-Muzeo en San Pablo de Ordal, kiuj ambaŭ&amp;nbsp;nun disponas pri po preskaŭ dek mil libroj en komputila registriĝo.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;La artikolo raportis pri la plej grandaj E-bibliotekoj, kiuj malhavis komputilan katalogon: &lt;a href="http://uea.org/kiu/biblioteko.html" target="_blank"&gt;Biblioteko Hector Hodler&lt;/a&gt; (lokata en centra sidejo de UEA en Roterdamo), &lt;a href="http://www.onb.ac.at/esperantomuseum.htm" target="_blank"&gt;Internacia Esperanto-Muzeo&lt;/a&gt; en Vieno, &lt;a href="http://sites.google.com/site/esperantokortrijk/" target="_blank"&gt;Fondaĵo Vanbiervliet&lt;/a&gt; en Kortrijk, &lt;a href="http://biblbut.wordpress.com/" target="_blank"&gt;Biblioteko Butler&lt;/a&gt; en Londono (nun en Barlaston) aŭ &lt;a href="http://www.cdeli.org/" target="_blank"&gt;CDELI&lt;/a&gt; en La Chaux de Fonds.&lt;br /&gt;Antaŭ dekkvin jaroj, Martin Weichert finis sian pripensadon per tiu ĉi demando.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;Ĉu la esperantistoj estas pretaj por la tria jarmilo?&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;La projekto krei komunan katalogon ŝajnas hodiaŭ pli vigla ol iam ajn danke al esperantistoj kiel Roland Rotsaert, kiu ekigis la grupon &lt;a href="http://groups.google.com/group/bibliotekoj?pli=1" target="_blank"&gt;Bibliotekoj&lt;/a&gt;, aŭ Ana Manero, kiu ebligis la retan konsultadon de la librejo de &lt;a href="http://www.esperanto.es/" target="_blank"&gt;Hispana Esperanta Federacio&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;La fervoro de Lluís Hernández (1917-2002) ne nur konkretiĝis en granda bibliotekmuzeo, sed li ankaŭ lasis sian markon en la kampo de katalogado. Kune kun &lt;a href="http://www.elmoianes.net/esperanto.htm" target="_blank"&gt;Anna Maria Molera&lt;/a&gt; kaj hungaro Árpád Máthé, li kreis Rondo Takács; omaĝe al &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/J%C3%B3zsef_Tak%C3%A1cs" target="_blank"&gt;Jozefo Takács&lt;/a&gt; (1890-1944), kiu jam en 1934 aperigis &lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/desespero/9535119" target="_blank"&gt;katalogon&lt;/a&gt; de la esperanto-gazetaro. La impona laboro de Rondo Takács fruktodonis per la eldono pasintjare de la unua volumo de &lt;i&gt;Bibliografio de periodaĵoj en aŭ pri esperanto&lt;/i&gt; dediĉita «in memoriam» al Luis M. Hernández Yzal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-0OFKadTzZxE/TsGNXf6TTRI/AAAAAAAACAY/-KNnU0WjcYI/s1600/bibliografio.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/-0OFKadTzZxE/TsGNXf6TTRI/AAAAAAAACAY/-KNnU0WjcYI/s320/bibliografio.jpg" width="229" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Nun la malnovaj bibliografiaj slipoj de la muzeaj libroj (pli ol 12.000 rikordoj), enkomputigitaj pere de la programo dBase dum la naŭdekaj jaroj de la pasinta jarcento, estas konsulteblaj per tiu ĉi &lt;a href="http://mesperanto.alwaysdata.net/opac/" target="_blank"&gt;retkatalogo&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-cizOJFEFnQA/TsIU2maeezI/AAAAAAAACAw/xLq38vC2Kts/s1600/Retkatalogo.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="158" src="http://4.bp.blogspot.com/-cizOJFEFnQA/TsIU2maeezI/AAAAAAAACAw/xLq38vC2Kts/s320/Retkatalogo.png" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2011/11/dotze-mil-titols-casa-teva.html" target="_blank"&gt;Katalune&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-8097671960336198164?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/8097671960336198164/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=8097671960336198164&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8097671960336198164'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8097671960336198164'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/11/dekdu-mil-esperanto-libroj-en-vian.html' title='Dekdu mil Esperanto-libroj en vian hejmon!'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-0OFKadTzZxE/TsGNXf6TTRI/AAAAAAAACAY/-KNnU0WjcYI/s72-c/bibliografio.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-8418306861931841775</id><published>2011-11-26T18:45:00.000+01:00</published><updated>2011-11-26T18:45:44.373+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='La Terreta'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='konversacia rondo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='La Metiisto'/><title type='text'>Samloke antaŭ 103-jaroj</title><content type='html'>Ĉiumarde kelkaj esperantistoj &lt;a href="http://www.ipernity.com/blog/54089/336968" target="_blank"&gt;renkontiĝas&lt;/a&gt; en trinkejo La Terreta, ne for ol mia domo, por iomete babili esperante en agrabla etoso. La trinkejo estas vidalvide de la Centre Artesà de Gràcia. &lt;a href="http://keabcn.wordpress.com/2011/07/19/konversacia-rondo-en-centre-artesa-tradicionarius/" target="_blank"&gt;Foje&lt;/a&gt; ni ankaŭ kunvenas en tiu malnova kaj bela konstruaĵo. En tiu ĉi sama loko, oni starigis antaŭ 103 jaroj esperanta grupo «La Metiisto» (esperantigo de l'Artesà).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La revuo &lt;i&gt;La suno hispana&lt;/i&gt;&amp;nbsp;(n-ro 61, 1909) sciigis pri la nova grupo:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;En la Societo «El Artesano» (Travesia de San Antonio, n.º 18, Gracia, Barcelona) estas fondita esperantista Grupo nomita «La Metiisto». La direkta komitato konsistas el:&lt;br /&gt;Presidente: D. José Solsona.– Cajero: D. Miguel Artigues.– Secretario: D. Enrique Cardenal.– Vocales: D. José Masip y D.ª Teresa Amat.&lt;br /&gt;«La Metiisto» salutas ĉiujn societojn kaj grupojn esperantistajn per la frazo de nia Majstro: Obstine antaŭen!...&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-BEZlLVXP4HU/TtEjUmCBLyI/AAAAAAAACBA/n5e_yRZG6PM/s1600/esperanto+1909.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="102" src="http://1.bp.blogspot.com/-BEZlLVXP4HU/TtEjUmCBLyI/AAAAAAAACBA/n5e_yRZG6PM/s320/esperanto+1909.jpeg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Eĉ revuo &lt;i&gt;Esperanto&lt;/i&gt;, fondita de Paul Berthelot en junio 1905, du monatoj antaŭ la &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/UK_1905" target="_blank"&gt;1-a Universala Kongreso &lt;/a&gt;de esperanto en Bulonjo-ĉe-Maro, kaj ekde 1908 oficiala organo de la Universala Esperanto Asocio, aperigis la novaĵon:&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-NZA2flQWk6Y/TtEkEBX2KlI/AAAAAAAACBQ/S1zTIYS2Sj4/s1600/Sin+ti%25CC%2581tulo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="131" src="http://1.bp.blogspot.com/-NZA2flQWk6Y/TtEkEBX2KlI/AAAAAAAACBQ/S1zTIYS2Sj4/s320/Sin+ti%25CC%2581tulo.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-8418306861931841775?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/8418306861931841775/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=8418306861931841775&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8418306861931841775'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8418306861931841775'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/11/samloke-antau-103-jaroj.html' title='Samloke antaŭ 103-jaroj'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-BEZlLVXP4HU/TtEjUmCBLyI/AAAAAAAACBA/n5e_yRZG6PM/s72-c/esperanto+1909.jpeg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-2807396017196790542</id><published>2011-11-14T23:05:00.010+01:00</published><updated>2011-11-26T20:27:38.247+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='OPAC'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Rondo Takács'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='retkatalogo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lluís Hernández Yzal'/><title type='text'>Dotze mil títols a casa teva</title><content type='html'>&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;¿Serem capaços de crear una «Biblioteca Nacional» de tot el món esperantista? Segurament contindria entre vint mil i cinquanta mil llibres: la més gran de les biblioteques esperantistes posseeix entre deu mil i vint mil elements, i sense un catàleg comú és impossible conèixer la grandària del fons comú a totes i el que són llibres únics.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Així s'expressava Martin Weichert&amp;nbsp;al maig de l'any 1996&amp;nbsp;a la revista hongaresa &lt;i&gt;Eventoj&lt;/i&gt;&amp;nbsp;en un article titulat «Kvincent Esperanto-libroj en vian hejmon!» [Cinc-cent llibres en esperanto a casa teva] i en el qual ja explorava les possibilitats de crear catàlegs en línia per la seva consulta mitjançant Internet.&lt;br /&gt;Al mateix article, l'autor destacava la feina feta pel fundador del mu&lt;span id="goog_1802151905"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span id="goog_1802151906"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.blogger.com/"&gt;&lt;/a&gt;seu, Lluís Hernández:&lt;br /&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;La tasca bàsica i més exigent és, per suposat, el registre informàtic de les biblioteques esperantistes que existeixen. Un paper pioner en aquest sentit es pot atribuir a la Biblioteca d'Esperanto Alemanya de Aalen i al Museu d'Esperanto Espanyol de Sant Pau d'Ordal, doncs ambdós disposen de gairebé deu mil llibres en registre informàtic.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;L'article continuava fent referència a les grans biblioteques esperantistes que no comptaven amb catàleg informàtic: Biblioteca Hector Hodler de la UEA, &lt;a href="http://www.onb.ac.at/esperantomuseum.htm" target="_blank"&gt;Museu Internacional de l'Esperanto&lt;/a&gt; de Viena, Fundació Vanbiervliet de Kortrijk, la &lt;a href="http://biblbut.wordpress.com/" target="_blank"&gt;Biblioteca Butler&lt;/a&gt; de Londres (ara a Barlaston) o la &lt;a href="http://www.cdeli.org/" target="_blank"&gt;CDELI&lt;/a&gt; de La Chaux de Fonds.&lt;br /&gt;Fa quinze anys, Martin Weichert acabava la seva reflexió &amp;nbsp;amb una pregunta:&lt;br /&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;¿Els esperantistes estan preparats pel tercer mil·leni?&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;El projecte de crear un catàleg comú per tot l'esperantisme sembla més viu que mai gràcies a l'activitat de persones com Roland Rotsaert, creador del grup &lt;a href="http://groups.google.com/group/bibliotekoj" target="_blank"&gt;Bibliotekoj&lt;/a&gt;, o d'Ana Manero, que fa possible la consulta en línia del catàleg de la &lt;a href="http://www.esperanto.es/" target="_blank"&gt;Hispana Esperanto Federacio&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;L'entusiasme de Lluís Hernández (1917-2002) no tan sols va crear una gran biblioteca-museu, sinó que va deixar la seva empremta en la catalogació. Amb la moianenca Anna Maria Molera i l'hongarès Árpád Máthé va crear Rondo Takács, en homenatge a &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/J%C3%B3zsef_Tak%C3%A1cs" target="_blank"&gt;Jozefo Takács&lt;/a&gt; (1890-1944) que al 1934 ja va publicar un &lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/desespero/9535119" target="_blank"&gt;catàleg&lt;/a&gt; de les revistes editades en esperanto. La feina monumental de Rondo Takács va donar fruit amb la publicació l'any passat de &lt;i&gt;Bibliografio de periodaĵoj en aŭ pri esperanto&lt;/i&gt; dedicat «in memoriam» a Lluis Hernández Yzal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/blog/bernardo/291978" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/-0OFKadTzZxE/TsGNXf6TTRI/AAAAAAAACAY/-KNnU0WjcYI/s320/bibliografio.jpg" width="229" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Ara les antigues fitxes bibliogràfiques dels llibres del museu (gairebé 12.000 entrades), informatitzades als anys noranta amb el programa dBase, poden consultar-se a Internet mitjançant aquest &lt;a href="http://mesperanto.alwaysdata.net/opac/index.php" target="_blank"&gt;catàleg&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://mesperanto.alwaysdata.net/opac/" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="158" src="http://4.bp.blogspot.com/-cizOJFEFnQA/TsIU2maeezI/AAAAAAAACAw/xLq38vC2Kts/s320/Retkatalogo.png" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2011/11/dekdu-mil-esperanto-libroj-en-vian.html" target="_blank"&gt;Esperante&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-2807396017196790542?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/2807396017196790542/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=2807396017196790542&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2807396017196790542'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2807396017196790542'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/11/dotze-mil-titols-casa-teva.html' title='Dotze mil títols a casa teva'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-0OFKadTzZxE/TsGNXf6TTRI/AAAAAAAACAY/-KNnU0WjcYI/s72-c/bibliografio.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-58585139536967681</id><published>2011-11-13T13:57:00.005+01:00</published><updated>2012-01-20T15:59:44.748+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='bibliotekoj'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='MES'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='OpenBiblio'/><title type='text'>Retkatalogo de Muzeo de Esperanto de Subirats</title><content type='html'>&lt;b&gt;Librarium&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Antaŭ duonjaro, Michael Lennartz blogis pri sia &lt;a href="http://www.ipernity.com/blog/41683/319766"&gt;"projekto Librarium"&lt;/a&gt;. Librarium estas programo por retkatalogi bibliotekojn. Ĝi estas malfermitkoda  programo elpensita de Michael, kiu uzas programlingvaĵon PHP kaj SQL-datumbazojn. Per Librarium, oni povas prilabori bibliotekan datumbazon kaj kunhavigi ĝin rete por ĝia konsultado (aŭ modifado). Mi tuj interesiĝis pri la programo kaj kontaktis kun Michael. Li sendis al mi la kodon kaj mi ekuzis ĝin por katalogi mian esperantan &lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/desespero/album/216711" target="_blank"&gt;biblioteketon&lt;/a&gt;. La &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/PHP"&gt;PHP-lingvaĵo&lt;/a&gt; bezonas PHP-servilon kaj por uzi ĝin ekster Interreto, oni devas estigi retservilon en propra komputilo. Mi tion faris en mia Macbook pere de senpaga programaron &lt;a href="http://www.mamp.info/" target="_blank"&gt;MAMP&lt;/a&gt;. La ilo de Michael estas tre kompleta kaj mi eĉ ĝin enhispanigis (ege facila laboro ĉar oni devas nur traduki etikedojn ene de teksta dosiero) kaj iomete ŝanĝis por mia uzado (kaj por plibonigi mian etan konadon pri PHP).&lt;br /&gt;Do, mia malgranda esperanta libraro ne estas tiel interesa, sed mi tuj pensis pri la biblioteko de la &lt;a href="http://www.ipernity.com/group/museuesperanto"&gt;Muzeo de Esperanto de Subirats&lt;/a&gt;. Mi jam konis, pere de Joan Inglada, la tre malnovan datumbazon de la muzeo en formato .dbf. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-1UGcdhD0ER0/Tr-v1aZaUBI/AAAAAAAAB_4/Dp0h3eeZE6Q/s1600/Librarium.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="306" src="http://1.bp.blogspot.com/-1UGcdhD0ER0/Tr-v1aZaUBI/AAAAAAAAB_4/Dp0h3eeZE6Q/s320/Librarium.png" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Open Biblio&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.esperanto.es/" target="_blank"&gt;Hispana Esperanto-Federacio&lt;/a&gt; antaŭ ne longe enretigis la &lt;a href="http://www.esperanto.es/hef/catalogo"&gt;katalogon&lt;/a&gt; de sia biblioteko &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Juan_R%C3%A9gulo_P%C3%A9rez" target="_blank"&gt;Juan Régulo Pérez&lt;/a&gt;. Pri tiu laboro zorgas Ana Manero, kiu uzas esperantan tradukon de la programo OpenBiblio kaj bonege klarigas ĝian uzadon en tiu ĉi &lt;a href="http://esperanto.es/libroj/KatalogadoPerOpenbiblio.pdf"&gt;PDF-dosiero&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;Do, Open Biblio estas ankaŭ malfermitkoda programo bazita sur PHP-lingvaĵo kaj SQL-datumbazoj. Ĝi estis kreita en 2002 sub GNU-GPL-permesilo kaj ĝi baziĝas en la formato &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/MARC_21"&gt;MARC 21&lt;/a&gt;. Tiu formato MARC (&lt;b&gt;MA&lt;/b&gt;chine &lt;b&gt;R&lt;/b&gt;eadable &lt;b&gt;C&lt;/b&gt;ataloging) estis unue uzata de la usona &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Kongresa_Biblioteko" target="_blank"&gt;Library of Congress&lt;/a&gt; dum la 1960-aj jaroj kaj nun estas la plej disvastigata normo por bibliotekoj. &lt;br /&gt;&lt;a href="http://obiblio.sourceforge.net/"&gt;Open Biblio&lt;/a&gt; permesas kontroli la pruntadon, katalogadon kaj administradon de la datumbazo kaj ĝia retkatalogo (OPAC: online public access database) ebligas konsulti la bibliotekajn rikordojn.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-xeSMPU1X9qw/Tr-xRTJKynI/AAAAAAAACAA/FEIrHX2_WhQ/s1600/OpenBiblio+MES.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="213" src="http://2.bp.blogspot.com/-xeSMPU1X9qw/Tr-xRTJKynI/AAAAAAAACAA/FEIrHX2_WhQ/s320/OpenBiblio+MES.png" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;MES&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Llu%C3%ADs_Hern%C3%A1ndez_Yzal" target="_blank"&gt;Lluís Hernández&lt;/a&gt; (1917-2002), fondinto de la Hispana Esperanto Muzeo (nun &lt;a href="http://museuesperanto.org/"&gt;Museu d'Esperanto de Subirats&lt;/a&gt;), prilaboris pere de la programo dBase III datumbazojn "libroj.dbf" kaj "revuoj.dbf" por registri sian kolekton. Datumbazo "libroj.dbf" enhavas 11.988 rikordojn. Tio ne signifas 11.988 malsamaj volumoj, ĉar, ekzemple, oni trovas en ĝi rikordon &lt;i&gt;Hungara antologio&lt;/i&gt; kaj ankaŭ eron Mihaly Bábits: «Studo pri la hungara literaturo» aŭ Sándor Petőfi: «Fea sonĝo», enhavitaj en la unue menciita libro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Por enretigi la muzean datumbazon, mi sekvis la jenajn paŝojn:&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Malfermi dosieron "libroj.dbf" per pli nova programo. Mi uzis FileMaker.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Ĉapeligi literojn. Lluís Hernández uzis propran sistemon c!=ĉ; g!=ĝ H!=Ĥ, ktp.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Pretigi la structuron de la datumbazo en FileMaker por ke ĝi koincidis kun la SQL-datumbazoj de OpenBiblio.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Eksporti la datumojn kiel CSV-dosieron kaj enkodigitaj kiel UTF-8.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;Jen ekzempla rikordo de "libroj.dbf" kaj enigado de ĝiaj datumoj en datumbazoj de OpenBiblio. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-zmKFhp_37jo/Tr-yooTKi4I/AAAAAAAACAQ/IyteJ6m7fvA/s1600/libroj.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="252" src="http://4.bp.blogspot.com/-zmKFhp_37jo/Tr-yooTKi4I/AAAAAAAACAQ/IyteJ6m7fvA/s320/libroj.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Provizore mi alŝutis la retkatalogon al senpaga servilo, jen ligilo por konsulti ĝin:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://mesperanto.alwaysdata.net/opac" target="_blank"&gt;Retkatalogo MES&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Pli gravaj projektoj&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Ebligi la retkonsultadon de la muzean katalogon estas unua paŝo, sed indus aldoni la datumbazon al &lt;a href="http://beg.gencat.net/vtls/catalan/vtls-basic.html"&gt;retserĉilo&lt;/a&gt; de katalunaj bibliotekoj. En Esperantujo, oni klopodas kunigi komunan katalogon de esperantaj bibliotekoj, kaj oni diskutas pri tio en tiu ĉi &lt;a href="http://groups.google.com/group/bibliotekoj"&gt;Google-grupo&lt;/a&gt;. Tiu ĉi onta retkatalogo permesus konsulti bibliotekajn datumbazojn kiel MES, HEF, Aalen, Aŭstra Nacia Biblioteko, ktp.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;Eĉ guto malgranda, konstante frapante, traboras la monton granitan.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Mi dankegas al mia amiko Jaume B, kiu dum sennombraj horoj ebligis ĉi tiun foje ne tiel simplan procezon.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-58585139536967681?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/58585139536967681/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=58585139536967681&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/58585139536967681'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/58585139536967681'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/11/retkatalogo-de-muzeo-de-esperanto-de.html' title='Retkatalogo de Muzeo de Esperanto de Subirats'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-1UGcdhD0ER0/Tr-v1aZaUBI/AAAAAAAAB_4/Dp0h3eeZE6Q/s72-c/Librarium.png' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-7088475434885770589</id><published>2011-10-30T22:04:00.007+01:00</published><updated>2011-11-05T20:15:50.519+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Christer Kiselman'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='EES'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='esperantologio'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Paul Neergaard'/><title type='text'>Esperantologio (tra densa mallumo)</title><content type='html'>&lt;b&gt;esperantologio&lt;/b&gt;&amp;nbsp; ^Lingvistika studo de esperanto&amp;nbsp;☞ &lt;i&gt;interlingvistiko&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;PIV&lt;/i&gt;, 2005)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sed de kiam oni uzis tiun ĉi vorton? De kiam ekzistas esperantologio?&lt;br /&gt;Nu, kial ne komencu per dana esperantisto Paul Neergaard (1907-1987), malgraŭ li ne ekuzis la terminon kaj esperantologio eble komencis antaŭ lia naskiĝo?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-ybESj5KF8cE/Tq2YQHj18EI/AAAAAAAAB_w/kbV10TlES9k/s1600/neergaard.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/-ybESj5KF8cE/Tq2YQHj18EI/AAAAAAAAB_w/kbV10TlES9k/s320/neergaard.jpg" width="235" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Neergaard estis nur dekokjara junulo, kiam li biciklis de Kopenhago ĝis Genevo por partopreni en la 17-a UK en la jaro 1925. Li doktoriĝis en agronomio kaj estas rigardata kiel «patro» de la sempatologio per sia duvoluma libro &lt;i&gt;Seed Pathology&lt;/i&gt; (1977). Samtempe, li ankaŭ tre aktive partoprenis en la E-movado kaj en 1939 kunorganizis kun inter aliaj Paul Thorsen SAT-kongreson en Kopenhago. Jam de sia juneco, Neegaard interesiĝis pri esperanta gramatiko kaj en 1933 verkis &lt;i&gt;Fremdvortoj en Esperanto. La 15-a regulo de la Fundamenta gramatiko en teorio kaj praktiko&lt;/i&gt;-n, nun &lt;a href="http://i-espero.info/files/elibroj/eo%20-%20neergaard,%20paul%20-%20fremdvortoj%20en%20esperanto.pdf"&gt;rete legebla&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;For de gramatikaj diskutoj, &lt;i&gt;La vivo de la plantoj&lt;/i&gt; (1957) ekigis eldonserion pri popularscienco ĉe &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Eldonejo_Stafeto"&gt;Stafeto&lt;/a&gt;. Ferenc Szilágyi &lt;a href="http://donh.best.vwh.net/Esperanto/Literaturo/Revuoj/np/np5705/plantoj.html"&gt;recenzis&lt;/a&gt; ĝin por &lt;i&gt;Norda Prismo&lt;/i&gt;:&lt;br /&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;Neergaard estas sistema pedagogo, sciencisto kaj mildstila poeto de la naturo, kaj tiu ĉi instrua libro tute ne similas al lernolibroj, male al fantaziriĉa prozo de poeto, kiu metas sin tute en sian verkon.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;La faka vortprovizo pri botaniko, agrikulturo, hortikulturo kaj fitopatologio en PIV ankaŭ multe ŝuldas al la laborema Neergaard.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sed kio pri esperantologio? En 1942, Paul Neergaard aperigis &lt;i&gt;La Esperantologio kaj ties disciplinoj&lt;/i&gt;-n en la artikolaro &lt;i&gt;Tra densa mallumo. Esperanto-eseoj pri movado kaj lingvo&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;En tiu ĉi eseo, li pripensis la subdisciplinojn de esperantologio:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. Fonetiko&lt;br /&gt;2. Leksikologio&lt;br /&gt;&amp;nbsp; a. Vortkunmeto&lt;br /&gt;&amp;nbsp; b. Morfologio&lt;br /&gt;&amp;nbsp; c. Vortenkonduko&lt;br /&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; 1) ĝeneralajvortoj&lt;br /&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; 2) Terminoj&lt;br /&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; 3) Proprajnomoj&lt;br /&gt;&amp;nbsp; d. Vortregistrado&lt;br /&gt;&amp;nbsp; e. Kvantavortaraanalizo&lt;br /&gt;3. Etimologio&lt;br /&gt;4. Sintakso&lt;br /&gt;5. Semantiko&lt;br /&gt;6. Stilistiko&lt;br /&gt;7. Analizo de l’ evoluo filogeneza [kladogeneza]&lt;br /&gt;8. Analizo de l’ evoluo ontogeneza&lt;br /&gt;9. Kompara esperantologio&lt;br /&gt;10. Pedagogio&lt;br /&gt;11. Bibliografio&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En 1949, Neegaard unuafoje eldonis fakan revuon &lt;i&gt;Esperantologio&lt;/i&gt;. Ĝis 1961, aperis 6 kajeroj kun entute 424 paĝoj.&lt;br /&gt;Sed, kiel dirite, li ne elpensis tiun terminon. Fakte, jam antaŭe ekzistis samtitola revuo en Japanio. Asocio Kawazaki-Okamoto aperigis 3 numerojn dum la jaroj 1930 kaj 1931.&lt;br /&gt;Ankaŭ tri numerojn atingis la budapestan &lt;i&gt;Esperantologiaj Kajeroj&lt;/i&gt; en 1976-1977.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;Esperantologio - Esperanto Studies&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;De 1999, &lt;a href="http://www2.math.uu.se/~kiselman/eo.html"&gt;Christer Kiselman&lt;/a&gt;, sveda matematikisto kaj vicprezidanto de &lt;a href="http://www.eventoj.hu/isae/"&gt;ISAE&lt;/a&gt;, ĉefredaktas novan revuon &lt;i&gt;Esperantologio - Esperanto Studies (EES)&lt;/i&gt;. En la unua kajero, li klarigis la objektivojn de la revuo kaj ĝia rilaton kun la projekto de Paul Neergaard.&lt;br /&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;Bonvenon al la unua kajero de nova revuo! Gi aperigos sciencnivelajn artikolojn pri ĉiuj aspektoj de la lingva, socia kaj psikologia fenomeno Esperanto. Ĝi havas dulingvan nomon por indiki ke ĝi enhavos artikolojn en Esperanto same kiel en naciaj lingvoj. Ĝi aperas ĝemele: kaj papere kaj rete. Tiel mi esperas maksimumigi la akireblon de la revuo.&lt;br /&gt;La revuo iel estas daŭ̆rigo de iama revuo: Paul Neergaard eldonadis dum la jaroj 1949–1961 revuon kun la titolo &lt;i&gt;Esperantologio&lt;/i&gt;.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Dekdu jarojn poste, ĉi lastan someron, aperis la kvina kajero de&amp;nbsp;&lt;i&gt;EES&lt;/i&gt;. Tralegante la kvin kajeroj oni povas ĝui artikolojn pri esperanta frazeologio, vortaroj, planlingvoj, influo de gepatra lingvo sur lernado de esperanto aŭ la variantoj de esperanto iniciatitaj de Zamenhof mem, sed ĉiam&amp;nbsp;la eseoj en esperanto, la angla, la germana aŭ la franca estas sciencnivelaj kaj altkvalitaj.&lt;br /&gt;En la unua kajero, oni trovas du artikolojn de Marjorie Boulton kaj Carl Støp Bowitz pri Paul Neergaard kaj ankaŭ eseon de la dana esperantisto, kiu «inspiris» la nunan &lt;i&gt;Esperantologio&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;Do, se ne estis Neergaard la unua uzanto de la vorto &lt;i&gt;esperantologio&lt;/i&gt;, kiu ĝin ekuzis? Laŭ klarigo de la ĉefredaktoro Christer Kiselman en la unua Notico de la Redaktoro,&lt;br /&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;Kion do signifas la termino &lt;i&gt;esperantologio&lt;/i&gt;? Enkondukis ĝin Eugen Wüster. Li faris tion en artikolo aperinta en 1921 en la gazeto &lt;i&gt;Esperanto Triumfonta&lt;/i&gt; (poste &lt;i&gt;Heroldo de Esperanto&lt;/i&gt;). En la revuo &lt;i&gt;Esperantologio&lt;/i&gt; li rakontas la historion de la termino, same kiel tiun de interlingvistiko (Wüster 1955). Por Wüster &lt;i&gt;esperantologio&lt;/i&gt; signifas tiun branĉon «de la “sinteza lingvistiko”, kiu estas aplikata al la jam multe uzata sistemo Esperanto». Kaj per sinteza lingvistiko li komprenis «tiun relative novan branĉon de la lingvistiko, kiu ne nur konstatas, sed kiu konscie influas (gvidas) la evoluon de lingvo» – nuntempe oni dirus lingvoplanado. Sed li citas ankaŭ diverĝajn opiniojn, i.a. tiun de W. J. A. Manders, laŭ kiu esperantologio «estas scienco konstata kaj priskriba» (Wüster 1955:211). La nomo de la nuna revuo estu komprenata en tiu senco de Manders.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Tamen en la Salutvortoj de la Redaktoro de la kvara kajero, Kiselman sinkorektas. Ŝajnas, ke samkiel ekzistas japana revuo &lt;i&gt;Esperantologio&lt;/i&gt; frue ol samtitola dana revuo de Neergaard, ankaŭ en Japanio oni uzis la terminon &lt;i&gt;esperantologio&lt;/i&gt; dek jarojn pli frue ol Eugen Wüster:&lt;br /&gt;&lt;blockquote class="tr_bq"&gt;En la unua kajero de &lt;i&gt;Esperantologio / Esperanto Studies &lt;/i&gt;mi citis artikolon de Eugen Wüster el 1955, laŭ̆ kiu la unuan fojon uzis li la terminon &lt;i&gt;esperantologio&lt;/i&gt; (en 1921). Detlev Blanke atentigas ke jam dek jarojn pli frue, en 1911, Ossaka Kenji (1888-1969) publikigis artikolon kun la titolo «Esperantologio» en la revuo &lt;i&gt;Orienta Stelo&lt;/i&gt;, organo de Jokosuka Esperantista Societo (citite laŭ Kawaski 1978). Vidu Blanke (2006:167).&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Pri kiu publikaĵo meritas la nomon de unua esperantologia fakrevuo, ankaŭ pripensadis germana esperantisto &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Bernhard_Pabst"&gt;Bernhard Pabst&lt;/a&gt; en «&lt;i&gt;Lingva Kritiko&lt;/i&gt;&amp;nbsp;(1932-1935): La unua esperantologia periodaĵo», &lt;i&gt;EES&lt;/i&gt; 3 (2005), 55-68.&lt;br /&gt;Apud esperantologio, oni povas legi interesegajn&amp;nbsp;«zamenhofologiajn» eseojn, kiel «Lazar Markoviĉ Zamenhof kaj la Zamenhof-falsaĵaro» de Árpád Rátkai, kiun mi jam &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2009/12/lazar-markovich.html"&gt;iam citis&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Esperantologio - Esperanto Studies&lt;/i&gt; estas eldonita kaj en senpaga elektronika versio per la Upsala Universitato kaj papere de&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.kava-pech.cz/index-esperanto.html"&gt;Kava Pech&lt;/a&gt; (la du unuaj kajeroj papereldonis Bambu, Varna). Pere de tiu ĉi kvina kajero, &lt;i&gt;EES&lt;/i&gt; atingis 464 paĝoj entute, do, pli ol la antaŭa &lt;i&gt;Esperantologio&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;Jen la kajeroj ĝis nun publikigitaj kaj ligiloj por elŝuti ilin kiel PDF-dosierojn.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www2.math.uu.se/esperanto/ees1.pdf"&gt;Kajero 1&lt;/a&gt; (1999)&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Marjorie Boulton:&lt;/b&gt; Paul Neergaard 1907–1987&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Carl Støp-Bowitz:&lt;/b&gt; Paul Neergaard kaj la problemoj de la scienca lingvaĵo&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Paul Neergaard: &lt;/b&gt;La sencovasteco de kelkaj vortoj en &lt;i&gt;Plena Ilustrita Vortaro&lt;/i&gt; de Esperanto. Eseo por instigi al diskutado&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Geraldo Mattos:&lt;/b&gt; Esenco kaj estonteco de la &lt;i&gt;Fundamento de Esperanto&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Detlev Blanke:&lt;/b&gt; Germana societo Gesellschaft für Interlinguistik&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Sabine Fiedler: &lt;/b&gt;Pri Esperanto-frazeologio&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Marc van Oostendorp:&lt;/b&gt; Syllable structure in Esperanto as an instantiation of universal phonology&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www2.math.uu.se/esperanto/ees2.pdf"&gt;Kajero 2&lt;/a&gt; (2001)&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Heidi Goes:&lt;/b&gt; La Esperanto-movado en Tanzanio kaj Togolando&lt;br /&gt;&lt;b&gt;David Pardue:&lt;/b&gt; Uma só língua, uma só bandeira, um só pastor: Spiritism and Esperanto in Brazil&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Walter Żelazny:&lt;/b&gt; Les idées sociales et religieuses suscitées par le phénomène des langues dites artificielles (aspect interlinguistique et social)&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Liu Haitao:&lt;/b&gt; Gramatiko naskiĝas el tekstaro. Recenzo de verko de Christopher Gledhill&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ebbe Vilborg:&lt;/b&gt; Aperis ampleksa vortaro esperanta-germana. Recenzo de vortaro de Erich-Dieter Krause&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Liu Haitao:&lt;/b&gt; Creoles or planned languages: which have the simpler grammar? Review of the doctoral dissertation of Anett Heil&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Till Dahlenburg: &lt;/b&gt;Phraseologie unter der Lupe.&amp;nbsp;Besprechung der Habilitationsschrift von Sabine Fiedler&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www2.math.uu.se/esperanto/ees3.pdf"&gt;Kajero 3&lt;/a&gt; (2005)&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Hiroshi Nagata kaj Renato Corsetti:&lt;/b&gt; Influoj de gepatra lingvo sur la lernadon de esperanto: psikolingvistika esploro&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Renato Corsetti: &lt;/b&gt;En Germanujo pli ol aliloke: esperantologia agado&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Marcus Sikosek:&lt;/b&gt; Dokumentezum ,,Weltspracheverein Nürnberg&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Bernhard Pabst:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Lingva Kritiko&lt;/i&gt; (1932 1935): La unua esperantologia periodaĵo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www2.math.uu.se/esperanto/ees4.pdf"&gt;Kajero 4&lt;/a&gt; (2009)&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Bertilo Wennergren:&lt;/b&gt; Bazformoj de radikoj en vortaroj&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Gonçalo Neves:&lt;/b&gt; Recenzo pri &lt;i&gt;Universalaj Lingvoj en Svislando&lt;/i&gt; de Andreas Kü̈nzli&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Christian U. Krägeloh:&lt;/b&gt; Lingva fono kaj uzado de frazstrukturoj en skribita esperanto&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Natalia Dankova:&lt;/b&gt; Temporality in spoken Esperanto .&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Árpád Rátkai:&lt;/b&gt; Lazar Markoviĉ Zamenhof kaj la Zamenhof-falsaĵaro&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Petr Chrdle:&lt;/b&gt; Historio kaj planoj de nova Esperanto-Muzeo en Svitavy&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www2.math.uu.se/esperanto/ees5.pdf"&gt;Kajero 5&lt;/a&gt; (2011)&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Kadoja Hidenori:&lt;/b&gt; La strukturo de Esperanto kiel faktoro por certigi ĝian funkcion rilate al Lingvaj Rajtoj: ĉefe pri la koncepto de lingvolernado kaj pri konscio de lingva normo&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Leif Nordenstorm:&lt;/b&gt; Recenzo pri nova germanlingva biografio de Zamenhof verkita de Andreas Künzli&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Vilmos Benczik:&lt;/b&gt; La esperanta literaturo tra la lupeo de kelkaj lingvoteorioj kaj literaturkonceptoj&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Humphrey Tonkin:&lt;/b&gt; Organizaj strukturoj kaj la estonteco de Esperanto&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Spomenka Štimec:&lt;/b&gt; Unu hindunia infanlibro en Eŭ̆ropo, tri eŭ̆ropaj infanlibroj en Hinda Unio&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Christer Kiselman:&lt;/b&gt; Variantoj de esperanto iniciatitaj de Zamenhof&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pri Paul Neergaard, &amp;nbsp;vidu ankaŭ la &lt;a href="http://www2.math.uu.se/~kiselman/neergaardmg.pdf"&gt;konferencon&lt;/a&gt; de Christer Kiselman dum la 96-a UK en Kopenhago.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-7088475434885770589?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/7088475434885770589/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=7088475434885770589&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/7088475434885770589'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/7088475434885770589'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/10/esperantologio-tra-densa-mallumo.html' title='Esperantologio (tra densa mallumo)'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-ybESj5KF8cE/Tq2YQHj18EI/AAAAAAAAB_w/kbV10TlES9k/s72-c/neergaard.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-5394968282318567628</id><published>2011-07-22T10:57:00.007+02:00</published><updated>2011-07-23T09:53:59.174+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Alphonse Chérel'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Delfí Dalmau'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Assimil'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Jean Thierry'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lernu'/><title type='text'>Mia tajloro estas riĉa</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-UwGC13yFGZo/Tik1NwCt9_I/AAAAAAAAB9w/LFvvSkXGbGg/s1600/DSC_0654.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/-UwGC13yFGZo/Tik1NwCt9_I/AAAAAAAAB9w/LFvvSkXGbGg/s320/DSC_0654.JPG" width="199" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Hodiaŭ vizitis min longtempa amiko, kiu donacis al mi du esperantajn lernolibrojn el la 60-aj kaj 70-aj jaroj de la pasinta jarcento, kiujn li mem ricevis de forpasinta onklo.&lt;br /&gt;La unua estas tiu de &lt;a href="http://www.assimil.com/"&gt;Assimil&lt;/a&gt;, eldonejo kiu aperigis la plej konatan librojn por memlerni lingvojn &lt;i&gt;sans peine&lt;/i&gt; (sen peno).&lt;br /&gt;Bretonano Alphonse Chérel (naskiĝinto en Rennes en 1892) laboris kiel instruisto en antaŭrevolucia Rusio. Tie li lernis la rusan kaj samkiel memlernis ankaŭ la anglan kaj la germanan.&lt;br /&gt;Ree en Francio, li pretigis ŝirfolian kalendaron por instrui la anglan per humuraj desegnoj kaj mallongaj lecionoj (po unu leciono por folio de la kalendaro).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-HBR03Uw3J54/Tip-A1LeH4I/AAAAAAAAB98/OVuSkQhjhBA/s1600/anglais1929.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/-HBR03Uw3J54/Tip-A1LeH4I/AAAAAAAAB98/OVuSkQhjhBA/s320/anglais1929.jpg" width="202" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Tio estis la semo por lia unua Assimil-metoda libro, kiun li aperigis en 1929: &lt;i&gt;L'anglais sans peine&lt;/i&gt;. Inter la unuaj frazoj de la libro oni legis tie la nun vaste konata: «My taylor is rich (but my English is poor)». Malgraŭ la multaj &lt;a href="http://fr.wikipedia.org/wiki/My_tailor_is_rich"&gt;parodioj&lt;/a&gt;&amp;nbsp;de tiu ĉi frazo, la libro atingis sukceson kaj, post nelonge, Chérel eldonis similajn erojn por lerni la italan, la hispanan aŭ la germanan.&lt;br /&gt;Al Alphonse sekvis lia filo Jean-Louis kaj nun la nepo de la fondinto, Yannick, estris eldonejon kiu hodiaŭ oferas pli ol cent lernolibrojn pri lingvoj kiel la angla aŭ la germana, sed ankaŭ kiel la &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/07/la-enigmatica-lengua-del-doctor-x.html"&gt;jida&lt;/a&gt;, la bretona aŭ la maoria (kaj nun ne nur la franca sed ankaŭ dekduo de aliaj lingvoj rolas kiel bazlingvoj)&lt;br /&gt;Iu ajn metodo Assimil enhavas pli malpli 100 lekcionojn en du etapoj: la pasiva kaj la aktiva fazo.&lt;br /&gt;Mi jam posedis kelkajn Assimil-librojn, kiujn mi uzis por iom ekscii pri lingvoj kiel la hebrea, la pola aŭ la &lt;a href="http://www.assimil.com/descriptionProduitAbreg.do"&gt;nederlanda&lt;/a&gt; (tiun ĉi lastan libron mi aĉetis antaŭ du semajnoj en Bruzelo), kaj sendube ili helpas por atingi tion, ke &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Delf%C3%AD_Dalmau"&gt;Delfí Dalmau&lt;/a&gt;&amp;nbsp;(1891-1965) nomis &lt;a href="http://karulo.wordpress.com/2011/06/01/prezento-en-la-muzeo-poliglotisme-passiu-i-altres-escrits-pasiva-poliglotismo-kaj-aliaj-tekstoj/"&gt;pasivan poliglotismon&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-iCfd1-Yk0Q4/Tik1SCQbmtI/AAAAAAAAB90/Mbh9lk0Nhtc/s1600/DSC_0655.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="231" src="http://2.bp.blogspot.com/-iCfd1-Yk0Q4/Tik1SCQbmtI/AAAAAAAAB90/Mbh9lk0Nhtc/s320/DSC_0655.JPG" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Nu, tiun ĉi esperantan lernolibron aŭtoris en la jaro 1973 franca esperantisto &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Jean_Thierry"&gt;Jean Thierry&lt;/a&gt; (1924-1995), &amp;nbsp;kaj li evitas uzi tro gramatikan vidpunkton, malkiel frutempaj lernolibroj.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;«Dum vi aŭskultas al la radio, manikuru la manojn»&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-GGC88JBlktM/Tik1FUoob6I/AAAAAAAAB9k/bWw1UThaano/s1600/DSC_0650.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/-GGC88JBlktM/Tik1FUoob6I/AAAAAAAAB9k/bWw1UThaano/s320/DSC_0650.JPG" width="201" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La dua libro al mi donacita de mia amiko estas &lt;i&gt;Teach yourself esperanto&lt;/i&gt;. Ĝi estas alia metodo por memlerni eldonita kelkaj dekjaroj antaŭ la aperigo de &lt;a href="http://eo.lernu.net/"&gt;Lernu!&lt;/a&gt; Tiu ĉi estas la dua eldono (1968), sed John Cresswell kaj John Hartley aŭtoris ĝin en 1957. Post la unua pli gramatika parto, interesaj eroj de la libro estas lecionoj, kie esperanto rolas en, ekzemple, veterprognoza paĝo de ĵurnalo, flankokupoj (bird-fotografado) aŭ en reklamoj.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-VLXfCYRVsYo/Tik1LOyi0_I/AAAAAAAAB9s/TQ-d4tzoWHk/s1600/DSC_0653.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="276" src="http://3.bp.blogspot.com/-VLXfCYRVsYo/Tik1LOyi0_I/AAAAAAAAB9s/TQ-d4tzoWHk/s320/DSC_0653.JPG" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Por modernigi vian hejmon, elektrigu ĝin! Preskaŭ ĉiu hejmo nun havas elektran gladilon, fajron aŭ boligilon. Sed nur kiam vi ekhavos lavmaŝinon, glaciŝrankon, kuirilon, suĉilon, kc, –nur tiam vi plen ĝuos la avantaĝojn de elektro, la mirakla servanto.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-LGXyO4dyGhE/Tik1HairhEI/AAAAAAAAB9o/FU8Xmh-eXDQ/s1600/DSC_0652.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/-LGXyO4dyGhE/Tik1HairhEI/AAAAAAAAB9o/FU8Xmh-eXDQ/s320/DSC_0652.JPG" width="194" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Ne mankas konsiloj por esti bela (nur por virinoj kaj antaŭ la tutmonda disvastigo de &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Aerobiko"&gt;aerobiko&lt;/a&gt; per Jane Fonda). Kaj, kompreneble, virinoj ne nur devis gimnastike sin ekzerci, sed ankaŭ:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Konsiletoj en la hejmo&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;N-o 323 – Por ŝpari tempon: dum vi aŭskultas al la radio, manikuru la manojn. Dum vi rigardas la televidon, brosu viajn harojn.&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;N-o 324 – Por forpreni inkon de la tapiŝo: uzu varman lakton. Oni devas tuj versi la lakton sur la inkmakulon, kaj lavi per pura tolo.&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-5394968282318567628?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/5394968282318567628/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=5394968282318567628&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5394968282318567628'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5394968282318567628'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/07/mia-tajloro-estas-rica.html' title='Mia tajloro estas riĉa'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-UwGC13yFGZo/Tik1NwCt9_I/AAAAAAAAB9w/LFvvSkXGbGg/s72-c/DSC_0654.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-3313808820984169669</id><published>2011-04-14T08:00:00.005+02:00</published><updated>2011-04-14T08:23:29.382+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Zamenhof forpaso funebro'/><title type='text'>Lasta adiaŭo al L. L. Zamenhof (1917)</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-FRta15sNgYY/TaaMPikFYbI/AAAAAAAAB5I/nWFV8SvsffI/s1600/funebra1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="187" src="http://4.bp.blogspot.com/-FRta15sNgYY/TaaMPikFYbI/AAAAAAAAB5I/nWFV8SvsffI/s320/funebra1.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Lazaro Ludoviko Zamenhof forpasis la 14-an de aprilo 1917, antaŭ ĵus 94 jaroj. Lundon la 16-an de aprilo, funebra procesio forlasis la varsovia domo de la «iniciatoro» de la internacia lingvo kaj la ĉerko estis elportata ĝis la tombejo.&lt;br /&gt;Dum la ceremonio, Antoni Grabowski, la homo kiu tridek jaroj antaŭe unue dialogis buŝe en esperanto kun Zamenhof, adiaŭis la Majstron:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-kBqpYen8Cg8/TaaMPzoyMFI/AAAAAAAAB5M/HtbVpaL5j_Y/s1600/funebro2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="182" src="http://2.bp.blogspot.com/-kBqpYen8Cg8/TaaMPzoyMFI/AAAAAAAAB5M/HtbVpaL5j_Y/s320/funebro2.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Funebraj aŭskultantoj, karaj samideanoj!&lt;br /&gt;Granda doloro trapenetras niajn korojn; ni staras ĉe la ĉerko de nia kara Majstro. Foriris en la regnon de l’ eterneco geniulo, kies venon sur la teron atendis jarcentoj, kiu estis kvazaŭ elektita de l’ Providenco, ke li fine solvu la gravan problemon de lingvo internacia, pri kiu antaŭ li multe da pensuloj revis kaj vane laboris.&lt;br /&gt;Sed, parolante al vi, karaj samideanoj, ĉu mi bezonas prezenti la grandajn meritojn de l’ mortinto rilate al la homaro kaj la patrujo?&lt;br /&gt;Ĉu mi bezonas rakonti al vi, kiel nia Majstro, ekaminte sian ideon en la infaneco, restis al ĝi fidela ĝis sia lasta spiro? Vi ja scias, kiom pezajn oferojn li faris por la efektivigo al sia verko:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;La junecon li ploranta&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Metis mem sur la altaron&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;De la devo ordonanta,&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;kiel li mem konfesas en sia unua kanto. Vi scias, kiel nia Majstro longe vivis en mizero, metante ĉiujn siajn moralajn kaj materialajn rimedojn sur tiun altaron. Nur malrapide maturiĝis la fruktoj de lia penado. Fine li fariĝis fama en la mondo, centoj da miloj elparolis lian nomon kun plej grandaj amo, respekto kaj admiro; d-ro Zamenhof kvazaŭ reĝo estis adorata de sia interspirita regno; sed malgraŭ ĉiuj honoroj li ĉiam restis same modesta.&lt;br /&gt;Sed mi ne bezonas pentri al vi la larme puran karakteron de nia Majstro, vi konas ĝin, same, kiel la grandecon de lia tuthomara verko, same, kiel ĉiun pli gravan momenton el lia vivo. Unu tia momento vive al mi prezentiĝas en la nuna funebra horo: Kun kortuŝo mi rememorigas al mi, kiel, antaŭ tridek jaroj, mi la unuan fojon salutis nian Majstron en la lingvo internacia: tiam okazis la unua interparolo Esperanta. Ĉu tiam mi povis antaŭsenti, ke mi staros ĉe via ĉerko, por diri al vi, kara amiko, la lastan: adiaŭ! en Esperanto! Adiaŭ! Kaj ĝis revido en pli bona mondo sen doloroj kaj suferoj! Sed ne! vi ne foriras, vi vivas kaj vivos eterne en la mondo, kiam ni, viaj fidelaj lernintoj, jam longe estos foririntaj; vi vivos en la koroj de niaj posteuloj, ĉiam pli granda, ĉiam pli adorata bonfaranto de l’ homaro. Vi eniris en la panteonon de l’ senmortaj geniuloj. Tio estu konsolo ankaŭ por vi, funebranta, grandanima lia vivkunulino, kiu lin tutkomprenis kaj ĉiam kuraĝigis dum la malfacilaj momentoj de lia vivo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Arbeto, kiun, Majstro kara,&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Vi plantis ĉe Vistul-rivero,&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Elkreskis ĝis lazuro klara,&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Etendis branĉojn ĉirkaŭ tero.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;En niaj koroj, granda homo,&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Jam staras viaj monumentoj,&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;La gloron de l’ benata nomo&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Ripetos ĉiuj la jarcentoj!&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Post la penadoj de la vivo ripozu kviete, la tero estu por vi malpeza!&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-8eFOs71OEwo/TaaMQBkGk3I/AAAAAAAAB5Q/U0bmFX-iSuI/s1600/funebro3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/-8eFOs71OEwo/TaaMQBkGk3I/AAAAAAAAB5Q/U0bmFX-iSuI/s320/funebro3.jpg" width="215" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Fonto: A. Oberrotman kaj T. Jung (eld.): &lt;i&gt;La lastaj tagoj de L. L. Zamenhof kaj la funebra ceremonio&lt;/i&gt;, Kolonjo-Horrem (Germanio), eldonejo de Esperanto Triumfonta, 1921. Rete legebla &lt;a href="http://www.gutenberg.org/files/26959/26959-h/26959-h.htm"&gt;ĉi tie&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-3313808820984169669?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/3313808820984169669/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=3313808820984169669&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3313808820984169669'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3313808820984169669'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/04/lasta-adiauo-al-l-l-zamenhof-1917.html' title='Lasta adiaŭo al L. L. Zamenhof (1917)'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-FRta15sNgYY/TaaMPikFYbI/AAAAAAAAB5I/nWFV8SvsffI/s72-c/funebra1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-2843015603118388604</id><published>2011-03-15T15:36:00.012+01:00</published><updated>2011-03-30T09:53:01.978+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Japanio tertremo cunamo'/><title type='text'>Solidareco kun Japanio</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="https://lh3.googleusercontent.com/-sHnoo1cEg2Q/TX9w92fYt7I/AAAAAAAAB4U/9tB0T2LE5d8/s1600/Regionen_japans.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="https://lh3.googleusercontent.com/-sHnoo1cEg2Q/TX9w92fYt7I/AAAAAAAAB4U/9tB0T2LE5d8/s200/Regionen_japans.png" width="156" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Terura &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Tertremo_de_Sendajo_en_2011"&gt;tertremo&lt;/a&gt; batis vendrede nordorientan regionon de Japanio, ĉefe la gubernion de Mijagi. La sekva cunamo okazigis milojn da viktimoj.&lt;br /&gt;Japanaj esperantistoj komentas en Tujtero &lt;a href="http://twitter.com/#!/stratozam/japaneo"&gt;(listo)&lt;/a&gt; siajn nunajn travivaĵojn post la katastrofo kaj la danĝeran situacion en la nuklea centralo de &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Nuklea_centralo_Fuku%C5%9Dima_1"&gt;Fukuŝima&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Blogeroj pri la japana katastrofo:&lt;br /&gt;Libera Folio:&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.liberafolio.org/2011/japanaj-esperantistoj-nekontakteblaj-post-tertremo"&gt;Japanaj esperantistoj nekontakteblaj post tertremo&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Bagateloj:&amp;nbsp;&lt;a href="http://bagateloj.oramezo.org/archives/540968686"&gt;Helpi al Japanio&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Hori Yasuo: &lt;a href="http://www.satesperanto.org/-Taglibro-de-nia-Kamarado-Yasuo-.html"&gt;Taglibro dum la japanaj katastrofoj&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Becĵo: &lt;a href="http://becxjo.blogspot.com/2011/03/pri-tertremo-kaj-cunamo-en-japanio.html"&gt;Pri tertremo kaj cunamo en Japanio&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ĝisdatigitaj informoj en Tujtero pri la situacio en Fukuŝima:&lt;br /&gt;&lt;a href="https://twitter.com/#!/vastalto"&gt;@vastalto&lt;/a&gt;&amp;nbsp;(japana esperantisto)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-2843015603118388604?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/2843015603118388604/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=2843015603118388604&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2843015603118388604'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2843015603118388604'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/03/solidareco-kun-japanio.html' title='Solidareco kun Japanio'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='https://lh3.googleusercontent.com/-sHnoo1cEg2Q/TX9w92fYt7I/AAAAAAAAB4U/9tB0T2LE5d8/s72-c/Regionen_japans.png' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-5724805754332170734</id><published>2011-03-13T15:12:00.010+01:00</published><updated>2011-04-22T20:10:17.413+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Internacia Virina Tago'/><title type='text'>Virino kaj esperanto</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-784HyzawsLc/TbHD5gdEC-I/AAAAAAAAB5U/TX1zQ3frdmg/s1600/9-sebastia%25CC%2580.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="198" src="http://1.bp.blogspot.com/-784HyzawsLc/TbHD5gdEC-I/AAAAAAAAB5U/TX1zQ3frdmg/s320/9-sebastia%25CC%2580.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Maldekstre dekstren ĉe la tablo: Montserrat Piñeiro, Gisela Alcón, Gemma Armadans, Teresa Massana, Montserrat Parera&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;kaj Montserrat Franquesa&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;&amp;nbsp;(Fotis: Sebastià Ribes)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Malgraŭ malbona vetero —kiu fakte neebligis la partoprenon de Anna Molera–, hieraŭ oni ĝuis interesan rondan tablon pri virino kaj esperanto. La eventon aranĝis Muzeo de Esperanto de Subirats okaze de la Internacia Virina Tago, kiu ĵus centjariĝis.&lt;br /&gt;Montse Piñeiro, gvidantino de la &lt;a href="http://museuesperanto.org/"&gt;muzeo&lt;/a&gt;, kvazaŭ profesiistino debatestris la rondan tablon. Finfine, hieraŭ partoprenis Gisela Alcón, Gemma Armadans, Teresa Massana, Montserrat Parera kaj Montserrat Franquesa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gisela Alcón rakontis pri &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Maria_Julivert_Aul%C3%A9s"&gt;Maria Julivert&lt;/a&gt;, esperantistino de El Vendrell. Julivert, kursgvidantino kaj tradukistino, partoprenis en la esperanto-grupo Frateco dum la 1920-aj jaroj. Alcón substrekis la rolon de esperanto, kiel enirilo al la kulturo por tiamaj virinoj. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La unua kontakto de Gemma Armadans kun esperanto estis tra lia patro, malgraŭ li ne instruis ŝin pri la lingvo. Ne instrui la proprajn gefilojn estis kaj estas kutima afero inter la esperantistaro. Ĉeestanta denaskulo proponis alian vidpunkton, kaj parolis pri sia travivo kun esperanto kiel gepatra lingvo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Teresa Massana&amp;nbsp;aludis al la malsameco inter paroli esperanton kaj esti esperantisto.&amp;nbsp;Teresa, vidvino de la fondinto de la muzeo Luis Hernández, priskribis ŝin kiel eternan E-komencanton. Ŝi &amp;nbsp;memoris, ke esperanto ebligis la unuan eliron eksterlande al la geedzoj, kiam ŝi kaj Luis vojaĝis Hungarujen por viziti Árpád Máthé. Antaŭ la evento, mi povis foliumi la imponan &lt;a href="http://www.ipernity.com/blog/37943/291978"&gt;verkon&lt;/a&gt; de Arpad Mathé, Anna Molera kaj Luis Hernández.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="https://lh6.googleusercontent.com/-YHnWYDutQEU/TXy-3YXouHI/AAAAAAAAB4E/WzmaQwbk5jo/s1600/Bibliografio+de+periodaj%25CC%2582oj.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="https://lh6.googleusercontent.com/-YHnWYDutQEU/TXy-3YXouHI/AAAAAAAAB4E/WzmaQwbk5jo/s320/Bibliografio+de+periodaj%25CC%2582oj.jpg" width="229" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;La unua volumo enhavas pli ol mil paĝojn. Ĝis nun aperis du el la kvar volumoj.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Teresa, ĉiam ĉarma kaj vigla virino, donacis al mi praverkon de Rondo Takács.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="https://lh4.googleusercontent.com/-hi64CoMAVVI/TXy_Ap9xk9I/AAAAAAAAB4I/ER75-zrOBTc/s1600/DSC_0526.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="https://lh4.googleusercontent.com/-hi64CoMAVVI/TXy_Ap9xk9I/AAAAAAAAB4I/ER75-zrOBTc/s320/DSC_0526.JPG" width="226" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Montserrat Parera, ankaŭ difinis sin kiel edzinon de esperantisto. Ŝi memoris pri leteramikoj. Eble la nunaj sociaj retoj (Facebook, Ipernity, Twitter) anstataŭis leterojn, kiel ilon por rilatoj inter tutmondaj esperantistoj.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Montserrat Franquesa, filino de esperantisto kiel Gemma Armadans, ekinteresiĝis pri la lingvo dum sia adolesko. Ŝi parolis pri la transdono de la lingvo al gefiloj. Ofte geknaboj ne ŝatas kursojn, sed ili malkovras esperanton kiel perfektan ilon por amikigi dum la kongresetoj kaj poste pere de sociaj retoj. Montserrat, kiu regas kelkajn lingvojn, ankaŭ substrekis la propedeŭtikan valoron de esperanto.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Statistiko pri la procento de virinoj en la kataluna esperanto-movado ekis debaton pri kialoj de la seksa malekvilibro. Tiurilate, Gisela Alcón komparis du fotojn de la esperanta grupo Frateco. Virinoj, kiuj aperis en la unua, ne vidiĝas en la dua, post kelkaj jaroj. Viroj daŭras en la movado. La edzina kaj patrina rolo estas la evidenta kialo. Joan Inglada priskribis la esperantan socion, kiel mikrokosmoson de nia socio. Do, la ne tre granda partopreno de virinoj en esperantaj grupoj eĥas la ne tre grandan partoprenon de virinoj en la asocia mondo. Li ankaŭ substrekis la malfacilecon, kiun devas konfronti elstaraj esperantistinoj, ekzemple la fratinoj Rosell el Vilanova.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ankaŭ Montse Piñeiro memoris Eulàlia-n Rosell-n (1879-1953) kaj finigis la eventon pere de ŝia esprimo, devizo de Kataluna Esperanto Federacio: «Maro estas gutaro.»&lt;br /&gt;La evento finiĝis en ĉarma etoso per konversaciaj rondetoj, kie ne mankis penedesa ĉampano.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-5724805754332170734?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/5724805754332170734/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=5724805754332170734&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5724805754332170734'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5724805754332170734'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/03/virino-kaj-esperanto.html' title='Virino kaj esperanto'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-784HyzawsLc/TbHD5gdEC-I/AAAAAAAAB5U/TX1zQ3frdmg/s72-c/9-sebastia%25CC%2580.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-6139004745603967036</id><published>2011-02-24T22:57:00.006+01:00</published><updated>2011-03-01T10:10:59.015+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Paul Chandon de Briailles'/><title type='text'>La plej ŝika tosto por esperanto</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-r47f8QwEdeg/TWbDorSOzaI/AAAAAAAAB2k/RK-cr2OhptU/s1600/M%2526c.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="136" src="http://1.bp.blogspot.com/-r47f8QwEdeg/TWbDorSOzaI/AAAAAAAAB2k/RK-cr2OhptU/s320/M%2526c.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Louis de Beaufront (1855-1935), la unua franco kiu parolis esperanton, estis la plej elstara aktivulo de la internacia lingvo dum la unuaj jaroj, kaj poste dum la nomata franca periodo. En 1892 li loĝis en la franca regiono de Ĉampanjo-Ardenoj. Tie li esperantistigis la grafon Chandon de Briailles, «ĉefo de la domo Moët et Chandon, la plej antikva kaj potenca por la vino ĉampana»: &lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;De sinjoro L. de Beaufront ni sciiĝas, ke al nia lingvo aliĝis la grafo Chandon de Briailles, ĉefo de la domo Moët et Chandon, la plej antikva kaj potenca por la vino ĉampana. Tuj post la ricevo de la lernilo por Francoj la grafo skribis al s-ro de Beaufront amindan leteron en Esperanto. La aliĝo de tiu sinjoro estas tiom pli rimarkinda, ke li havas havas jam la aĝon de 70 jaroj. La tuta domo estas tre favora al ni, kaj s-ro de Beaufront diras, ke ĝi nur atendas kelkajn mendojn faritajn en Esperanto, por enkonduki ĉe si la komercan korespondadon en nia lingvo.&lt;/blockquote&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Esperantisto&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;, n-ro 9 (septembro 1892), p. 131&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En la sekva numero de &lt;i&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/02/la-esperantisto-1889-1895.html"&gt;Esperantisto&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; jam aperis en la adresaro la grafo Paul Chandon de Briailles (1821-1895) kaj lia filo Gaston (1852-1914)&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;1910. Chandon de Briailles, Gaston. Epernay. Marne. Francujo. [L. de Beaufront.]&lt;br /&gt;1911. Chandon de Briailles, P., grafo. 11 Strato de Komerco. Epernay. Marne. Francujo. [L. de Beaufront.]&lt;/blockquote&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Esperantisto&lt;/i&gt;, n-ro 10 (oktobro 1892), p. 159&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En la dekunua numero de tiu jaro, oni legas la nomojn de du el la ses gefiloj de Paul Chandon de Briailles inter la abonantoj de la revuo .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;b&gt;IV, Francoj&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Epernay: de Beaufront, L. (2 ekzempl.)&lt;br /&gt;Chandon de Briailles, Gaston&lt;br /&gt;Chandon de Briailles, Jean-Remi&lt;br /&gt;Gallice, Henry, s-ino&lt;/blockquote&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Esperantisto&lt;/i&gt;, n-ro 11 (novembro 1892), p. 162&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Kiam Louis de Beaufront aperigis &lt;i&gt;Dictionnaire Esperanto-Français&lt;/i&gt;-on en 1902, li dediĉis ĝin al la grafo Jean-Remi Chandon de Briailles, «unu el la unuaj kaj el la plej bonaj amikoj de esperanto» (&lt;a href="http://www.archive.org/details/DictionnaireEsperanto-franais"&gt;4a eldono, 1904&lt;/a&gt;).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fontoj:&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Esperantisto&lt;/i&gt;, 9/1892; 10/1892; 11/1892&lt;br /&gt;Por la antaŭnomoj kaj la jaroj de naskiĝo kaj morto, &lt;a href="http://gw1.geneanet.org/index.php3?b=favrejhas&amp;amp;lang=fr;p=paul;n=chandon+de+briailles"&gt;Geneanet.org&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-6139004745603967036?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/6139004745603967036/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=6139004745603967036&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/6139004745603967036'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/6139004745603967036'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/02/la-plej-sika-tosto-pro-esperanto.html' title='La plej ŝika tosto por esperanto'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-r47f8QwEdeg/TWbDorSOzaI/AAAAAAAAB2k/RK-cr2OhptU/s72-c/M%2526c.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-154951402941124918</id><published>2011-02-22T14:44:00.004+01:00</published><updated>2011-02-28T14:30:36.850+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hispana Kongreso'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='La Esperantisto'/><title type='text'>En la katakombo</title><content type='html'>Ĉi-jare, la &lt;a href="http://www.esperanto.es/hef/index.php?option=com_content&amp;amp;view=article&amp;amp;id=153&amp;amp;Itemid=176"&gt;Hispana Kongreso de Esperanto&lt;/a&gt; okazos en San Lorenzo de El Escorial inter la 28-a de junio kaj la 2-a de julio. Ne malproksime al la Kulturdomo de San Lorenzo, kie disvolviĝos la Kongreso, staras la mondkonata Monaĥejo. Tie estas enterigitaj la plejmulto de la reĝoj kaj reĝinoj de Hispanio ekde &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Izabela_de_Portugalio"&gt;Izabela de Portugalio&lt;/a&gt;&amp;nbsp;(1503-1539). Tamen, la fina enterigo okazas post longa proceso (ĉirkau dudek kvin jaroj) de natura redukto de la korpo en la «Pudridero». Nur monaĥoj de la ordo de aŭgustenanoj rajtas eniri en tiun iom strangan lokon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-B4Y5K4pmTKs/TWO8vCh5btI/AAAAAAAAB10/7-c-SL1W4N4/s1600/450px-EscorialBorbo1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/-B4Y5K4pmTKs/TWO8vCh5btI/AAAAAAAAB10/7-c-SL1W4N4/s320/450px-EscorialBorbo1.jpg" width="240" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Pri tiu rara kutimo de la hispana reĝaro temis artikolo aperigita en la jaro 1892 en la &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/02/la-esperantisto-1889-1895.html"&gt;unua revuo en esperanto&lt;/a&gt; sub la rubriko «El la mondo».&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;El la Mondo&lt;br /&gt;La korpo de Alfonso XII., la lasta reĝo de Hispanujo, ĝis nun ne estas ankoraŭ kaŝita por eterna trankvilo, malgraŭ ke de lia morto pasis jam ses jaroj. La korpo de la mortinta reĝo, envolvita en maldikaj tolaj tukoj, kuŝas sur ŝtona plato apud la fonto, kiu fluas en groto en la orienta parto de la monto, sur kiu staras la Eskurialo. En tiu ĉi stato ĝi kuŝos tiel longe, ĝis ĝi ricevos la ecojn de mumio, kaj nur tiam ĝi estos enmetita en la katakumbon artiste konstruita rotundo sub la ĉefa kupolo de la Eskurialo, kie ripozas la korpoj de la aliaj reĝoj de Hispanujo. La korpo de la patro de la reĝino Isabella kuŝis en tiu ĉi groto, kiu estas nomata «Pudrido» pli ol dudek kvin jarojn, antaŭ ol ĝi ricevis tian gradon de ŝtoniĝo, ke ĝi povis esti kaŝita en ĉerkejon de la reĝoj.&lt;/blockquote&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Esperantisto&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;, jaro III, n-ro 8 (aŭgusto 1892), p. 125&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-154951402941124918?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/154951402941124918/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=154951402941124918&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/154951402941124918'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/154951402941124918'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/02/en-la-katakombo.html' title='En la katakombo'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-B4Y5K4pmTKs/TWO8vCh5btI/AAAAAAAAB10/7-c-SL1W4N4/s72-c/450px-EscorialBorbo1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-6104527211587233413</id><published>2011-02-18T10:02:00.006+01:00</published><updated>2011-02-18T10:43:24.297+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Zamenhof'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tiparo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Jason Castle'/><title type='text'>Nova tiparo Zamenhof</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-CF02wowgge0/TV4pXNcYQ8I/AAAAAAAAB0g/s1FA3iyl_MM/s1600/54106.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="160" src="http://4.bp.blogspot.com/-CF02wowgge0/TV4pXNcYQ8I/AAAAAAAAB0g/s1FA3iyl_MM/s320/54106.png" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Usona tipdesegnisto &lt;a href="http://castletype.com/"&gt;Jason Castle&lt;/a&gt; ĵus aperigis novan tiparon Zamenhof, honore al la patro de esperanto. La tiparo enhavas kvar stiloj &lt;i&gt;(inline, plain, inverse, outline)&lt;/i&gt; kaj laŭ ĝia aŭtoro estas inspirita de literoj en rusaj konstruktivismaj afiŝoj. Zamenhof permesas skribi per latina alfabeto,&amp;nbsp;literoj&amp;nbsp;grekaj (ne videblaj pere de la ilo ĉe la retpaĝaro MyFonts) kaj cirilaj&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-wf_bOkJxzNA/TV4vo8jTOII/AAAAAAAAB0s/nA6sCsBIMUk/s1600/ru.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-wf_bOkJxzNA/TV4vo8jTOII/AAAAAAAAB0s/nA6sCsBIMUk/s1600/ru.gif" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;kaj, kompreneble, oni povas ankaŭ uzi ĉapelitajn literojn (kun iomete tro minimumismaj ĉapeloj, miaopinie)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-mkmWtLzjc2c/TV4sdDy4e7I/AAAAAAAAB0k/qwHeBxBwFJI/s1600/4a6de29df0e76af6f891e3b4cf753e.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-mkmWtLzjc2c/TV4sdDy4e7I/AAAAAAAAB0k/qwHeBxBwFJI/s1600/4a6de29df0e76af6f891e3b4cf753e.gif" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-U1KsSu6hj04/TV4tX1YgKuI/AAAAAAAAB0o/4S2JhmmEKtA/s1600/531d8e518ba9fe9bd1482ce72b05e4.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-U1KsSu6hj04/TV4tX1YgKuI/AAAAAAAAB0o/4S2JhmmEKtA/s1600/531d8e518ba9fe9bd1482ce72b05e4.gif" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;La tiparo, kiu nur enhavas ĉefliterojn, ĉar ĝi estas pripensita ĉefe por afiŝoj kaj titoloj, estas jam aĉetebla pere de &lt;a href="http://new.myfonts.com/fonts/castletype/zamenhof/"&gt;MyFonts&lt;/a&gt;, sed jen kion diris la aŭtoro en Tujtero:&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-cdHHBsUyTE8/TV40o5UIwmI/AAAAAAAAB0w/PHw9M8Nr6qo/s1600/Carmel-01-eo_reasonably_small.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-cdHHBsUyTE8/TV40o5UIwmI/AAAAAAAAB0w/PHw9M8Nr6qo/s1600/Carmel-01-eo_reasonably_small.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;a href="http://twitter.com/typedesigner"&gt;@typedesigner&lt;/a&gt; ★ Mia nova tipara familio "Zamenhof" nun disponeblas ĉe MyFonts:&amp;nbsp;&lt;a href="http://bit.ly/g75lBM"&gt;http://bit.ly/g75lBM&lt;/a&gt;&amp;nbsp;Sed, atendu ĝis la speciala oferto. #font #typography&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-6104527211587233413?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/6104527211587233413/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=6104527211587233413&amp;isPopup=true' title='5 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/6104527211587233413'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/6104527211587233413'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/02/nova-tiparo-zamenhof.html' title='Nova tiparo Zamenhof'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-CF02wowgge0/TV4pXNcYQ8I/AAAAAAAAB0g/s1FA3iyl_MM/s72-c/54106.png' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-1379143323593366395</id><published>2011-02-16T16:24:00.004+01:00</published><updated>2011-02-21T09:07:26.459+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Von Wahl'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Rodríguez Huertas'/><title type='text'>Esperanto a la malagueña: el curioso libro 36 (1890)</title><content type='html'>Ya en el primer número de &lt;i&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/02/la-esperantisto-1889-1895.html"&gt;La Esperantisto&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;, primera revista en la lengua internacional, aparecía una bibliografía numerada de las obras publicadas en esperanto. Como es lógico, el número 1 correspondía&amp;nbsp;al conocido como &lt;i&gt;Unua Libro&lt;/i&gt;, es decir, la edición en ruso del primer manual de la lengua internacional, publicado por Zamenhof en julio de 1887. Ese mismo año se publicaron las ediciones polaca, francesa y alemana del &lt;i&gt;Unua Libro&lt;/i&gt; a las que corresponden los números 2, 3 y 4.&lt;br /&gt;En 1888 se publicó el quinto libro, la edición inglesa: &lt;i&gt;Dr. Esperanto's International Tongue. Preface and complete method&lt;/i&gt;, de J. St. [Julian Steinhaus]. Zamenhof fue informado de la mala calidad de la traducción y el número 5 desapareció de la lista y fue ocupado por la nueva traducción, obra de Richard Geogheghan y publicada en 1889.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-LypkYm366UI/TVvdxD5bkgI/AAAAAAAAB0E/8BrmIrmUF8o/s1600/DSC_0508.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://2.bp.blogspot.com/-LypkYm366UI/TVvdxD5bkgI/AAAAAAAAB0E/8BrmIrmUF8o/s200/DSC_0508.JPG" width="125" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-H8PWsy7vTxc/TVvd1NF4AHI/AAAAAAAAB0I/ySOOCef8L6o/s1600/DSC_0509.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://1.bp.blogspot.com/-H8PWsy7vTxc/TVvd1NF4AHI/AAAAAAAAB0I/ySOOCef8L6o/s200/DSC_0509.JPG" width="118" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;El doble número 5 del «Nomaro de l' verkoj pri la lingvo internacia Esperanto». La versión definitiva de Geoghegan y la efímera de Julian Steinhaus&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La bibliografía numerada de la lengua esperanto siguió creciendo con los primeros diccionarios breves &lt;i&gt;(malgrandaj vortaroj)&lt;/i&gt; en las cinco lenguas mencionadas (ruso, polaco, francés, alemán e inglés; números 6 al 10), el conocido como &lt;i&gt;Dua Libro&lt;/i&gt; (11) y su &lt;i&gt;Aldono&lt;/i&gt; (12), nuevos manuales en otras lenguas (hebreo, 13; yiddish, 23; sueco, 24; letón, 29; danés, 33; búlgaro, 34; italiano, 35) y diccionarios de más enjundia (&lt;i&gt;Plena vortaro rusa-internacia&lt;/i&gt;, 17; &lt;i&gt;Meza Vortaro Internacia-Germana&lt;/i&gt;, 21). Las primeras traducciones literarias también fueron haciendo aparición en la bibliografía. Antoni Grabowski (1857-1921), de quien se cuenta que mantuvo con Zamenhof la primera conversación en esperanto de la historia, tradujo a Pushkin (&lt;i&gt;La neĝa blovado&lt;/i&gt;, 14) y a Goethe (&lt;i&gt;La gefratoj&lt;/i&gt;, 17). &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-M73CWhDGhTg/TVvfl26yYQI/AAAAAAAAB0M/7Z46rsALRn0/s1600/Antoni_Grabowski.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-M73CWhDGhTg/TVvfl26yYQI/AAAAAAAAB0M/7Z46rsALRn0/s1600/Antoni_Grabowski.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;A. Grabowski&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;El esperanto en España&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;La penetración del esperanto en España se refleja de manera curiosa en la bibliografía numerada. Así, la primera obra sobre el esperanto para españoles no fue un manual o versión del &lt;i&gt;Unua Libro,&lt;/i&gt; sino un diccionario, el &lt;i&gt;Vortaro Esperanto-Hispana&lt;/i&gt; (26) obra de Edgar von Wahl (1867-1948). Von Wahl (o De Wahl), nacido en Ucrania, estudió en San Petersburgo y se instaló en Tallín. Se interesó por el volapük, pero lo abandonó por el esperanto en cuanto leyó el &lt;i&gt;Unua Libro&lt;/i&gt;. Von Wahl experimentó con traducciones al esperanto de Lermóntov, colaboró en &lt;i&gt;La Esperantisto&lt;/i&gt; y en 1889 publicó el diccionario esperanto-español, tomando como base el primer diccionario breve esperanto-ruso de Zamenhof.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-_kNs2tEG56E/TVvn3qcJWGI/AAAAAAAAB0Y/wR2D2-4elB4/s1600/Wahl1-233x300.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://1.bp.blogspot.com/-_kNs2tEG56E/TVvn3qcJWGI/AAAAAAAAB0Y/wR2D2-4elB4/s200/Wahl1-233x300.jpg" width="155" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Edgar von Wahl&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Ese mismo año 1889, Joaquín de Arce y Bodega, a la sazón bibliotecario del Senado se dirigió a Zamenhof y recibió de éste tres ejemplares de su gramática (probablemente de la versión francesa). Conservó uno y envió los dos restantes a Ricardo Codorniu (1846-1923), que en 1903 fundaría la &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Hispana_Societo_por_Propagando_de_Esperanto"&gt;Hispana Societo por Propagando de Esperanto&lt;/a&gt;, y al malagueño José Rodríguez Huertas, entonces presidente del club volapukista de Málaga. Al parecer, el libro convenció a Rodríguez Huertas, pues ya en 1890 publicó el que sería el primer manual de esperanto en castellano, un curioso libro que se inscribiría con el número 36 en el «Nomaro». Así se expresaba en el prólogo sobre la nueva lengua:(1)&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Mas como hemos tropezado, digámoslo así, con esta nueva lengua, de excelentes condiciones de sencillez y de más probabilidades de éxito que el Volapük, somos los primeros en arriar nuestra bandera para alistarnos resueltamente bajo la enseña que simboliza, conforme á nuestro humilde parecer, la más pronta y segurísima realización del progreso que tanto anhelamos.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;Gramática, ejercicios y diccionario de la linguo internacia del doctor Esperanto&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-58pQCGvI9ME/TVvhkMWZh5I/AAAAAAAAB0Q/PS9Lp1grCEc/s1600/DSC_0506.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/-58pQCGvI9ME/TVvhkMWZh5I/AAAAAAAAB0Q/PS9Lp1grCEc/s320/DSC_0506.JPG" width="202" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Portada del libro de Rodríguez Huertas tal y como la reproduce Ludovikito (Ito Kanzi) en &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Ludovikologia Dokumentaro,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt; III, p. 257. Teniendo en cuenta el ex libris de Luis Hernández Yzal, el libro original debe encontrarse en el &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/group/museuesperanto"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Museo de Esperanto de Subirats&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El libro de Rodríguez Huertas es desde el principio al final el manual más heterodoxo de los «basados» en el &lt;i&gt;Unua Libro&lt;/i&gt; de Zamenhof. En el prólogo, tras un breve apunte histórico sobre la adopción de una lengua internacional, el autor se ocupa «de los idiomas que aspiran á ser universales, llamados Lingua, Volapük y Lingua [linguo] Internacia». Del primero, dice que se debe a «un sabio lingüista inglés, cuyo nombre no recordamos, quien [...] ha dado á luz recientemente en Londres un idioma de raices esencialmente latinas». El nombre del autor que no recordaba Rodríguez Huertas era &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/George_Henderson"&gt;George J. Henderson&lt;/a&gt;, que había publicado &lt;i&gt;Lingua, an International Language for purposes of commerce and science. General outlines&lt;/i&gt; en la primavera de 1888 (y que posteriormente se haría esperantista). Rodríguez Huertas aseguraba que lingua carecía «de la acabada belleza y de la sublime sonoridad de tan harmoniosa lengua [el latín]». Del volapük asegura que «sus vocablos son muy difíciles de retener en la memoria».&lt;br /&gt;Ya en el título de la &lt;i&gt;Gramática&lt;/i&gt; llama la atención la &lt;i&gt;u&lt;/i&gt; de &lt;i&gt;linguo&lt;/i&gt;, y es que Rodríguez Huertas decide sustituir la &lt;i&gt;v&lt;/i&gt; por &lt;i&gt;u&lt;/i&gt;, como explica al final:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Las palabras que tienen en su raíz una &lt;i&gt;v&lt;/i&gt;, cuyo sonido es el de nuestra &lt;i&gt;u&lt;/i&gt; [?], se hallan escritas aquí con esta última letra. Ejemplo: &lt;i&gt;akuo&lt;/i&gt; por &lt;i&gt;akvo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;linguo&lt;/i&gt; por &lt;i&gt;lingvo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kuar&lt;/i&gt; por &lt;i&gt;kvar&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;kuin&lt;/i&gt; por &lt;i&gt;kvin&lt;/i&gt;, etc., etc.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;A continuación, el prólogo destaca tres reglas que permiten conocer el idioma en «media hora [...] tiempo más que suficiente para conocer á la perfección su mecanismo»: la formación del femenino con el sufijo &lt;i&gt;-in- &lt;/i&gt;(curiosa elección teniendo en cuenta la propuesta final de Rodríguez Huertas), la formación de antónimos con el prefijo &lt;i&gt;mal-&lt;/i&gt; y la adopción de palabras internacionales. Finalmente, el prólogo destaca las raíces latinas de muchas palabras y concluye así:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Para que no se tema que, al aprender este idioma, se ha de perder el tiempo, suponiendo que no habrá persona alguna con quien entablar correspondencia, ponemos á continuación de la Gramática una carta en la nueva lengua, para que, dirigiéndose á uno de los individuos, cuyos domicilios van al pié, pueda saberse por ellos mismos que la Linguio Internacia está realizando muy rápidos progresos en toda la Europa.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;En la descripción del alfabeto destaca la explicación de la &lt;i&gt;j&lt;/i&gt;, «como &lt;i&gt;j &lt;/i&gt;francesa: &lt;i&gt;jur-o&lt;/i&gt; (tchuro), juramento». La explicación cobra cierto sentido ante la ausencia de la &lt;i&gt;ĵ&lt;/i&gt;. Es decir, Rodríguez Huertas cambia la &lt;i&gt;ĵ&lt;/i&gt; por la &lt;i&gt;j.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;La explicación de la ausencia de la &lt;i&gt;ŭ&lt;/i&gt; tampoco se desvela hasta la página 30.&lt;br /&gt;Por último, el alfabeto no contiene la &lt;i&gt;y&lt;/i&gt;, lo cual no debería sorprender considerando que no existe en esperanto. Sin embargo, Rodríguez Huertas la usa para formar el plural («12. Signo único del plural, la &lt;i&gt;y&lt;/i&gt;») y en general para sustituir a la &lt;i&gt;j&lt;/i&gt; &lt;i&gt;(yes, yam, yaro)&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-IdaD7V7Y3-g/TVvk3ZC5X1I/AAAAAAAAB0U/0uVux7RQ46o/s1600/DSC_0505.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="123" src="http://3.bp.blogspot.com/-IdaD7V7Y3-g/TVvk3ZC5X1I/AAAAAAAAB0U/0uVux7RQ46o/s320/DSC_0505.JPG" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Los pronombres personales del esperanto, según Rodríguez Huertas&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La siguiente sorpresa importante la encontramos en el cuadro de declinación de los pronombres personales. Al margen de la aplicación de los seis casos latinos al castellano, sorprende que el acusativo sea igual al nominativo. La explicación una vez más en la página 30 («Alteraciones introducidas en esta Gramática»):&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;3.ª El acusativo lo indicamos colocando inmediatamente después del verbo la palabra que funciona como objeto directo del mismo. Ejemplo: &lt;i&gt;Mi legas via letero&lt;/i&gt;, en vez de &lt;i&gt;mi legas vian leteron;&lt;/i&gt; &amp;nbsp;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Al margen de esporádicas imprecisiones, la gramática explica de manera adecuada las partes de la oración (artículo, nombre, adjetivo, adverbio, verbo...) y los prefijos y sufijos.&lt;br /&gt;Tras comparar un párrafo en castellano, lingua, volapük y esperanto (a fin de destacar la sencillez del esperanto), el manual vuelve a acercarse a un manual ortodoxo: ejercicios, padrenuestro en esperanto, primeros versos del Génesis, una carta...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rodríguez Huertas propone asimismo un modelo de carta para solicitar un intercambio de correspondencia en esperanto y añade una serie de direcciones de esperantistas europeos (Zamenhof, Kelter, Schmidt, etcétera).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-6l2OoG2IYn0/TVvpK9UDfHI/AAAAAAAAB0c/BlT3CyMgyGE/s1600/DSC_0507.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="232" src="http://3.bp.blogspot.com/-6l2OoG2IYn0/TVvpK9UDfHI/AAAAAAAAB0c/BlT3CyMgyGE/s320/DSC_0507.JPG" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Carta modelo y direcciones&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Por fin, en la página 30, el autor aclara las adaptaciones que he ido mencionando:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Con el propósito de presentar este idioma á nuestros compatriotas de un modo en extremo fácil, así como por la necesidad de salvar la dificultades tipográficas que origina en un principio la publicación de un libro en caracteres extraños á los de nuestro uso nos hemos visto precisados a introducir algunas reformas al darlo á conocer, abrigando el intimo convencimiento de que el muy ilustrado filólogo por quien ha sido inventado, ha de tener en cuenta, merced á su recto criterio, que, al proceder así, lo hacemos tan sólo instigados por el deseo de que tan noble y trascendental invento sea propagado de un modo rápido, y con el menor número de obstáculos, por todo nuestro territorio.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Por último, como si de un diccionario geográfico se tratara, el autor ofrece información de las distintas ciudades en que «se admite correspondencia en linguo internacia». Llaman la atención algunos de los topónimos que se usaban [?] en la época; como éste, que supongo que se refiere a Aquisgrán (Aachen, Aix-la-Chapelle)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Alemania&lt;br /&gt;Chapelle tiene fábricas de máquinas, paños y alfileres. &amp;nbsp;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;El diccionario, muy reducido y sin criterio claro, ocupa las páginas 34 a la 51. A la última entrada del diccionario (&lt;i&gt;zorg-i&lt;/i&gt;, cuidar) le sigue la palabra FIN. Sin embargo, aún queda la parte más desconcertante.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;«Reforma que proponen los amantes de este idioma residentes en Málaga»&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Bajo este título, y después de adaptar el alfabeto y eliminar la marca de acusativo, Rodríguez Huertas propone sustituir el artículo único &lt;i&gt;la&lt;/i&gt; por una serie de artículos definidos e indefinidos con marca de género y número. Ésta es su propuesta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;En vez del único artículo &lt;i&gt;la&lt;/i&gt;, común á todos los géneros, números y casos, convendría emplear &lt;i&gt;le&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;une&lt;/i&gt;, para los nombres de varón, sus oficios y animal macho; &lt;i&gt;la&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;una&lt;/i&gt;, para los nombres de mujer, sus oficios y animal hembra, y &lt;i&gt;lo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;uno&lt;/i&gt;, para preceder á los nombres de cosas, cuyos plurales serian respectivamente: &lt;i&gt;ley&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;uney&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;lay&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;unay&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;loy&lt;/i&gt;; &lt;i&gt;unoy&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;Admitida esta reforma por el inventor, podría permanecer invariable la palabra que designa nombre masculino, al variar de género: v. gr.:&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Le ĉevalo&lt;/i&gt; (el caballo), &lt;i&gt;la ĉevalo&lt;/i&gt; (la yegüa); &lt;i&gt;ley ĉevaloy&lt;/i&gt; (los caballos); &lt;i&gt;lay ĉevaloy&lt;/i&gt; (las yegüas).&lt;br /&gt;Esto sería muy conveniente para el conocimienro de los vocablos y la pronta traducción, puesto que de la simple inspección del artículo se deduciría si se trataba de nombres de personas ó animales de uno u otro sexo, ó de seres inanimados.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;En la entrada «Hispanujo», la&amp;nbsp;&lt;i&gt;Enciklopedio de Esperanto&lt;/i&gt; afirma que José Rodríguez Huertas además de ser autor de esta primera gramática para españoles también fundó el primer club esperantista del país en 1892.&lt;br /&gt;La &lt;i&gt;Gramática, ejercicios y diccionario de la linguo internacia del doctor Esperanto&lt;/i&gt; se convirtió en el número 36 de la bibliografía esperantista. Zamenhof no quedó complacido con la obra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Notas:&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;(1) En todas las citas he conservado la ortografía de la época y las erratas del original.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ĝisdatigo&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Toño del Barrio atentigas min pri artikolo aperigita en &lt;i&gt;Boletín&lt;/i&gt; de HEF en 1987.&lt;br /&gt;Juan Azcuénaga jam bonege pritraktis la aferon.&lt;br /&gt;Jen la ligilo:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.gazetejo.org/system/files/gazetoj/bol279.pdf"&gt;www.gazetejo.org/system/files/gazetoj/bol279.pdf&lt;/a&gt; (p-oj 9-12)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-1379143323593366395?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/1379143323593366395/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=1379143323593366395&amp;isPopup=true' title='3 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/1379143323593366395'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/1379143323593366395'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/02/esperanto-la-malaguena-el-curioso-libro.html' title='Esperanto a la malagueña: el curioso libro 36 (1890)'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-LypkYm366UI/TVvdxD5bkgI/AAAAAAAAB0E/8BrmIrmUF8o/s72-c/DSC_0508.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-5035786251601098373</id><published>2011-02-05T01:03:00.005+01:00</published><updated>2011-03-04T19:37:35.784+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pola Radio'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Andrzej Pettyn'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Gabriela Kosiarska'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Barbara Pietrzak'/><title type='text'>Esperantujo perdas sian BBC-on</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;Karaj Geaskultantoj, Karaj Radioamikoj, hodiaŭ ni havas por vi malĝojigan informon pri foresto de nia E-programo. Nome laŭ la decido de la Estraro de PR ekde hodiaŭ mi ne plu povas okupiĝi pri ili. Ni klopodos baldaŭ liveri al niaj aŭskultantoj kaj amikoj pliajn informojn.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Tiu ĉi mesaĝo de Gabriela Kosiarska en la Facebook-a grupo &lt;a href="http://www.facebook.com/group.php?gid=326997163456&amp;amp;v=wall"&gt;Amikaro de Pola Radio en Esperanto&lt;/a&gt; metis malĝojan finon al pli ol duonjarcenta historio de elsendoj en esperanto. &lt;i&gt;Libera Folio&lt;/i&gt; tuj &lt;a href="http://www.liberafolio.org/2011/finigis-la-esperanto-elsendoj-de-pola-radio"&gt;interparolis&lt;/a&gt; kun Gabriela Kosiarska, kiu konfirmis, ke la &lt;a href="http://www2.polskieradio.pl/_files/20071205105911/2011020112540366.mp3"&gt;elsendo&lt;/a&gt; de 31-1-2011 restos la lasta. &lt;a href="http://www.liberafolio.org/2010/pola-radio-haltigas-la-esperanto-elsendojn"&gt;Jam en 2006&lt;/a&gt; «respondeculo de poreksterlandaj programoj s-ro Jerzy Targalski [...] decidis likvidi la esperantajn elsendojn»(1) je la Zamenhofa Tago tiujara. La protestoj de la esperantistaro (kaj komentoj en la pola gazetaro) prokrastis la decidon ĝis januaro 2007 kaj ebligis la novajn &lt;a href="http://www2.polskieradio.pl/eo/"&gt;podkastajn&lt;/a&gt; elsendojn ekde la 9-an de januaro 2007. En majo 2010, lastmomente kiel ĉi-foje (legu artikolon ĉe &lt;a href="http://www.liberafolio.org/2006/poloniaeks1512"&gt;Libera Folio&lt;/a&gt;), Gabi Kosiarska, jam delonge la sola dungito de la Esperanto-redakcio, estis delegita por ŝangi la portalon de Pola Radio kaj ŝia laboro en la Esperanto-servo de Pola Radio estis haltigita.&lt;br /&gt;De tiam, la podkastoj aperis trifoje po semajno kun kelkaj aktualaĵoj kaj  sonarkivaj interparoloj, danke al la klopodoj de Gabi Kosiarska, Barbara Pietrzak kaj Maciek Jaskot.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TUyPS8k4jwI/AAAAAAAABz0/zo2ZJV1hgxg/s1600/radio.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="224" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TUyPS8k4jwI/AAAAAAAABz0/zo2ZJV1hgxg/s320/radio.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Unuaj paŝoj de la radio en esperanto&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Pola Radio eble estas [estis?] al la E-radio, tio kio &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/desespero/album/208345"&gt;Literatura Mondo&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; estis al la esperanta beletro. Ĝi elstaras kiel pinta reprezentanto de radio en esperanto. Tamen, Pola Radio ne estis la sola nek la unua esperanto-radio. Laŭ &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.eventoj.hu/steb/gxenerala_naturscienco/enciklopedio-1/encikl.htm"&gt;Enciklopedio de Esperanto&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;, «la unuaj disaŭdigoj en esperanto komenciĝis en 1922. Tiam estis farataj tiaj provoj en Newark (Usono) kaj Londono». Nur du jaroj poste fondiĝis Internacia Radio Asocio, kiu kongresis kaj eldonis &lt;i&gt;Internacia Radio Revuo&lt;/i&gt;-n. En 1927&amp;nbsp;Internacia Unio de Radiofonio kongresis en Laŭzano kaj aprobis jenan rezolucion:&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;La Internacia Unio de Radiofonio rekomendas&amp;nbsp;al la stacioj fari provon pri regulaj elsendoj en Esperanto - unufoje en&amp;nbsp;la semajno dum 10-15 minutoj por anonci al malproksima aŭskultantaro la&amp;nbsp;ĉefajn punktojn de sia semajna programo aŭ por konigi al ĝi&amp;nbsp;okazintaĵon artistan, intelektan aŭ ekonomian de sia nacia vivo.&amp;nbsp;Samtempe ĝi rekomendas al ili anoncigi sian stacion unufoje ĉiutage en&amp;nbsp;Esperanto okaze de siaj vesperprogramoj.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Poste, la Internacia Centra Komitato de la Esperanto Movado kreis apartan radio-komisionon. &lt;i&gt;EdE&lt;/i&gt; citis ĝiaj statistikoj: «Laŭ tio en 1933 en 83 sendostacioj de 14 landoj okazis 1774 disaŭdigoj en aŭ pri esperanto, inter ili 409 kursohoroj».&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;«Parolas Varsovio, naskiĝurbo de Esperanto»&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;En la jaro 1959, la sinteno al esperanto de la komunisma pola registaro estis iom pli favora ol dum antaŭaj jaroj. Post la 38-a UK okazinta en 1953 en Zagrebo, la unua en komunisma lando, UEA decidis estigi la &lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/97850/9646608"&gt;44-an kongreson&lt;/a&gt;&amp;nbsp;en Varsovio. Temis pri jubilea kongreso, okaze de la centa datreveno de la naskiĝo de Zamenhof. &lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Unuflanke&amp;nbsp;ŝajnis, ke ne eblas kongresi aliloke ol en Varsovio, kie eblas pilgrimi&amp;nbsp;al la tombo de L. Zamenhof  -  dum la lasta mondmilito senigis milojn da&amp;nbsp;esperantistoj, inkluzive Zamenhofojn, je loko de eterna ripozo. Aliflanke&amp;nbsp;regis profunda dubo pri sukceso de la kongreso malantaŭ la «fera&amp;nbsp;kurteno».(2)&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Isaj Dratwer (1905-1985), ĝenerala sekretario de Pola Esperanto-Asocio, interesigis la ĉefministron Jozef-on Cyrankievicz-on, onidire eksesperantisto, pri la ideo estigi la elsendojn prepare al UK. &lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;La ideo estis aprobita, sed estis samtempe prezentita unu kondiĉo. Ne&amp;nbsp;eblis paroli pri eksperimenta dekkelkminuta babilo, ne eblas paroli pri&amp;nbsp;lingvo-rubriko. La elsendo devas esti ĉiutaga, duonhora, profesinivela,&amp;nbsp;prilaborata en specialigita lingvoredakcio en la poreksterlanda fako de&amp;nbsp;Pola Radio.(3)&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;La elsendoj komenciĝis la 4-an de aprilo. La unuaj du redaktoroj estis Ada&amp;nbsp;Sikorska-Fighiera kaj Jerzy Uspenski. Nur tagoj poste komencis la kunlaborado de&amp;nbsp;Andrzej Pettyn, kiu laboris pli ol kvardek jaroj en la E-redakcio de PR. Ankaŭ pli ol kvardek jaroj laboris kaj kunlaboris tie Barbara Pietrzak, nuna ĝenerala sekretario de UEA. Pietrzak aparte fieris pri la premio pro la atingaĵo en la evoluigo de la ĵurnalisma lingvo (1970) aŭ la premio Onisaburo Deguĉi pro la kontribuo al la internacia paca interkompreniĝo (1993) aljuĝitaj al la E-redakcio de Pola Radio. Ŝi finigis la jam citita artikolo de &lt;i&gt;Eventoj&lt;/i&gt; tiuvorte:&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Dum daŭre por multaj esperantistoj Esperanto estas la lingvo de legaĵoj, korespondaĵoj aŭ pli-malpli sporadaj renkontoj - por la radioaŭskultantoj la E-elsendoj estas la vivanta medio, la loko de ilia ĉiutage spertata lingvoidenteco.(4)&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Do, ni bezonas tuj retrovi nian lingvoidentecon!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;NOTOJ&lt;br /&gt;(1) Darío Rodríguez: «Krizo en Pola Radio», &lt;i&gt;Bulteno de HEF&lt;/i&gt;, &amp;nbsp;377 (jan-feb, 2007), p. 16.&lt;br /&gt;(2) (3) y (4)&amp;nbsp;Barbara Pietrzak: «Marĝene de la jubileo», &lt;i&gt;Eventoj&lt;/i&gt;, 54 (majo 1994).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;LEGU (KAJ AŬSKULTU) ANKAŬ&lt;br /&gt;Barbara Pietrzak:&amp;nbsp;&lt;a href="http://esperanto.china.org.cn/EL/EL/ElPopolaCxinio/bd99-04-05.html"&gt;40-jariĝo de Esperanto-redakcio de Pola Radio&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.radio-vatikana-esperanto.org/2006/1217/rv061217.mp3"&gt;Elsendo&lt;/a&gt; de Radio Vatikana (17-12-2006)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ALIAJ ESPERANTAJ RADIOJ KAJ PODKASTOJ&lt;br /&gt;&lt;a href="http://radio-vatikana-esperanto.org/"&gt;Radio Vatikana&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://esperanto.cri.cn/"&gt;Ĉina Radio Internaciaj&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.podkasto.net/"&gt;Varsovia Vento&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://radioverda.com/"&gt;Radio Verda&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;kaj &lt;a href="http://www.podkastaro.org/"&gt;multaj pli&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-5035786251601098373?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/5035786251601098373/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=5035786251601098373&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5035786251601098373'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5035786251601098373'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2011/02/esperantujo-perdas-sian-bbc-on.html' title='Esperantujo perdas sian BBC-on'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TUyPS8k4jwI/AAAAAAAABz0/zo2ZJV1hgxg/s72-c/radio.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-5823920387040934595</id><published>2010-12-24T20:35:00.006+01:00</published><updated>2011-12-05T12:46:19.070+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ferrer Guardia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='V Congreso Universal'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='La Vanguardia'/><title type='text'>Esperantistas en el café Continental (1909)</title><content type='html'>El 1 de febrero de 1881, los hermanos igualadinos Carlos y Bartolomé Godó fundaron &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.lavanguardia.es/"&gt;La Vanguardia&lt;/a&gt;.&lt;/i&gt; La publicación se definió como «Diario político y de avisos y noticias, órgano del partido constitucional de la provincia» y nació con vocación de ayudar al partido a alcanzar la alcaldía de la ciudad. En la &lt;a href="http://hemeroteca.lavanguardia.es/preview/1881/02/01/pagina-1/34713845/pdf.html"&gt;primera página&lt;/a&gt; del que sería el diario más importante y longevo de la ciudad, la información meteorológica compartía espacio con la propaganda de las «grajeas universales» del doctor Salvat para tratar las enfermedades venéreas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TRTyD2BsW5I/AAAAAAAABxg/Oq96S7GQ_Ls/s1600/La+Vanguardia%252C+nu%25CC%2581m+1.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="159" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TRTyD2BsW5I/AAAAAAAABxg/Oq96S7GQ_Ls/s320/La+Vanguardia%252C+nu%25CC%2581m+1.png" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;A partir del 1 de enero de 1888, coincidiendo con el inicio de la Exposición Universal de Barcelona, el diario se definiría por primera vez como «independiente». &lt;i&gt;La Vanguardia&lt;/i&gt; pasó por diversas vicisitudes desde entonces. Tras el estallido de la guerra civil, la Generalitat se incautó del diario y lo convirtió en su órgano oficial. A finales de 1937, después del traslado del gobierno republicano a Barcelona el 31 de octubre, el rotativo pasaría a ser órgano oficial de la Segunda República española. La victoria de Franco provocó un giro radical. Se impuso al diario un nuevo director y un cambio de nombre: hasta el 11 de agosto de 1978 el diario barcelonés se publicó bajo la cabecera de &lt;i&gt;La Vanguardia española&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;Sin embargo, fue durante la última semana de julio de 1909 cuando el diario no salió a la calle. La huelga general del 26 de julio fue seguida de manera mayoritaria y pacífica en las principales ciudades catalanas. Al día siguiente, las noticias del llamado &lt;a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Desastre_del_Barranco_del_Lobo"&gt;Desastre del Barranco del Lobo&lt;/a&gt;, en el que murieron al menos ciento cincuenta reservistas, avivó una insurrección en las calles de Barcelona que derivó en lo que se conocería como la Semana Trágica.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TRTzAXjlf3I/AAAAAAAABxk/Pp3C5nUw6Aw/s1600/Semana+Tra%25CC%2581gica.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="166" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TRTzAXjlf3I/AAAAAAAABxk/Pp3C5nUw6Aw/s320/Semana+Tra%25CC%2581gica.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Barricada en Barcelona durante la Semana Trágica&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;La Vanguardia&lt;/i&gt; reapareció el 1 de agosto de 1909 dando la &lt;a href="http://hemeroteca-paginas.lavanguardia.es/LVE07/HEM/1909/08/01/LVG19090801-001.pdf"&gt;versión oficial&lt;/a&gt; de los «sucesos acaecidos en Barcelona [...] de acuerdo con las instrucciones de la censura militar».&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;En una reunión celebrada por varios representantes de la mayoría de&amp;nbsp;los&amp;nbsp;periódicos locales, con unanimidad absoluta y levantado espíritu en pro de la pública tranquilidad, de la necesaria paz y de los altos intereses de la ciudad, se convino en aceptar como común una nota informativa de los sucesos acaecidos en Barcelona desde el 26 del actual al 30 del mismo, hecha de acuerdo con las instrucciones de la censura militar.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Sólo un mes después, en septiembre,&amp;nbsp;las notas necrológicas que ocupaban siempre la portada de &lt;i&gt;La Vanguardia&lt;/i&gt;&amp;nbsp;convivían con pequeños informes de sucesos (un herido por la coz de un caballo, detención de un desertor por parte de los mozos de la escuadra...) y numerosos anuncios de productos farmacéuticos. Sin embargo, también se podían leer noticias de misas de desagravio por los sucesos de la Semana Trágica, noticias de la campaña en el Rif o de la detención de Ferrer Guardia (página 2 del jueves 2 de septiembre) en Alella.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TRTzMo-6kpI/AAAAAAAABxo/3aUEgiPnmbA/s1600/Zamenhof+en+LV.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TRTzMo-6kpI/AAAAAAAABxo/3aUEgiPnmbA/s1600/Zamenhof+en+LV.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;Foto de Zamenhof en &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;La Vanguardia&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt; (4-9-1909)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Y a su lado, el diario se hacía eco primero de los preparativos y luego de los actos del V Congreso Internacional de Esperanto que se celebró en Barcelona entre el 5 y el 11 de septiembre.&lt;br /&gt;La importancia del esperanto en la ciudad se percibe también en los anuncios de cursos o en la representación de &lt;i&gt;Mistero de Doloro,&lt;/i&gt; de Adrià Gual, en el teatro Català (Romea). Fuera de los actos del congreso, entre el fuerte movimiento anarcosindicalista de la ciudad, también se hablaba en esperanto y se estudiaba la lengua creada por Zamenhof.&lt;br /&gt;En este &lt;a href="http://dl.dropbox.com/u/3763243/La%205-a%20UK%20en%20La%20Vanguardia%20%281909%29.pdf"&gt;documento PDF&lt;/a&gt; (un tanto pesado, 17,6 MB) he recopilado las noticias publicadas en&lt;i&gt; La Vanguardia&lt;/i&gt; en relación con el V Congreso Internacional de Esperanto (la hemeroteca del diario puede consultarse &lt;a href="http://www.lavanguardia.es/hemeroteca/index.html"&gt;aquí&lt;/a&gt;).&lt;br /&gt;En la redacción de la calle Pelayo incluso se atrevieron con el esperanto.&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;La esperantistoj povos kunveni ĉiutage vespere en la kafejo Continental&lt;/blockquote&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;La Vanguardia&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;"&gt;, jueves, 2 de septiembre de 1909, p. 8.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-5823920387040934595?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/5823920387040934595/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=5823920387040934595&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5823920387040934595'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5823920387040934595'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/12/esperantistas-en-el-cafe-continental.html' title='Esperantistas en el café Continental (1909)'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TRTyD2BsW5I/AAAAAAAABxg/Oq96S7GQ_Ls/s72-c/La+Vanguardia%252C+nu%25CC%2581m+1.png' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-2772777816293880140</id><published>2010-12-17T07:40:00.007+01:00</published><updated>2010-12-31T13:12:07.305+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Tujtero'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Twitter'/><title type='text'>#esperanto TT en Esperantujo</title><content type='html'>&lt;div&gt;Pasintjare, okaze de la 150-a datreveno de la naskiĝo de Ludoviko Zamenhof, esperantistaj interretanoj amase skribis al Google por peti la inkludon de &lt;i&gt;doodle&lt;/i&gt; honore al la kreinto de la internacia lingvo.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/SydO2kFyhnI/AAAAAAAAAEQ/ukL4SV9JpC0/s1600/esperanto_09.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/SydO2kFyhnI/AAAAAAAAAEQ/ukL4SV9JpC0/s1600/esperanto_09.gif" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;La flirtanta flago en la plej mondkonata serĉilo okazigis plurnomajn vizitojn al esperantaj retejoj kaj eĉ la ekkonado de la lingvo inter multaj retanoj.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ĉi-jare, brazila esperantistino Renata Ventura &lt;a href="http://twitter.com/#!/esperantrix/"&gt;@esperantrix&lt;/a&gt; instigis agadon en Tujtero por aperigi la etikedon&amp;nbsp;&lt;i&gt;(hashtag)&lt;/i&gt; #esperanto inter la pintaj aŭ tendencaj temoj &lt;i&gt;(trending topics)&lt;/i&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Miaopinie, la afero estis iomete utopia, ĉar TT ne nur bezonas amason da peperoj, sed ankaŭ amason da pepantoj. Uzi peprobotojn aŭ sencele spami ne ŝajnis al mi bona strategio. Aliflanke la TT-funkciado ne estas tro klara, malgraŭ la intencoj de Tujtero por klarigi kial #wikileaks ne estis tutmonda pinta temo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tamen, la agado oferis profitojn por la movado: unue, multaj esperantistoj ekkonis tiun ilon (Tujtero) dum la lastaj tagoj.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Jen komentita kronologio de mia eta kontribuo al la Tujtera agado:&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;La antaŭZamtago mi repepas laŭdindan projekton de rusa samideano&lt;/div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;RT @oramezo: Morgaŭ mi planas tviti plenan gramatikon de #esperanto en la rusa (en mia alia konto @dmych). En ~30 tvitoj. :)&lt;br /&gt;Tue Dec 14 14:16:47 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;sed, fakte, la Zamenhofa Tago jam ekis en Esperantujo&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;La Zamenhofa tago jam mateniĝis al la Oriento. Saluton al aŭstraliaj samideanoj #esperanto&lt;br /&gt;Tue Dec 14 20:42:20 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;mi pepas kelkajn faktojn pri Esperanto en Aŭstralio kaj hispana samideano repepas min kaj gratulas al ĉiuj azianoj&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Laŭ la libro de Ray Ross "Esperanto en Aŭstralio", oni konis tie la internacia lingvo ekde 1905 #esperanto&lt;br /&gt;Tue Dec 14 20:44:49 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Z-tago en Aŭstralio: la Universala Kongreso okazis en Adelajdo en 1997 #esperanto&lt;br /&gt;Tue Dec 14 20:45:43 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;ve!, mi pepas angle&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;free user friendly software/language 4 social networks, &lt;a href="http://bit.ly/fGnGCf"&gt;http://bit.ly/fGnGCf&lt;/a&gt; #esperanto&lt;br /&gt;Tue Dec 14 22:12:28 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;mi pepas pri kelkaj nekontesteblaj virtoj de la tujtera agado&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Z-tago 2010: tago de ektujtado por multaj geamikoj en Esperantujo #esperanto&lt;br /&gt;Tue Dec 14 22:15:30 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Mi ne estas finvenkisto pri TT, sed estos amuza tujtera #esperanto tago por ni ĉiuj&lt;br /&gt;Tue Dec 14 22:18:06 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;ligas al kelkaj retejoj, memoras la pasintjara &lt;i&gt;google-doodle&lt;/i&gt;&amp;nbsp;kaj anoncas prezentadon de libro&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Ĉu vi scias kiom da Zamenhof-stratojn ni havas tra la mondo?, &lt;a href="http://bit.ly/h9JH2L"&gt;http://bit.ly/h9JH2L&lt;/a&gt; #esperanto&lt;br /&gt;Tue Dec 14 22:20:57 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;¿Recuerdas el Google-Doodle del año pasado? / Ĉu vi memoras pasintjaran Google-Doodle-n?, &lt;a href="http://bit.ly/fbgGcm"&gt;http://bit.ly/fbgGcm&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Tue Dec 14 22:25:03 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;La plej granda bildoarkivo pri #esperanto &lt;a href="http://bit.ly/eyVbmR"&gt;http://bit.ly/eyVbmR&lt;/a&gt; @bernadox&lt;br /&gt;Tue Dec 14 22:28:18 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Morgaŭ ĉe la Kataluna Historio-Muzeo, demà al museu d'Història de Catalunya, &lt;a href="http://bit.ly/e5IwON"&gt;http://bit.ly/e5IwON&lt;/a&gt;, #esperanto&lt;br /&gt;Tue Dec 14 22:34:42 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;denove memoras la projekton de @oramezo kaj mi mem deziras feliĉan Z-tagon pere de fotokolaĝo&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;@oramezo #esperanto ты говоришь по-русски и хочешь говорит по-эсперанто? читай завтра @dmych&lt;br /&gt;Tue Dec 14 22:45:51 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Feliĉan Z-tagon deziras al vi Esperantaj Bitoj, &lt;a href="http://bit.ly/gtUVRH"&gt;http://bit.ly/gtUVRH&lt;/a&gt; #esperanto&lt;br /&gt;Tue Dec 14 23:17:26 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;mi ankoraŭ pepas pri edukado.net kaj enlitiĝis. Morĝau estos la Zamenhofa tago en mia lando.&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Novaĵoj en edukado.net, &lt;a href="http://bit.ly/eJDyEG"&gt;http://bit.ly/eJDyEG&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Tue Dec 14 23:30:22 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;Mi vekiĝas; sur la strato frostas&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Iomete malvarmas en Barcelono en la Z-tago @&lt;a href="http://bit.ly/eHw0qG"&gt;http://bit.ly/eHw0qG&lt;/a&gt; sed malbona #vetero ne estas bariero por #esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 07:08:07 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;io en la tago memorigas al mi la etoson de kataluna festo&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Hodiaŭ mi malfrue leviĝis. Ĵus matenmanĝis. Mi prenis la tagon kiel vintra #esperanto Sant Jordi &lt;a href="http://bit.ly/elCLFh"&gt;http://bit.ly/elCLFh&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Wed Dec 15 07:14:52 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div&gt;mi pepas kaj repepas&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Hodiaŭ estas 8 de tevet laŭ hebrea kalendaro, kiel memoras amiko tradukisto, &lt;a href="http://bit.ly/dLTAyM"&gt;http://bit.ly/dLTAyM&lt;/a&gt; Z naskiĝis la 19-a kislev 5620 #esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 07:33:16 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;RT @dmych: Сегодня день языка #Esperanto - языка международного, межнационального общения.&lt;br /&gt;Wed Dec 15 07:33:39 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Bonan Z-tagon, Toño RT @tonyodb: 15 de diciembre, Día del #Esperanto. Ver en la portada de esperanto.es &lt;a href="http://bit.ly/evmESZ"&gt;http://bit.ly/evmESZ&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Wed Dec 15 07:35:23 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Feliĉan Z-tagon al germanaj geamikoj RT @bernadox: Allen einen wunderschönen 15. Dezember, Festtag des #Esperanto.&lt;br /&gt;Wed Dec 15 07:36:53 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Hoy es el día de Zamenhof, iniciador del esperanto, ¿quieres aprender esperanto? Ĉu vi volas lerni esperanton?, &lt;a href="http://bit.ly/gMDnNr"&gt;http://bit.ly/gMDnNr&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Wed Dec 15 07:57:46 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;la funkciado de pintaj temoj en Tujtero estas mistero, sed ĉu vere gravas?&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Ni #wikileaks ni #Assange ni #esperanto en España el TT sigue siendo #ojete, "saĝa kapo duonvorton komprenas"&lt;br /&gt;Wed Dec 15 08:09:06 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;mi ligas al Proverbaro Esperanta&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;"De legado sen atento ne riĉiĝas la prudento" ne tro tujtema proverbo de Proverbaro Esperanta, &lt;a href="http://bit.ly/i5ovO9"&gt;http://bit.ly/i5ovO9&lt;/a&gt; #esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 08:15:24 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Zamenhof aranĝis kaj plenumis la plurlingvan proverbaron de sia patro Marko (Mordeĥaj), &lt;a href="http://bit.ly/i5ovO9"&gt;http://bit.ly/i5ovO9&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Wed Dec 15 08:29:48 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;kaj laŭigas al ideoj de aliaj&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;@Alekso42 Hoy es el Día del Esperanto, &lt;a href="http://bit.ly/f5nVWC"&gt;http://bit.ly/f5nVWC&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Wed Dec 15 08:30:51 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;L. L. Zamenhof naskiĝis la 15-an de decembro de 1859 &lt;a href="http://twitpic.com/3g3e4u"&gt;http://twitpic.com/3g3e4u&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Wed Dec 15 09:24:49 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;150 años del Ateneo Barcelonés, &lt;a href="http://bit.ly/f42tN2"&gt;http://bit.ly/f42tN2&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Wed Dec 15 11:10:58 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;Kie estas la centro de Esperantujo pri kiu parolis Zamenhof en 1909 en mia urbo?&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;"la esperantistoj sopire atendas tiun momenton, kiam ili povos renkontiĝi en la centro de Esperantujo" (daŭrigota)&lt;br /&gt;Wed Dec 15 11:14:57 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;(daŭrigas) tion diris Zamenhof dum la malfermo de la 5-a UK en Barcelono. Ĉu li parolis pri Tŭjtero? #esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 11:15:51 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;rusa samideano daŭrigas sian projekton&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;@Oramezo daŭrigas la instruadon de E-gramatiko por rusoj RT @dmych: 9. Каждое слово читается так, как оно написано. #Esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 11:17:54 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;mi pepas kaj ligas al mia kaj aliaj blogoj&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Białystok, 1859, &lt;a href="http://bit.ly/gIREcx"&gt;http://bit.ly/gIREcx&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Wed Dec 15 11:21:11 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;@cursoesperanto ¿Conoces el curso de esperanto en Twitter? Lernu #esperanto-n per Tujtero&lt;br /&gt;Wed Dec 15 11:28:20 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;aŭ eble "la centro de Esperantujo" pri kiu parolis Zamenhof estas urbeto en Germanio, &lt;a href="http://bit.ly/h8QpwS"&gt;http://bit.ly/h8QpwS&lt;/a&gt; #esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 11:34:33 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Filmo pri la 44-a UK de #Esperanto en Varsovio (1959) nun ĉe la ipernitia galerio de UEA, &lt;a href="http://bit.ly/fYCR7D"&gt;http://bit.ly/fYCR7D&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Wed Dec 15 11:41:16 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Nova esperanta klubo en Ĝakarto denove festas Zam-tagon hodiaŭ, &lt;a href="http://on.fb.me/ewK2AJ"&gt;http://on.fb.me/ewK2AJ&lt;/a&gt; #esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 12:03:08 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;Jam posttagmeze mi reagas al la repepado de esperantistoj, sed ankaŭ al la kunlaborado de ne esperantistaj geamikoj.&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;@jaumeb Gràcies. Per cert, Zamenhof va traduir tot sol la Bíblia hebrea al #esperanto "En la komenco Dio kreis la ĉielon kaj la teron"&lt;br /&gt;Wed Dec 15 12:07:40 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;kaj rakontis humuraĵon (jen la fonto: Jozef Borský: &lt;i&gt;1111 anekdotoj en esperanto&lt;/i&gt;)&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Hieraŭ venis al mi du atestantoj de Jehovo / Ĉu ili konvinkis vin? / Ne, sed mi esperantigis ilin #esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 12:15:42 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;Tujtero estas ilo por dialogi kaj mi konversas pri #esperanto&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;@oramezo En Alasko loĝis la tradukinto de la Unua Libro en la anglan, &lt;a href="http://bit.ly/efPOaw"&gt;http://bit.ly/efPOaw&lt;/a&gt; #esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 14:06:47 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;kaj pepas, kaj ligas...&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Jen la ipernitia grupo Amikoj de la Muzeo de Esperanto de Subirats, &lt;a href="http://bit.ly/elcGWd"&gt;http://bit.ly/elcGWd&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Wed Dec 15 14:27:00 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;kaj ni parolas pri la historio de #esperanto&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;@oramezo пожалуйста, nedankinde. La Unuan Libron volonte sed fuŝe enangligis J. Steinhaus (1888) kaj 1 jaron poste Geogheghan #esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 14:43:34 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;@oramezo mi blogis pri tio en la hispana, &lt;a href="http://bit.ly/gLgNee"&gt;http://bit.ly/gLgNee&lt;/a&gt; sed ne en #esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 14:44:29 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;kaj pri la muziko en #esperanto&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Pepu muzike dum la Z-tago RT @VINILKOSMO: Aŭskultu la Esperanto-Muzik-Radion de Vinilkosmo. &lt;a href="http://bit.ly/dQn0Mz"&gt;http://bit.ly/dQn0Mz&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Wed Dec 15 14:56:25 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;kaj mi komentas la esperantan pepadon en la mondo kaj iomete ŝercas kun amiko&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;#esperanto nur 0,03 %. atendu, nun venas @tonyodb al la barikadoj! :-)&lt;br /&gt;Wed Dec 15 15:07:40 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;kaj iomete helpas samtempe mi pepas en #esperanto&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;@mpancorbo @tonyodb ĉu vi konas Dropbox? www.dropbox.com Bona senpaga ilo por kunhavigi dosierojn, malgraŭ ĝi ne estas havebla en #esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 15:13:15 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;kaj aŭskultas muzikon, kiun ankaŭ ŝatas rusa samideano&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Mi aŭskultas "Ska virino", Esperanto Desperado. Bona muziko en #esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 15:41:29 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;Peprobotoj eniras en la amika diskuto pri la Tujtera agado&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;@Kolonjano Ĉu ni vere volas atingi eniron en TT-listo per peprobotoj? La hodiaŭa pepado estas amuza kaj bona por #esperanto&lt;br /&gt;Wed Dec 15 16:14:12 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;kaj reklamo en franca ĵurnalo&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Jen reklamo pri #esperanto en franca ĵurnalo Le Monde, &lt;a href="http://bit.ly/ie6N5z"&gt;http://bit.ly/ie6N5z&lt;/a&gt; (Darío R.)&lt;br /&gt;Wed Dec 15 16:30:00 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;@alekso42 La dato de la ĵurnalo estas 16/12, sed ĝi estas aĉetebla en Parizo kaj aliaj ĉefurboj ekde ĉi posttagmezo.&lt;br /&gt;Wed Dec 15 16:44:09 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;kaj baldaŭ mi eliros, ĉar la Zamenhofan tagon ni festas &lt;a href="http://www.delbarrio.eu/blo/2010/12/reteje-kaj-sideje/"&gt;reteje kaj sideje&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Mi elsalutas kaj tuj iros al prezentado de dulingva libro pri historio de #esperanto en la kataluna landaro, &lt;a href="http://bit.ly/e5IwON"&gt;http://bit.ly/e5IwON&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Wed Dec 15 17:01:26 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Mi ne multe laboris hodiaŭ, sed estis bona, agrabla kaj fruktodona la pepado por #esperanto. Ĝis geamikoj!&lt;br /&gt;Wed Dec 15 17:03:18 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;Mi eniras hejmen post la prezentado (mi blogos pri tio)&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;@enedelate Gracias. Vengo de presentación de libro en #esperanto. Mañana libro digital, ¿tú iras?&lt;br /&gt;Wed Dec 15 21:28:24 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;kaj la Zamenhofa Tago finas per «flugiloj de facila vento»&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;@alekso42 Y para acabar este solemne día, el himno esperantista. Kaj por fini tiun ĉi solenan tagon, la Esperon &lt;a href="http://bit.ly/gkHNVt"&gt;http://bit.ly/gkHNVt&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Wed Dec 15 21:57:48 +0000 2010&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-2772777816293880140?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/2772777816293880140/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=2772777816293880140&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2772777816293880140'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2772777816293880140'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/12/esperanto-tt-en-esperantujo.html' title='#esperanto TT en Esperantujo'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/SydO2kFyhnI/AAAAAAAAAEQ/ukL4SV9JpC0/s72-c/esperanto_09.gif' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-2596516813983537393</id><published>2010-12-15T00:10:00.001+01:00</published><updated>2010-12-15T00:11:03.744+01:00</updated><title type='text'>Feliĉan Zamenhof-Tagon</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TQf5Jx6uh1I/AAAAAAAABw4/9W239ZgSbzM/s1600/Felic%25CC%2582an+Z-tagon.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="250" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TQf5Jx6uh1I/AAAAAAAABw4/9W239ZgSbzM/s400/Felic%25CC%2582an+Z-tagon.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-2596516813983537393?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/2596516813983537393/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=2596516813983537393&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2596516813983537393'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2596516813983537393'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/12/felican-zamenhof-tagon.html' title='Feliĉan Zamenhof-Tagon'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TQf5Jx6uh1I/AAAAAAAABw4/9W239ZgSbzM/s72-c/Felic%25CC%2582an+Z-tagon.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-3323630257963735925</id><published>2010-11-20T20:54:00.003+01:00</published><updated>2010-11-21T08:08:11.067+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='La Esperantisto'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lev N. Tolstoj'/><title type='text'>La homo kiu en nur du horoj jam povas legi esperante</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TOgnNVF-4BI/AAAAAAAABa0/ytEaUcdh9J4/s1600/tolstoj.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TOgnNVF-4BI/AAAAAAAABa0/ytEaUcdh9J4/s1600/tolstoj.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Antaŭ ĝuste cent jaroj, &amp;nbsp;la 20-an de novembro 1910, forpasis Lev N. Tolstoj, unu el la plej elstaraj nomoj de la universala literaturo.&lt;br /&gt;La 27-an aprilo 1894 li sendis leteron pri esperanto, kiu aperis en la tiujara sepa numero de la revuo &lt;i&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/02/la-esperantisto-1889-1895.html"&gt;Esperantisto&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; (15-7-1894).&lt;br /&gt;Jen la letero:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Estimataj sinjoroj! Mi ricevis vian leteron kaj penos, kiom mi povos, plenumi vian deziron, t. e. eldiri mian opinion pri la penso de lingvo tutmonda entute kaj pri tio, kiom la lingvo Esperanto respondas al tiu ĉi ideo.&lt;br /&gt;Pri tio, ke homoj celas al tio, por fari unu anaron kun unu paŝtisto de prudento kaj amo kaj ke unu el la plej proksimaj kondukantaj ŝtupoj por tio ĉi devas esti reciproka komprenado de la homoj unu alian, — pri tio povas ekzisti nenia dubo. Por tio, ke homoj komprenu unu la alian, estas necese aŭ tio, ke ĉiuj lingvoj per si mem kunversiĝu al unu lingvo (kio, se ĝi fariĝus iam, povus fariĝi nur post tre longa tempo), aŭ tio, ke la sciado de ĉiuj lingvoj tiel vastiĝu, ke ne sole ĉiuj verkoj estu tradukitaj en ĉiujn lingvoj, sed ankaŭ ke ĉiuj homoj sciu tiom multe da lingvoj, ke ĉiuj havu la eblon komunikiĝi unu kun la alia en tiu aŭ alia lingvo, aŭ tio ke ĉiuj elektu unu lingvon, kiun devige lernus ĉiuj popoloj, aŭ fine tio (kiel supozas la volapukistoj kaj esperantistoj), ke ĉiuj homoj de diversaj nacioj akceptu unu arte faritan faciligitan lingvon internacian kaj ĉiuj lernu ĝin. En tio ĉi konsistas la ideo de la esperantistoj. Ŝajnas al mi, ke tiu ĉi lasta supozo estas la plej prudenta kaj — la plej grava — la plej facile efektivigebla.&lt;br /&gt;Tiel mi respondas la unuan demandon. La duan demandon, — en kia grado la lingvo Esperanto kontentigas la postulojn de lingvo internacia, — mi ne povas respondi tute decide, ĉar mi ne estas kompetenta juĝanto en tio ĉi. Unu, kion mi scias, estas tio, ke Volapük aperis por mi tre komplikita, Esperanto do, kontraŭe, tre facila, kiel ĝi devas aperi al ĉiu Eŭropa homo. (Mi pensas, ke por tutmondeco en absoluta senco de tiu ĉi vorto, t. e. por ligi inter si Hindojn, Ĥinojn, popolojn Afrikajn k. t. p., estos necesa alia lingvo, sed por homo Eŭropa Esperanto estas tre facila). La facileco de ĝia lernado estas tiel granda, ke, ricevinte antaŭ ses jaroj Esperantan gramatikon, vortaron kaj artikolojn, skribitajn en tiu ĉi lingvo, mi post ne pli ol du horoj de okupado povis jam, se ne skribi, almenaŭ libere legi en tiu ĉi lingvo.&lt;br /&gt;En ĉia okazo la oferoj, kiujn alportos ĉiu homo de nia Eŭropa mondo, dediĉinte kelkan tempon por la lernado de tiu ĉi lingvo, estas tiel malgrandaj, kaj la sekvoj, kiuj povas veni, se ĉiuj, — almenaŭ la Eŭropanoj kaj Amerikanoj — ĉiuj kristanoj, — ellernos tiun ĉi lingvon, estas tiel grandegaj, ke oni ne povas ne fari tiun ĉi provon. Mi ĉiam pensis, ke ekzistas nenia pli kristana scienco, ol la sciado de lingvoj, tiu sciado, kiu donas la eblon komunikiĝi kaj ligiĝi kun plej granda nombro da homoj. Mi vidis multajn fojojn, kiel homoj tenadis sin malamike unuj kontraŭ la aliaj nur dank' al la meĥanika malhelpo por reciproka komprenado. Kaj tial la lernado de Esperanto kaj la vastigado de ĝi estas sendube kristana afero, kiu helpas al la kreado de la Regno de Dio, tiu afero, kiu estas la ĉefa kaj sola difino de la homa vivo.&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;27 aprilo 1894&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;Lev Tolstoj&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-3323630257963735925?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/3323630257963735925/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=3323630257963735925&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3323630257963735925'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3323630257963735925'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/11/la-homo-kiu-en-nur-du-horoj-jam-povas.html' title='La homo kiu en nur du horoj jam povas legi esperante'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TOgnNVF-4BI/AAAAAAAABa0/ytEaUcdh9J4/s72-c/tolstoj.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-5205683414954731224</id><published>2010-11-12T16:36:00.003+01:00</published><updated>2010-11-12T21:09:01.517+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Review of reviews'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Joseph Rhodes'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='William Thomas Stead'/><title type='text'>Un esperantista en el Titanic</title><content type='html'>Zamenhof se había ocupado personalmente de las ediciones del &lt;i&gt;Unua Libro&lt;/i&gt;, primero en ruso (1887) y después, ese mismo año, en polaco, francés y alemán. Los conocimientos del creador de la lengua internacional no bastaban para abordar la misma tarea en el caso del inglés, de manera que encargó la misión a un tal J. St. y el opúsculo se editó en Varsovia en 1888.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TN0ibr9Af-I/AAAAAAAABYk/TiVL1VBkVm8/s1600/Unua+Libro_en.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TN0ibr9Af-I/AAAAAAAABYk/TiVL1VBkVm8/s320/Unua+Libro_en.jpg" width="217" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La obra fue reseñada en el mismo año de su publicación por &lt;i&gt;The Office&lt;/i&gt; y en 1894 por &lt;i&gt;Languages&lt;/i&gt;. La recepción no fue mala, pero en ambos casos se hizo más hincapié en el deficiente inglés del traductor. De hecho, el título &lt;i&gt;International Tongue&lt;/i&gt; ya casi delataba el mal uso de un diccionario bilingüe y no hacía presagiar nada bueno. Se ha especulado con que J. St. fuera Julian Steinhaus, quien figura en la primera edición del Adresaro (lista en la que aparecían los esperantistas que se iban sumando al movimiento).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TN0kIL-rKwI/AAAAAAAABYo/7f3NXH9U19U/s1600/adresaro1889.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TN0kIL-rKwI/AAAAAAAABYo/7f3NXH9U19U/s320/adresaro1889.jpg" width="216" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;No obstante, ya en noviembre de 1887 se había hecho mención al esperanto en la &lt;i&gt;St. James Gazette&lt;/i&gt;. Y según explica Peter G. Forster en &lt;i&gt;The Esperanto Movement&lt;/i&gt; (La Haya, Nueva York: Mouton, 1982, p. 268):&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;[El artículo] suscitó el interés de un abogado de Bristol, quien preguntó a Zamenhof en latín. Recibió un ejemplar del manual en alemán, pero no se interesó más por el tema. Pasó el manual a su amigo Richard Geoghegan, un lingüista de origen irlandés que pronto se convirtió en un fuerte defensor del idioma.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Richard_H._Geoghegan"&gt;Geoghegan&lt;/a&gt; (1866-1943) tradujo de nuevo el &lt;i&gt;Unua Libro&lt;/i&gt; al inglés. De hecho, Zamenhof destruyó los ejemplares no distribuidos de la traducción de J. St. (de la cual se conservan contados ejemplares) y en el primer número de la primera revista editada en esperanto (&lt;i&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/02/la-esperantisto-1889-1895.html"&gt;La Esperantisto&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;, 1 [septiembre 1889]) no se hace mención alguna a la traducción de J. St. y como quinto libro de la lengua internacional figura:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;5. R. Geoghegan. Dr. Esperanto's International Language. Introduction and Complete Grammar (Lernolibro de la lingvo Esperanto. Eldono angla)&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;y el precio, 40 pfennigs. La obra, editada en Varsovia y con sello de autorización de la censura del 5 de enero de 1889 (según el calendario gregoriano), empieza así:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;The reader will doubtless take up this little work with an incredulous smile, supposing that he is about to peruse the impracticable schemes of some good citizen of Utopia. I would, therefore, in the first place, beg of him to lay aside all prejudice, and treat seriously and critically the question brought before him.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Geoghegan terminó cruzando el Atlántico y, pese a ser elegido primer presidente de la Amerika Esperanto-Asocio, se instaló en Alaska. Allí estudió el idioma aleutiano y diversas lenguas de los esquimales. Algunos de sus trabajos al respecto los publicó en esperanto, por ejemplo: &lt;i&gt;Pri kelkaj rimarkindaj similaĵoj inter la antikvaj kalendaroj de la amerikanoj kaj la azianoj&lt;/i&gt; (París, 1908).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entretanto, el esperanto avanzaba con lentitud en Inglaterra. En 1889 el número de británicos en el Adresaro no llegaba a la decena. En 1902, el periodista &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Joseph_Rhodes"&gt;Joseph Rhodes&lt;/a&gt; (1856-1920) fundó en Keighly la primera sociedad esperantista del Reino Unido.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;W. H. Stead&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;Fue en ese mismo año 1902 cuando William Thomas Stead (1849-1912) comenzó a divulgar el esperanto en su publicación &lt;i&gt;Review of Reviews&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TN03Tb2b3SI/AAAAAAAABY4/ltQhPvNQ7Qo/s1600/401px-William_Thomas_Stead.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TN03Tb2b3SI/AAAAAAAABY4/ltQhPvNQ7Qo/s320/401px-William_Thomas_Stead.jpg" width="213" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Stead, hijo de un pastor de la Iglesia congregacional, se interesó desde muy joven por el periodismo y en 1871 ya dirigía el &lt;a href="http://www.thenorthernecho.co.uk/"&gt;Darlington Northern Echo&lt;/a&gt;. En 1880 se trasladó a Londres, donde como subdirector del &lt;i&gt;Pall Mall Gazette&lt;/i&gt; introdujo el género de la entrevista en la prensa inglesa, sobre todo mediante su famosa &lt;a href="http://www.attackingthedevil.co.uk/pmg/interview.php"&gt;conversación &lt;/a&gt;con el general Gordon (9-1-1887). Stead fue pionero del periodismo de investigación y denuncia. Su campaña contra la prostitución infantil, que denunció en su serie de artículos &lt;a href="http://www.attackingthedevil.co.uk/pmg/tribute/mt1.php"&gt;The Maiden Tribute of Modern Babylon&lt;/a&gt; (publicados entre el 6 y el 10 de julio de 1885), propició la aprobación de una ley que entre otras cosas endurecía las penas por violación o por mantener trato carnal con niñas de entre diez y doce años (algo que hasta entonces se consideraba sólo una falta).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TN0rLctv5uI/AAAAAAAABYs/iq96_eummms/s1600/part1_p.1.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TN0rLctv5uI/AAAAAAAABYs/iq96_eummms/s320/part1_p.1.gif" width="197" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;No obstante, los audaces métodos de Stead (llegó a &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Eliza_Armstrong_case"&gt;comprar una menor&lt;/a&gt; para demostrar su tesis) le costaron una condena de tres meses.&lt;br /&gt;Tras el escándalo, Stead fundó en 1890 &amp;nbsp;&lt;i&gt;Review of Reviews,&lt;/i&gt; que pronto se editó en tres continentes (con sedes en Londres, Nueva York y Melbourne). En ella, Stead, que la escribía casi de punta a cabo, abogó por el pacifismo, los derechos de las sufragistas, el protagonismo de la mujer en la Iglesia o el &lt;a href="http://www.attackingthedevil.co.uk/spiritualism/index.php"&gt;espiritualismo&lt;/a&gt;. La defensa del esperanto estuvo presente de manera continuada en las páginas de la revista desde 1902.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TN0zCGebBnI/AAAAAAAABYw/z8mRK_v1cok/s1600/Review+of+reviews.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TN0zCGebBnI/AAAAAAAABYw/z8mRK_v1cok/s320/Review+of+reviews.jpg" width="216" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La deuda del esperanto con la labor divulgadora de la revista de Stead se personifica especialmente en la figura de &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Harold_Bolingbroke_Mudie"&gt;Harold Bolingbroke Mudie&lt;/a&gt; (1880-1916). El que sería primer presidente de la &lt;a href="http://www.uea.org/"&gt;UEA&lt;/a&gt; (desde 1912 hasta su muerte) conoció el esperanto a través de &lt;i&gt;Review of Reviews&lt;/i&gt; en 1902. Al cabo de un año, en noviembre de 1903, Bolingbroke Mudie ya fundó &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.gutenberg.org/ebooks/28720"&gt;The Esperantist&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;, de nuevo gracias al apoyo económico de Stead, y trabajó en el llamado Trio por la Tria fomentando la celebración en Cambridge del tercer congreso universal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TN00GoQV7fI/AAAAAAAABY0/ScuMbAC4BTs/s1600/Robert-Mudie.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TN00GoQV7fI/AAAAAAAABY0/ScuMbAC4BTs/s320/Robert-Mudie.jpg" width="204" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;El 10 de abril de 1912, Stead se embarcó en Southampton a bordo del &lt;i&gt;Titanic&lt;/i&gt; para asistir a un congreso pacifista en el Carnegie Hall. Al parecer, Stead, que viajaba en primera clase, ayudó a varias personas a subir a bordo de los insuficientes botes salvavidas y regresó a leer un libro en su camarote. Fue visto por última vez por Philip Mock, uno de los supervivientes. Según declaró Mock:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Muchos hombres se agarraban a precarias balsas en el mar. William T. Stead, el autor, y el coronel John Jacob Astor se aferraban a una de ellas. Se les congelaron los pies y se vieron obligados a soltarse. Los dos se ahogaron.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Stead había escrito algunos artículos que a posteriori se han considerado premonitorios del desastre del &lt;i&gt;Titanic,&lt;/i&gt; como el titulado «&lt;a href="http://www.attackingthedevil.co.uk/pmg/steamer.php"&gt;How the Mail Steamer went down in mid Atlantic, by a survivor&lt;/a&gt;».&lt;br /&gt;El 18 de abril de 1912, el &lt;i&gt;Daily Mail&lt;/i&gt;, en un artículo titulado «Story Mr Stead could have told», se hacía eco de la desgracia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;No parece que quede más margen para albergar esperanzas de que el caballero inglés más importante que viajaba a bordo del &lt;i&gt;Titanic&lt;/i&gt; haya sobrevivido a la catástrofe.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Nota: Pueden encontrarse numerosos textos de Stead en la web &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.attackingthedevil.co.uk/"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;W. T. Stead Resource Site&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-5205683414954731224?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/5205683414954731224/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=5205683414954731224&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5205683414954731224'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5205683414954731224'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/11/un-esperantista-en-el-titanic.html' title='Un esperantista en el Titanic'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TN0ibr9Af-I/AAAAAAAABYk/TiVL1VBkVm8/s72-c/Unua+Libro_en.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-3439670624356693419</id><published>2010-11-11T12:01:00.004+01:00</published><updated>2010-11-11T17:38:40.545+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Vorto de la Tago'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='palabra del día'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Twitter'/><title type='text'>Vorto de la tago (palabra del día)</title><content type='html'>Mi antaŭnelonge ektujtis* (aŭ &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/T%C5%ADitero"&gt;ektŭitis&lt;/a&gt;, laŭ Vikipedio) kiel &lt;a href="http://twitter.com/#!/stratozam/"&gt;Stratozam&lt;/a&gt;. Mia unua kontakto kun Tujtero/Tŭitero estis la &lt;a href="http://twitter.com/#!/cursoesperanto/"&gt;Curso de Esperanto en Twitter&lt;/a&gt;, bonega iniciato de &lt;a href="http://twitter.com/#!/tonyodb"&gt;TdB&lt;/a&gt; pri kiu mi jam &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/07/sin-pildoras-en-vacaciones.html"&gt;fojfoje&lt;/a&gt; skribis ĉi tie (kaj kies ligilo estas ĉiam en la dekstra kolumno de tiu ĉi blogo).&lt;br /&gt;Mi nun ekas &lt;a href="http://twitter.com/#!/vortodelatago/"&gt;Vorto-n de la Tago&lt;/a&gt; por paroli en 140 literoj pri esperantaj vortoj aŭ esprimoj, kiujn mi speciale ŝatas, okaze eĉ pri beletraj mikrocitaĵoj.&lt;br /&gt;Ĉiumonate, mi arigos ilin en tiu ĉi blogo. Vi baldaŭ vidos konstantan ligilon en la dekstra kolumno. Ankaŭ en la dekstra kolumno de la blogo aperas nun &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/p/enhavtabelo.html"&gt;Enhavtabelo&lt;/a&gt;&amp;nbsp;de la blogeroj minimume organizataj laŭ temoj.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;* Mi preferas &lt;i&gt;tujtero&lt;/i&gt;, pro la evidenta pseŭdoetimologio &lt;i&gt;tuj-tero&lt;/i&gt; (senprokaste tra la tuta tero)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNvGknno7_I/AAAAAAAABYg/vyby1_o_Uq4/s1600/sablatujtero.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="190" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNvGknno7_I/AAAAAAAABYg/vyby1_o_Uq4/s320/sablatujtero.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Hace poco empecé a tuitear como &lt;a href="http://twitter.com/#!/stratozam/"&gt;Stratozam&lt;/a&gt;. Mi primer contacto real con Twitter fue el &lt;a href="http://twitter.com/#!/cursoesperanto/"&gt;Curso de Esperanto en Twitter&lt;/a&gt;, gran iniciativa de &lt;a href="http://twitter.com/#!/tonyodb"&gt;Toño del Barrio&lt;/a&gt; para la enseñanza del esperanto a la cual ya me he referido &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/07/sin-pildoras-en-vacaciones.html"&gt;en ocasiones&lt;/a&gt; en este blog (y cuyo enlace siempre aparece en la columna de la derecha).&lt;br /&gt;Ahora inicio en Twitter &lt;a href="http://twitter.com/#!/vortodelatago/"&gt;Vorto de la Tago&lt;/a&gt; (La palabra del día) para referirme en 140 caracteres a palabras o expresiones del esperanto que me gustan especialmente, y en ocasiones también a citas literarias.&lt;br /&gt;Mensualmente, reuniré los &lt;i&gt;tweets&lt;/i&gt; en este blog. El enlace a las recopilaciones mensuales aparecerá en la columna de la derecha. En esa misma columna está desde no hace mucho el &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/p/enhavtabelo.html"&gt;Índice&lt;/a&gt; de las entradas del blog, mínimamente organizadas por temas.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-3439670624356693419?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/3439670624356693419/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=3439670624356693419&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3439670624356693419'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3439670624356693419'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/11/vorto-de-la-tago-palabra-del-dia.html' title='Vorto de la tago (palabra del día)'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNvGknno7_I/AAAAAAAABYg/vyby1_o_Uq4/s72-c/sablatujtero.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-8926090674781471942</id><published>2010-11-07T19:47:00.000+01:00</published><updated>2010-11-07T19:47:51.992+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Literatura Mondo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Göndör'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Blau'/><title type='text'>Neunuflanka modernemo (1931)</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbl76I5XwI/AAAAAAAABXw/zSBsHv3OQ4g/s1600/DSC_0493.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbl76I5XwI/AAAAAAAABXw/zSBsHv3OQ4g/s200/DSC_0493.JPG" width="152" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbmqZ3dNrI/AAAAAAAABX0/vXw3KgN_4pQ/s1600/DSC_0496.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbmqZ3dNrI/AAAAAAAABX0/vXw3KgN_4pQ/s200/DSC_0496.JPG" width="151" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Ĉu Photoshop-a ŝerco? Ĉu la gazeto de majo 1932 aperis dukovrile?&lt;br /&gt;Fakte, tiam la revuo &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt; uzis la saman kovrildesegnaĵon en malsamaj koloroj por ĉiu jarkolekto. Dum la jaro 1931 ĝi montris desegnaĵon de Béla Blau:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbYD2BPlXI/AAAAAAAABXs/xzUHp1mQLoE/s1600/DSC_0511.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbYD2BPlXI/AAAAAAAABXs/xzUHp1mQLoE/s320/DSC_0511.JPG" width="239" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En la antaŭlasta paĝo de la 10-a numero (novembro-decembro) de 1931, la redakcio aperigas la jenan anoncon:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;b&gt;Nia titolpaĝo por 1932&lt;/b&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;Ĉar la gusto de niaj legantoj estas malsama, ni ne volas mem elekti titolpaĝon por la sekvonta jaro. Sube ni donas kvar bildojn, el kiuj niaj legantoj bonvolu elekti. Ni uzos tiun bildon, kiu ricevos la plej multajn voĉojn. Al la nuna numero estas aldonata voĉdonilo, kiun vi povas sendi — se vi nenion krome surskribas — kiel presaĵon al nia adreso. Ni akceptas voĉdonilojn nur ĝis 1.12.1931.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Finfine, la kvar bildoj (de Bartha, Blau, Göndör kaj Marton) &amp;nbsp;ne aperis «sube», sed aliloke, interne de intervjuo de Julio Baghy al S-ino Isbrücker («la animo de la Nederlanda esp. movado»).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbnTir-63I/AAAAAAAABX8/Cl-GoiVGxyc/s1600/DSC_0494.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbnTir-63I/AAAAAAAABX8/Cl-GoiVGxyc/s200/DSC_0494.JPG" width="133" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbnNYIPJWI/AAAAAAAABX4/dXReFXt7N3o/s1600/DSC_0493.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbnNYIPJWI/AAAAAAAABX4/dXReFXt7N3o/s200/DSC_0493.JPG" width="133" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbnaZQHn1I/AAAAAAAABYA/SMqWwlUyo9A/s1600/DSC_0495.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbnaZQHn1I/AAAAAAAABYA/SMqWwlUyo9A/s200/DSC_0495.JPG" width="128" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbnfhO6jsI/AAAAAAAABYE/PwU50TpSmMs/s1600/DSC_0496.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbnfhO6jsI/AAAAAAAABYE/PwU50TpSmMs/s200/DSC_0496.JPG" width="126" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Ĉi tiu estas la &lt;i&gt;LM&lt;/i&gt;-kovrilo de januaro 1932. Do, venkis la tria opcio, fare de Beri Göndör.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbW3yddQRI/AAAAAAAABXo/JNTQ1H3L0ls/s1600/DSC_0492.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbW3yddQRI/AAAAAAAABXo/JNTQ1H3L0ls/s320/DSC_0492.JPG" width="235" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Kaj en la paĝo 18, sube de artikolo de E. G. pri la neceso de verki esperante originalan literaturon («Ni devas krei propran literaturon, kiu kaŭ la kvalitoj ne estu malpli alta, ol la literaturoj naciaj. Ni devas aspiri, ke el Esperanto oni traduku en lingvojn naciaj. Kaj tio ne estas utopio, ĝi estas realaĵo de ne tro malproksima estonteco. Abismoj de J. Forge estas tradukita al lingvoj finna kaj ĉina. Ĉu tio ne estas brila sukceso? Ĉu tio ne estas plej bona propagando por nia lingvo?»), oni legis la jenon:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;b&gt;Nia titolpaĝo&lt;/b&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;Kiel niaj legantoj vidas, en la konkurso venkis la titolpaĝo nro III. Jen la preciza rezulto de la voĉdonado:&lt;br /&gt;Titolpaĝo I: 12 voĉoj. Titolpaĝo II: 44 voĉoj. Titolpaĝo III: 68 voĉoj. Titolpaĝo IV: 23 voĉoj.&lt;br /&gt;Tiel do pri la ĉijara titolpaĝo ne estas responda plu nia unuflanka modernemo, ĝi estas elektita, per tute demokrata vojo de nia legantaro mem.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Nova pentraĵo de Béla Blau ilustris la kovrilojn dum &lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/desespero/9166408/in/album/208345?from=9165370&amp;amp;at=1286293654"&gt;1933&lt;/a&gt;, kaj alia verko de Beri Göndör reaperis en &lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/desespero/9330935/in/album/208345"&gt;1934&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-8926090674781471942?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/8926090674781471942/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=8926090674781471942&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8926090674781471942'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8926090674781471942'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/11/neunuflanka-modernemo-1931.html' title='Neunuflanka modernemo (1931)'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TNbl76I5XwI/AAAAAAAABXw/zSBsHv3OQ4g/s72-c/DSC_0493.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-2958623541155774516</id><published>2010-10-28T23:36:00.005+02:00</published><updated>2010-10-31T17:55:02.982+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ramon Molera'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lluís Hernández Yzal'/><title type='text'>Strato Zamenhof 4: Sant Pau d'Ordal</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;El la&amp;nbsp;serio&amp;nbsp;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/p/strato-zamenhof_1508.html"&gt;Strato Zamenhof&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLBmTj_g_JI/AAAAAAAABUU/R4WMsCC29Mw/s1600/DSC_0464.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="203" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLBmTj_g_JI/AAAAAAAABUU/R4WMsCC29Mw/s320/DSC_0464.JPG" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;iframe frameborder="0" height="300" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="http://maps.google.es/maps/ms?ie=UTF8&amp;amp;hl=es&amp;amp;msa=0&amp;amp;msid=112064459161235636910.00049215f83f3c3688d2d&amp;amp;ll=41.3832,1.794183&amp;amp;spn=0.002415,0.003208&amp;amp;z=17&amp;amp;output=embed" width="300"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;small&gt;Vidu &lt;a href="http://maps.google.es/maps/ms?ie=UTF8&amp;amp;hl=es&amp;amp;msa=0&amp;amp;msid=112064459161235636910.00049215f83f3c3688d2d&amp;amp;ll=41.3832,1.794183&amp;amp;spn=0.002415,0.003208&amp;amp;z=17&amp;amp;source=embed" style="color: blue; text-align: left;"&gt;Sant Pau d'Ordal&lt;/a&gt; en pli granda mapo&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Esperanto en Sant Pau d'Ordal&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;Oni povas promeni tra Zamenhof-stratoj en grandaj urboj, kiel &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/strato-zamenhof-1-barcelono.html"&gt;Barcelono&lt;/a&gt;, Amsterdamo, &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/strato-zamenhof-2-krakovo.html"&gt;Krakovo&lt;/a&gt; aŭ Tel-Avivo, kaj ekzistas multaj aliaj vojoj en malgrandaj urboj kaj vilaĝoj nomitaj laŭ la iniciatinto de la internacia lingvo. Tamen, eble estas surprizo trovi la nomon de Zamenhof en Sant Pau d'Ordal. Tiel malgranda, kiel bela vilaĝeto estas fakte parto de la komunumo de Subirats, en la kataluna vin-produkta komarko Penedès.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;La laŭdindulo de tiu raraĵo estis Luis Hernández Yzal (1917-2002). Li ekkonis la internacian lingvon en 1956 pere de la bicikloriparisto de la vilaĝo, la sinjoro Sans («Li estis malnova esperantisto, kiu ankoraŭ konis Zamenhof»). Jaroj poste, en 1963, li vizitis la hispanan esperantistan kongreson en Barcelono kaj «iĝis konvinkita» pri la verda movado.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;Nur monatoj poste, la 19-an de februaro 1964, Ricardo Sans kaj Lluís Hernández estis inter la kvardeko de iniciatintoj de &lt;a href="http://museuesperanto.org/2010/09/17/esperanto-a-can-cartro/"&gt;esperanta grupo&lt;/a&gt;&amp;nbsp;en Can Cartró (municipo de Subirats).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TMnp97d0JlI/AAAAAAAABWo/Yk0340ejDOk/s1600/DSC_0470.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="212" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TMnp97d0JlI/AAAAAAAABWo/Yk0340ejDOk/s320/DSC_0470.JPG" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;En 1966, la madrida ĵurnalo &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/desespero/9193127"&gt;ABC&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; jam parolis pri la malfermo de esperanta muzeo kaj ĝi estis oficiale inaŭgurita la 5-an de majo 1968, okaze de la 10-a Barcelon-Provinca Esperantista Renkontiĝo en Sant Pau d'Ordal. En 1974 Hernández Yzal translokis la kolekton al nova domo apud sia apoteko.&lt;br /&gt;En 1987 Hernández Yzal, Ana Molera (filino de la kolektanto &lt;a href="http://www.elmoianes.net/esperanto.htm"&gt;Ramon Molera&lt;/a&gt;) kaj la hungara Árpád Máthé fondis Rondo Takács (honore al &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/J%C3%B3zsef_Tak%C3%A1cs"&gt;József Takács&lt;/a&gt;), kiu klopodis por inventari ĉiujn esperantajn gazetojn.&lt;br /&gt;Hernández Yzal, honora membro de UEA, forpasis la 24-an de februaron 2002.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.facebook.com/museuesperanto"&gt;Amics del Museu d'Esperanto de Subirats&lt;/a&gt; (Amikoj de la Esperanta Muzeo de Subirats) zorgas nun por transformi la E-muzeon en publikan bibliotekon specialigota en esperanto.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-2958623541155774516?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/2958623541155774516/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=2958623541155774516&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2958623541155774516'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2958623541155774516'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/10/strato-zamenhof-4-sant-pau-dordal.html' title='Strato Zamenhof 4: Sant Pau d&apos;Ordal'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLBmTj_g_JI/AAAAAAAABUU/R4WMsCC29Mw/s72-c/DSC_0464.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-8252451873703010196</id><published>2010-10-23T17:28:00.003+02:00</published><updated>2010-10-25T09:20:31.004+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Winifred Sackville'/><title type='text'>La plej juna tradukistino</title><content type='html'>En 1910 oni publikigis en Usono esperantan tradukon de la tre&lt;i&gt;&amp;nbsp;&lt;/i&gt;popularaj infanaj rimaroj &lt;i&gt;Mother Goose&lt;/i&gt; sub la titolo&amp;nbsp;&lt;i&gt;Patrino Anserino&lt;/i&gt;. Estis rimarkinda okazo, ĉar la internacia lingvo ankoraŭ estis novaĵo en Usono. Pli rimarkinda sendube estis la aĝo de «la tradukinto» Winifred Sackville Stoner Jr, kiu estis nur sesjara knabino.&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL8AYZSX_BI/AAAAAAAABWM/FVyar0ZOG4k/s1600/Patrino+anserino.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL8AYZSX_BI/AAAAAAAABWM/FVyar0ZOG4k/s320/Patrino+anserino.png" width="198" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Winifred estis tio, kion la tiama gazetaro rigardis kiel mirinfanon. Aŭ eble la rezulto de eksperimento farita de ŝia patrino. Winifred Sackville kaj James Buchanan Stone geedziĝis en 1900 en Buffalo (Novjorko). Du jarojn poste naskiĝis en Evansville (Indiana) la unua filino de la paro, kiun ili nomis ankaŭ Winifred. La patrino Winifred dediĉis sin al la edukado de sia filino, kiun ĉiuj laŭdegas.&amp;nbsp;&lt;a href="http://query.nytimes.com/mem/archive-free/pdf?res=F20E12FD385E13738DDDAC0A94DA405B828DF1D3"&gt;Artikolo&lt;/a&gt; el&amp;nbsp;&lt;i&gt;New York Times&lt;/i&gt; eĉ faris jaron post jaro kronologion de la knabinvivo: unujara, ŝi pied-iras kaj deklamis&amp;nbsp;&lt;i&gt;Crossing the Bar&lt;/i&gt; de Tennyson; dujara, ŝi legis en la angla kaj parolis france; trijara, li skribis per tajpilo kaj ekigis sian poemverkadon; kvinjara, ŝi parolis esperante kaj kune kun patrino traveturis kelkajn&amp;nbsp;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/10/chautauqua-1909.html"&gt;Chautauquan&lt;/a&gt;&amp;nbsp;renkontiĝojn por disvastigi en Usono la Zamenhofan lingvon... Kiam okjaraĝa Winifred aperigis &lt;i&gt;Patrino Anserino,&lt;/i&gt;&amp;nbsp;ŝi jam parolis ok lingvojn kaj havis profundan scion pri historio, latinlingvo, beletro, fiziologio kaj retoriko, kaj kompreneble, ŝi neniam metis piedojn en lernejo.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL9X3wv6pqI/AAAAAAAABWU/R0i51amV4Hg/s1600/Winifred+6.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL9X3wv6pqI/AAAAAAAABWU/R0i51amV4Hg/s320/Winifred+6.png" width="221" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Flanke de eblaj denaskaj talentoj de Winifred, la responsulino de tiaj mirindaĵoj estis la alia Winifred, ŝia patrino. Enlitigante sian bebinon, la patrino kutime legis al ŝi&amp;nbsp;&lt;i&gt;Eneadon&lt;/i&gt;; ŝi asertis, ke ŝia filino ekdormis aŭskultante la Vergilian poemon, ŝi samtempe internigis «ian ideon pri la ritmo», ĝis tia grado, ke ŝi atribuis la talenton komponi poemojn de «inda metriko» (kiun ŝia filino posedis de sia plej juna aĝo) &amp;nbsp;al la aŭskultado de Vergilio ekde la lulilo.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Kompreneble, Winifred kontraŭstaris al Roosevelt kaj al tiuj, kiuj simile al la usona prezidanto rekomendis multenombrajn familiojn.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Naŭjara, Winifred Jr trapasis enirekzamenojn al la Universitato de Stanford.&amp;nbsp;En 1914, ŝia patrino aperigis en indianapolisa eldonejo Bobbs-Merrill &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.archive.org/details/naturaleducation00stoniala"&gt;Natural Education&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;. En tiu ĉi verko, memoriganta&amp;nbsp;&lt;i&gt;Émile&lt;/i&gt; de Rousseau, Winifred Sackville Stoner elmontris siajn opiniojn pri la «natura edukado», bazita sur frutempa kultura stimulado. Du jarojn poste, ŝi aperigis&amp;nbsp;&lt;i&gt;&lt;a href="http://www.archive.org/details/manualofnaturale00stonrich"&gt;Manual of Natural Education&lt;/a&gt;,&lt;/i&gt;&amp;nbsp;elpensitan por faciligi la praktikan aplikadon de ŝia metodo.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL8CCpSgGyI/AAAAAAAABWQ/ZcVc3XF9PMw/s1600/manual+of+natural+education.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL8CCpSgGyI/AAAAAAAABWQ/ZcVc3XF9PMw/s320/manual+of+natural+education.jpg" width="199" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;En la verko, por esti uzota kune kun&amp;nbsp;&lt;i&gt;&lt;a href="http://www.archive.org/details/factsinjingles00stoniala"&gt;Facts in Jingles&lt;/a&gt; &lt;/i&gt;(instruaj infanrimaroj komponitaj de ŝia filino kaj publikigitaj ĉe la sama eldonejo antaŭjare), patrino Winifred prezentis detalan liston de ideala libraro. Ĝi enhavus novelojn por stimuli la imagon aŭ ilojn por lerni esperanton (&lt;i&gt;The American Esperanto Book&lt;/i&gt; de Baker, &lt;i&gt;The Esperanto Grammar&lt;/i&gt; de Kellerman-Reed, &lt;i&gt;The Esperanto Teacher&lt;/i&gt; de Fryer, la&amp;nbsp;&lt;i&gt;Unua Legolibro&lt;/i&gt;, la&amp;nbsp;&lt;i&gt;Universala Vortaro&lt;/i&gt; aŭ&amp;nbsp;&lt;i&gt;Patrino Anserino&lt;/i&gt; de la filino de la aŭtorino).&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;La tuta dekkvina ĉapitro temis pri la studo de esperanto. Malgraŭ ke jam preskaŭ centjaroj pasis, kelkaj tezoj ankoraŭ validas. Winifred pledis por fruaĝa lernado de esperanto kiel fremdlingvo, por nur poste instrui la hispanan, la francan aŭ la germanan. Fakte, ŝi certigis, «oni bezonus instrui al infano nur lian patrinan lingvon kaj esperanton, se ni sukcesus konvinki ĉiujn alilandajn gepatrojn por ke ili instruu ĉi&amp;nbsp;tiun lingvon al siaj gefiloj krom la patrinan lingvon». Winifred pledis por la neceso de internacia lingvo, plendis por la «volapüka koŝmaro», laŭdis la simplecon de esperanto kaj ĝia beleco, kaj klarigis ĝiajn &amp;nbsp;dekses regulojn pere de instruaj rimaroj.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Winifred jam asertis: «Klopodi instrui fremdlingvon pere de la studado de ĝia gramatiko neniam havigas veran parolkapablon». Esperanto oni devis lernigi «por naturala aŭ &lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/edukado.net/album/112382"&gt;rekta metodo&lt;/a&gt;».&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;All the nouns must end in O, &lt;br /&gt;Akvo (water), banto (bow), &lt;br /&gt;While adjectives all end in A, &lt;br /&gt;Bona patro (Good papa), &lt;br /&gt;And adverbs end in letter E, &lt;br /&gt;Rapide (in a rapid way). &lt;br /&gt;Soon I'll teach the vowels to you, &lt;br /&gt;Saying, "Pa, may we go, too ?" &lt;br /&gt;And the diphthongs, au, aj, oj, &lt;br /&gt;We pronounce as "Thou, my boy." &lt;br /&gt;Best of all the charming verbs, &lt;br /&gt;They can never wreck our nerves &lt;br /&gt;With exceptions cruel, unkind. &lt;br /&gt;For the same you'll always find &lt;br /&gt;Blessed AS, IS, OS, US, U, &lt;br /&gt;Endings that are ever true.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Dum la dudekaj jaroj, la patrino kaj la filino eldonis&amp;nbsp;gazeton pri la «natura edukado»,&amp;nbsp;&lt;i&gt;Mother Stoner's Bulletin&lt;/i&gt;. La patrino petis kelkajn patentojn, inter aliaj ĉi suban por envolvaĵo de stangobombono,&amp;nbsp;kiu estis uzebla kiel ludilo.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL9m3Fm4EfI/AAAAAAAABWY/BAGQVX7x9Uk/s1600/Candy+wrapper.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL9m3Fm4EfI/AAAAAAAABWY/BAGQVX7x9Uk/s320/Candy+wrapper.png" width="210" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Malgraŭ ŝia altega edukado, la privata vivo de Winifred Jr ne estis tro feliĉa. Deknaŭjaraĝa, en 1921, ŝi edzigis francan grafon, kiu supozate forpasis akcidente unu jaro poste. Tamen, en 1939 li reaperis vivplena kaj oni malkovris ke la franca grafo estas fakte deliktulo. En 1931 la patrino Winifred&amp;nbsp;mortis pro nefrito. Winifred denove edziniĝis (ŝi estis oficiale vidvino), ĉi-foje al E. W. Harrison, sed ili divorcis en 1933. De tiam ĝis ŝia forpaso (Lasvegaso, 1983), oni apenaŭ sciis pri Winifred Sackville Stoner, Jr., la knabino kiu vekis intereson de pedagogoj, ĵurnalistoj kaj publika opinio antaŭ ol atingi ŝian plenaĝon.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Eble io misfunkciis en la edukado, kiun ŝia patrino donis al ŝi («mi enlitiĝis kiam ŝi ekdormis, je la sesa; ellitiĝis kiam ŝi vekiĝis; mi ludis kiam ŝi ludis»), eble ĉio ne estis tiel simpla, kiel ŝi priskribis en sia libro &lt;i&gt;Natural education&lt;/i&gt;:&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;Ni patrinoj estas la potistoj kaj niaj filoj la argilo.&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-8252451873703010196?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/8252451873703010196/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=8252451873703010196&amp;isPopup=true' title='4 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8252451873703010196'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8252451873703010196'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/10/la-plej-juna-tradukistino.html' title='La plej juna tradukistino'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL8AYZSX_BI/AAAAAAAABWM/FVyar0ZOG4k/s72-c/Patrino+anserino.png' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-4007887823986597337</id><published>2010-10-21T21:47:00.005+02:00</published><updated>2010-10-21T22:25:27.102+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Winifred Sackville'/><title type='text'>La traductora más precoz</title><content type='html'>En 1910 se publicó en Estados Unidos una versión en esperanto de las populares rimas infantiles&amp;nbsp;&lt;i&gt;Mother Goose&lt;/i&gt; bajo el título &lt;i&gt;Patrino Anserino&lt;/i&gt;. Fue un hecho notable, porque la lengua internacional era una novedad en Estados Unidos. Más notable sin duda era la edad de «la traductora», pues Winifred Sackville Stoner Jr tenía sólo seis años.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL8AYZSX_BI/AAAAAAAABWM/FVyar0ZOG4k/s1600/Patrino+anserino.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL8AYZSX_BI/AAAAAAAABWM/FVyar0ZOG4k/s320/Patrino+anserino.png" width="198" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Winifred era lo que la prensa de la época consideró una niña prodigio. O tal vez el producto de un experimento llevado a cabo por su madre. Winifred Sackville se había casado en 1900 con James Buchanan Stoner en Buffalo (Nueva York). Dos años después nació en Evansville (Indiana) la primera hija del matrimonio, a la que también bautizaron con el nombre de Winifred. La madre se consagró a la educación de su hija, de quien todos contaban maravillas.&amp;nbsp;Un &lt;a href="http://query.nytimes.com/mem/archive-free/pdf?res=F20E12FD385E13738DDDAC0A94DA405B828DF1D3"&gt;artículo&lt;/a&gt; del &lt;i&gt;New York Times&lt;/i&gt; incluso ofrecía una cronología de sus progresos: al año, caminaba y recitaba &lt;i&gt;Crossing the Bar&lt;/i&gt; de Tennyson; a los dos, leía en inglés y hablaba francés; a los tres, sabía escribir a máquina y empezó a escribir poemas; a los cinco, ya hablaba esperanto y viajaba con su madre por las distintas asambleas &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/10/chautauqua-1909.html"&gt;Chautauqua&lt;/a&gt; de Estados Unidos defendiendo el idioma de Zamenhof... Cuando a los ocho publicó &lt;i&gt;Patrino Anserino&lt;/i&gt; ya hablaba ocho idiomas y tenía grandes conocimientos de historia, latín, literatura, fisiología y retórica, y por supuesto, sin haber pisado jamás una escuela.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL9X3wv6pqI/AAAAAAAABWU/R0i51amV4Hg/s1600/Winifred+6.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL9X3wv6pqI/AAAAAAAABWU/R0i51amV4Hg/s320/Winifred+6.png" width="221" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Al margen de las posibles cualidades innatas de Winifred, la responsable de todo ello era la otra Winifred, su madre. La acostaba leyéndole la &lt;i&gt;Eneida&lt;/i&gt;. Decía que su hija se adormilaba escuchando a Virgilio, pero al mismo tiempo «captaba cierta idea del ritmo»; hasta el punto de que ella atribuía la facilidad para hacer rimas de «métrica respetable» de la que su hija hizo gala desde su más tierna edad al hecho de que hubiera escuchado a Virgilio en la cuna.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Por supuesto, Winifred se oponía a Roosevelt y a quienes como él defendían las familias numerosas. («La mujer pobre que cuida una gran familia ha respondido al animal que hay en la raza humana sin ser capaz de criar a sus hijos de un modo que augure felicidad.»)&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;A los nueve años, Winifred Jr aprobó los exámenes de acceso a la Universidad de Stanford.&amp;nbsp;En 1914, su madre publicó en la editorial de Indianápolis Bobbs-Merrill &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.archive.org/details/naturaleducation00stoniala"&gt;Natural Education&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;, una obra con ciertas reminiscencias al &lt;i&gt;Émile&lt;/i&gt; de Rousseau en la que exponía sus opiniones sobre la «educación natural», basada en una estimulación cultural precoz. Dos años más tarde publicaría una obra concebida para facilitar una aplicación práctica de su método, el&amp;nbsp;&lt;i&gt;&lt;a href="http://www.archive.org/details/manualofnaturale00stonrich"&gt;Manual of Natural Education&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL8CCpSgGyI/AAAAAAAABWQ/ZcVc3XF9PMw/s1600/manual+of+natural+education.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL8CCpSgGyI/AAAAAAAABWQ/ZcVc3XF9PMw/s320/manual+of+natural+education.jpg" width="199" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;En este manual, concebido para ser usado en combinación con los&amp;nbsp;&lt;i&gt;&lt;a href="http://www.archive.org/details/factsinjingles00stoniala"&gt;Facts in Jingles&lt;/a&gt; &lt;/i&gt;(una serie de rimas infantiles de carácter educativo escritas por su hija y publicadas en la misma editorial el año anterior),&amp;nbsp;Winifred (madre) incluía&amp;nbsp;una lista exhaustiva de la composición de una biblioteca ideal. Ésta debía contar con obras para desarrollar la imaginación y herramientas para aprender esperanto (&lt;i&gt;The American Esperanto Book&lt;/i&gt; de Baker, &lt;i&gt;The Esperanto Grammar&lt;/i&gt; de Kellerman-Reed, &lt;i&gt;The Esperanto Teacher&lt;/i&gt; de Fryer, el &lt;i&gt;Unua Legolibro&lt;/i&gt;, El &lt;i&gt;Universala Vortaro&lt;/i&gt; o &lt;i&gt;Patrino Anserino&lt;/i&gt; de su propia hija).&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Todo un capítulo, el quince, estaba consagrado al estudio del esperanto. Pese a los años transcurridos, algunas de las tesis del texto no han perdido su vigencia. Winifred abogaba por la enseñanza del esperanto como segundo idioma a una época muy temprana y como base para enseñar luego francés, español o alemán. De hecho, aseguraba, «no sería necesario enseñar a un niño más que su idioma materno y el esperanto si lográramos convencer a todos los padres de otros países de que enseñen a sus hijos este idioma además de su lengua materna». Winifred analizaba la necesidad de una lengua internacional, lamentaba la «pesadilla» del volapük, glosaba la sencillez del esperanto y su belleza fundada en que «no es una lengua de Frankenstein, sino que se basa en doscientas de las más aristocráticas raíces», y por último explicaba sus reglas fundamentales mediante el uso de sus clásicos &lt;i&gt;jingles&lt;/i&gt;.&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;All the nouns must end in O, &lt;br /&gt;Akvo (water), banto (bow), &lt;br /&gt;While adjectives all end in A, &lt;br /&gt;Bona patro (Good papa), &lt;br /&gt;And adverbs end in letter E, &lt;br /&gt;Rapide (in a rapid way). &lt;br /&gt;Soon I'll teach the vowels to you, &lt;br /&gt;Saying, "Pa, may we go, too ?" &lt;br /&gt;And the diphthongs, au, aj, oj, &lt;br /&gt;We pronounce as "Thou, my boy." &lt;br /&gt;Best of all the charming verbs, &lt;br /&gt;They can never wreck our nerves &lt;br /&gt;With exceptions cruel, unkind. &lt;br /&gt;For the same you'll always find &lt;br /&gt;Blessed AS, IS, OS, US, U, &lt;br /&gt;Endings that are ever true.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Winifred en una idea adelantada a su tiempo aseguraba que «intentar enseñar idiomas extranjeros mediante el estudio de la gramática nunca proporciona un buen conocimiento oral de un idioma». El esperanto debía enseñarse «por el método natural o &lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/edukado.net/album/112382"&gt;directo&lt;/a&gt;».&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Durante los años veinte, madre e hija publicaron el Mother Stoner's Bulletin.&amp;nbsp;La madre presentó también varias patentes, entre ellas un envoltorio de lollipop (chupa-chup) que servía de juguete.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: black;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL9m3Fm4EfI/AAAAAAAABWY/BAGQVX7x9Uk/s1600/Candy+wrapper.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL9m3Fm4EfI/AAAAAAAABWY/BAGQVX7x9Uk/s320/Candy+wrapper.png" width="210" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Pese a su impecable educación, la vida privada de Winifred Jr no fue muy feliz. A los 19 años se casó con un conde francés que supuestamente murió en accidente un año más tarde. Sin embargo, en 1939 el hombre reapareció vivito y coleando y se descubrió que el conde francés era en realidad un delincuente. En 1931 la madre de Winifred&amp;nbsp;falleció víctima de una nefritis. Winifred volvió a casarse ese mismo año (era oficialmente viuda), esta vez con E. W. Harrison, pero se divorció en 1933. Desde entonces hasta su fallecimiento (Las Vegas, 1983), poco más se supo de Winifred Sackville Stoner, Jr., la niña que había captado el interés de educadores, periodistas y opinión pública antes de cumplir su mayoría de edad.&lt;br /&gt;Tal vez algo falló en la educación que su madre le había dado («me acostaba con ella a las seis en punto cuando le entraba sueño; me levantaba cuando ella se despertaba; jugaba cuando ella jugaba»), tal vez no era tan sencillo como Winifred lo expresó en su libro Natural education:&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Nosotras las madres somos las alfareras y nuestros hijos, la arcilla.&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-4007887823986597337?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/4007887823986597337/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=4007887823986597337&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4007887823986597337'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4007887823986597337'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/10/la-traductora-mas-precoz.html' title='La traductora más precoz'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TL8AYZSX_BI/AAAAAAAABWM/FVyar0ZOG4k/s72-c/Patrino+anserino.png' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-8677171632262633594</id><published>2010-10-18T09:49:00.006+02:00</published><updated>2010-11-03T22:53:31.853+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Zamenhof'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='George B. M. Harvey'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Henry Phillips'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Esperanto en Estados Unidos'/><title type='text'>Chautauqua, 1909</title><content type='html'>La semana pasada apareció en la &lt;a href="http://www.facebook.com/museuesperanto"&gt;nueva página de Facebook&lt;/a&gt; de Amics del Museu de l'Esperanto de Subirats una especie de pregunta de concurso sobre un dato poco conocido de la historia del movimiento esperantista. Al parecer, en el IV Congreso Internacional celebrado en Dresde en 1908 se decidió que al año siguiente se organizaran dos congresos, uno en Norteamérica (el quinto) y otro en Barcelona (el sexto). Un par de días después, en la misma página de Facebook, apareció la respuesta, ilustrada por una página del &lt;i&gt;Diario de Villanueva y la Geltrú&lt;/i&gt; del 21-11-1908.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLtJe6v_CSI/AAAAAAAABVE/GfF6U9jhT3o/s1600/Chatanga.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLtJe6v_CSI/AAAAAAAABVE/GfF6U9jhT3o/s1600/Chatanga.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Por lo tanto, Chatangua. Pero ¿dónde demonios estaba Chatangua? Las búsquedas en Google no me ayudaron demasiado, así que decidí consultar un ejemplar de &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt; de diciembre de 1908. En los cuatro meses escasos transcurridos desde el congreso de Dresde, la idea de celebrar un congreso en Estados Unidos ya se había desestimado, como queda claro en el artículo de Carlo Bourlet sobre los Floraj Ludoj («La proksima kongreso, kiu okazos en Barcelono dum la dua semajno de Septembro, jam organiziĝas.»). Sin embargo, en la sección «Felietono» del mismo número de &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;, consulto las noticias correspondientes a Estados Unidos (en esperanto Usono, sin duda uno de los topónimos más controvertidos desde el punto de vista etimológico).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLv4SyicQOI/AAAAAAAABV4/_4JJOewuvfI/s1600/DSC_0491.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLv4SyicQOI/AAAAAAAABV4/_4JJOewuvfI/s320/DSC_0491.JPG" width="201" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Las noticias de Estados Unidos bajo el anuncio de una «buena noticia», un buen vino francés rebajado para los esperantistas (&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;La Revuo&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;, 4 (28), p. 43)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Allí acababa de nacer una «nueva y fuerte asociación nacional» que sustituyó a la antigua AEA y dividió «el continente» [Estados Unidos] en once distritos. Mediante un sistema de votación proporcional –similar al que se aplica actualmente para la elección del presidente del país–, los once delegados gobernaban los asuntos de la asociación mediante&amp;nbsp;un comité ejecutivo cuyos tres miembros&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;residen este año en Chicago, donde se encuentra también la oficina central de Chautauqua y [se edita] la revista oficial &lt;i&gt;Amerika Esperantisto&lt;/i&gt;.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Así pues, Chautauqua.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Chautauqua es un condado del estado de Nueva York, en torno al lago y la localidad del mismo nombre (mejor no entrar en la &lt;a href="http://www.etymonline.com/index.php?term=Chautauqua"&gt;etimología&lt;/a&gt; de esta palabra de origen séneca [iroqués]). Fue en ese enclave rural donde en 1874 el pastor metodista John Heil Vincent organizó el primer campamento educativo de verano. Lo que empezó como una escuela dominical al aire libre de marcado carácter religioso pronto se extendió hasta convertirse (a principios del siglo XX) en todo un circuito de campamentos educativos de gran éxito en la América rural. Conferencias, teatro y diversas manifestaciones artísticas se dieron cita en esos campamentos &lt;i&gt;(tent chautauquas)&lt;/i&gt; &amp;nbsp;que el presidente Theodore Roosevelt calificó como «lo más americano de América».&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLtKkwCsmaI/AAAAAAAABVI/p3346LLcnAg/s1600/Chautauqua1926.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLtKkwCsmaI/AAAAAAAABVI/p3346LLcnAg/s320/Chautauqua1926.jpg" width="229" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;El fenómeno Chautauqua, que en 1920 contó con 93 circuitos en Estados Unidos que congregaron a más de treinta y cinco millones de personas en 8.580 campamentos,(1) fue languideciendo a partir de la Gran Depresión.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLv0u9hngyI/AAAAAAAABVw/Lc24i76IQMk/s1600/ChautauquaIllinois1909.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="241" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLv0u9hngyI/AAAAAAAABVw/Lc24i76IQMk/s320/ChautauquaIllinois1909.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Esperanto en Chautauqua&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;No sólo el &lt;i&gt;Diario de Villanueva y la Geltrú&lt;/i&gt; mencionó la decisión del congreso de Dresde de celebrar dos encuentros internacionales en 1909. El &amp;nbsp;&lt;i&gt;New York Times&lt;/i&gt; del 23 de agosto de 1908 se hizo eco de la decisión:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLtMPaOycaI/AAAAAAAABVQ/_h7HGbM7-mA/s1600/chatauqua.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLtMPaOycaI/AAAAAAAABVQ/_h7HGbM7-mA/s320/chatauqua.jpg" width="289" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Un mes antes (21-7-1908), el prestigioso diario neoyorquino había publicado un artículo sobre el primer congreso estadounidense celebrado precisamente en Chautauqua.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;En solemne ceremonia se ha izado hoy la primera bandera de esperanto que ondea sobre suelo americano en los terrenos de la Asamblea de Chautauqua.&amp;nbsp;Mientras el coro cantaba el himno esperantista, la enseña verde y blanca con una estrella verde sobre el campo blanco se izó al mástil entre los vítores de centenares de entusiastas del esperanto. Hoy se ha inaugurado oficialmente la Convención de Esperanto, la primera en este país.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;En ese mismo día inaugural de la convención, Henry James Norman, del &lt;i&gt;North American Review &lt;/i&gt;declaró en inglés:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;En la actualidad sólo somos unos pocos soñadores, pero no olvidemos que todos los grandes proyectos los hicieron realidad hombres que sin duda eran soñadores, pero soñadores dinámicos: de Copérnico a Graham Bell, desde Galileo hasta Morse. El coronel Harvey es uno de esos soñadores dinámicos, porque no sólo está interesado en el éxito del esperanto, sino que me ha autorizado para que calcule con compañías navieras y de ferrocarril las tarifas para poder organizar aquí el próximo congreso universal de esperanto.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;El esperanto había dado sus primeros pasos en Estados Unidos en el siglo XIX. En 1889, Henry Phillips, secretario de la Sociedad Filosófica Americana, tradujo el &lt;i&gt;Unua Libro&lt;/i&gt; como &lt;i&gt;An Attempt Towards an International Language, by Dr. Esperanto&lt;/i&gt;. La prematura muerte del entusiasta Phillips frenó posibles avances de la lengua en el país y hasta 1905 no se fundó el primer grupo esperantista en Boston (en febrero) y la primera asociación nacional, la Amerika Esperantista Asocio (en marzo). &amp;nbsp;En 1905 y 1906 florecieron números grupos esperantistas (Nueva York, Filadelfia, Chicago, Seattle...) y se fundó la primera revista:&amp;nbsp;&lt;i&gt;Amerika esperantisto.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLtorWYWKvI/AAAAAAAABVU/Wz0ctjG2nc8/s1600/phonograph.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLtorWYWKvI/AAAAAAAABVU/Wz0ctjG2nc8/s320/phonograph.jpg" width="209" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;«El fonógrafo te ayuda a aprender esperanto». Anuncio aparecido en &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Amerika Esperantisto&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt; (noviembre de 1908)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El periodista George B. M. Harvey (1864-1928) contribuyó en gran medida a la divulgación del esperanto con sus artículos en &lt;i&gt;North American Review&lt;/i&gt; y allanó el terreno para la primera convención nacional en Chautauqua donde se renombró la asociación como Esperantista Asocio de Norda Ameriko.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLv1sfw-JKI/AAAAAAAABV0/ADPsWnmFFgY/s1600/449px-George_Brinton_McClellan_Harvey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLv1sfw-JKI/AAAAAAAABV0/ADPsWnmFFgY/s320/449px-George_Brinton_McClellan_Harvey.jpg" width="239" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Tras el frustrado intento de 1909, el 15 de agosto de 1910 Zamenhof se dirigió por fin a los esperantistas del otro lado del Atlántico en la apertura en Washington del VI Congreso:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Lando de libereco, lando de estonteco, mi vin salutas!&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Notas:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;(1) Charles F. Horner, &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Strike the Tents, the story of Chautauqua&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;, Filadelfia: Dorrance, 1954, p. 94.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-8677171632262633594?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/8677171632262633594/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=8677171632262633594&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8677171632262633594'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8677171632262633594'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/10/chautauqua-1909.html' title='Chautauqua, 1909'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLtJe6v_CSI/AAAAAAAABVE/GfF6U9jhT3o/s72-c/Chatanga.png' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-1062471156049543537</id><published>2010-10-16T19:54:00.003+02:00</published><updated>2010-10-25T10:40:49.174+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Literatura Mondo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Grenkamp'/><title type='text'>Por vendo en apotekoj (pri la vivo kaj verkaro de Grenkamp)</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLS9_uAZVJI/AAAAAAAABUc/R-ctBdoaKeA/s1600/DSC_0471.JPG" imageanchor="1"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLS9_uAZVJI/AAAAAAAABUc/R-ctBdoaKeA/s1600/DSC_0471.JPG" width="222" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La supra anonco de la libro &lt;i&gt;5.000.000&lt;/i&gt; de Salo Grenkamp aperadis en hungara beletra revuo &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt; (kun malgrandaj malsamaĵoj kaj korektetoj) ekde januaro ĝis junio de 1931. &lt;br /&gt;La anonco ŝerce certigis, ke la verkon oni povis aĉeti en «honestaj farmaciejoj» (ĉu ekzistas ejoj honestaj kaj malhonestaj?; eble la esprimo estis metonimia ŝerco?) aŭ mendi rekte en la eldonejoj Esperantista Voĉo kaj Literatura Mondo.&lt;br /&gt;Nehazarde, Esperantista Voĉo estis pola eldonejo aparteninta al Grenkamp kaj ĝi preskaŭ nur eldonis liajn verkojn aŭ tradukojn.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLVZRwfNVtI/AAAAAAAABUw/fRqxn7FzKNM/s1600/kornfeld.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLVZRwfNVtI/AAAAAAAABUw/fRqxn7FzKNM/s1600/kornfeld.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Salomon Kornfeld, kiu poste esperantigis lian familian nomon kiel Grenkamp, naskiĝis en Pollando en 1896. Li lernis la internacian en 1914 kaj en 1918 eldonis en &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/strato-zamenhof-2-krakovo.html"&gt;Krakovo&lt;/a&gt; la gazeton &lt;i&gt;Esperantista Voĉo&lt;/i&gt;, kiun poste li konvertis en eldonejo kun sidejo en Jasło. Grenkamp estis ankaŭ pioniro de la esperanta radio (li reprezentis Pollandon en la Internacia Radio Kongreso de Parizo en 1925) kaj partoprenis en kelkaj universalaj kongresoj. Li translokiĝis en la francan ĉefurbon iom post la fino de la Unua Mondmilito, estis nomumita ano de la Akademio de Esperanto laŭ peto de ĝia tiama prezidanto Théophile Cart (1855-1931) kaj kunredaktis la &lt;i&gt;Plena&lt;/i&gt;-n &lt;i&gt;Vortaro&lt;/i&gt;-n.&lt;br /&gt;Tamen, kaj malgraŭ li rikoltis kelkajn premiojn (ekzemple la Floraj Ludoj en Katalunio), lia beletra verkaro neniam altiris la favoron de la kritikistoj.&lt;br /&gt;En 1922 li mem eldonis sian poemlibron &lt;i&gt;Krioj de l'koro&lt;/i&gt;. Kalocsay rezencis la libron tiamaniere:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Nia esperanta literaturo ne estas ankoraŭ tiom evoluinta, ke ni povu apliki al ĉiuj aperintaj verkoj la plej severan mezuron de kritiko. Verŝajne tiu principo gvidis ankaŭ la E. L. A.-n kiam ĝi rekomendis ĉi tiun libreton. Simpatia koro klopodas en ĝi esprimi siajn naivajn sentojn, kio tamen pro la poezia malcerteco ne ĉiam sukcesas tiagrade, ke la leganto povu havi senembarasan artan ĝuon. Sed sentoj povas maturiĝi, formo povas perfektiĝi kaj tial ni povas esperi pri la poeto.&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;Kopar [Kálmán Kalocsay], &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt;, novembro 1922&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Reveninte al la &lt;i&gt;LM&lt;/i&gt;-reklamo, mi ne scias, ĉu la ŝerca mencio al la «honestaj farmaciejoj» («honestaj farmacioj» en la anonco de la januara numero) rilatis iamaniere kun la suba poŝtkarto, kiun dudekjaraĝa Kornfeld sendis al ia «tre estimata samideanino». La poŝtkarton el 1916, eldonita de la dresdena grupo Esperanto-Zentrale, Kornfeld adresis al la apoteko de Pol Ostrau (Polnisch Ostrau,  germana nomo de la silezia urbo de Ostravo, nun en Ĉeĥio) kaj havas stampon de la militista cenzuroficejo (&lt;i&gt;K. u. k.&lt;/i&gt; signifas «Kaiserlich und Königlich», t. e. «imperiala», por la austra impero,  kaj «regala», por la hungara reĝlando).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLTDdeEVidI/AAAAAAAABUg/KBB81ok-Jmk/s1600/grenkamp1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="208" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLTDdeEVidI/AAAAAAAABUg/KBB81ok-Jmk/s320/grenkamp1.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLTDietR58I/AAAAAAAABUk/5jzbq-ZAU3o/s1600/grenkamp2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="207" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLTDietR58I/AAAAAAAABUk/5jzbq-ZAU3o/s320/grenkamp2.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;El la bildkartkolekto de James Piton&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Malgraŭ la anonco, kaj kvankam Grenkamp okaze kunlaboris en &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt;, la libro ne ĝuis bonan akcepton en la hungara revuo. En la numero de aprilo de 1931, Ferenc Szilágyi aperigis &lt;a href="http://www.tekstoj.nl/lm/lm31-4/recenzo.html#grenkamp"&gt;recenzon&lt;/a&gt;, kie li plendis pro la «pala anemio» de la libro, «verko de unu el la plej agemaj, multflankaj, fervoraj esperantistoj». En komento, kiu montras la evoluon de la esperanta literaturo dum la naŭ jaroj ekde la recenzo en la sama revuo de &lt;i&gt;Krioj de l'koro&lt;/i&gt; (aliafoje &lt;a href="http://esperanto.net/literaturo/autor/kornfeld.html"&gt;afable parodiita&lt;/a&gt; por Kalocsay ĉe liaj &lt;i&gt;Rimportretoj&lt;/i&gt;), Szilágyi diris la jenon: «Antaŭ kelkaj jardekoj certe mi estus ĝojinta, ĉar tiam oni devis ĝoji pri la &lt;i&gt;esperanta&lt;/i&gt; libro, sed nun ni jam devas esti pli kritikemaj». Renversinte ŝercon de la aŭtoro, Szilágyi finigis jene: «[T]iun ĉi libron mi ne rekomendos eĉ al miaj amikoj». La sama riproĉo por la banaleco de &lt;i&gt;Kvin milionoj&lt;/i&gt; travidiĝas en la noto al &amp;nbsp;poemo de Raymond Schwartz, kiun li enhavis en &lt;i&gt;La stranga butiko&lt;/i&gt; (1931) sub la titolo «&lt;a href="http://www.steloj.de/esperanto/butiko/ppp.html"&gt;P. P. P. aŭ Por Plenigi Paĝojn&lt;/a&gt;» («verkita laŭ metodo, pri kiu mi konfidence atentigas mian amikon Grenkamp»): «[Ĝ]i estas la sola verko eldonita en Esperanto especiale por miopuloj, t. e. por miopuloj, kiuj ne posedas okulvitrojn».&lt;br /&gt;Grenkamp neniam atingis literaran sukceson, sed li daŭrigis sian laboron de diskonigado de la esperanta kulturo pere de gazetaj artikoloj kaj libroeldonado.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLVa_FkWB4I/AAAAAAAABU0/2cKdn4iDsl8/s1600/grenkamp3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLVa_FkWB4I/AAAAAAAABU0/2cKdn4iDsl8/s1600/grenkamp3.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La 29-an de julio de 1939, Francio nomumis Grenkamp kavaliron de la Honora Legio. Tridek kvar tagoj poste, Germanio invadis Pollandon kaj ekis la Dua Mondmilito. Same kiel &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/01/esperanto-y-shoa.html"&gt;aliaj elstaraj esperantistoj&lt;/a&gt;, Kornfeld-Grenkamp ne travivis la naziismajn terurojn, «la 15-an de Julio 1943 li estis transportita al la fifama ekstermejo de Natzweiler-Struthof per vagonaro n-ro 187, li ricevis matrikulon 4605, li estis klasita NN [dekreto Nacht und Nebel] kaj li tie mortis semajnon poste». (Jean Amoroux: «&lt;a href="http://www.aleph.com.br/kce/historio-06-pereintoj.htm"&gt;La pereintoj in memoriam&lt;/a&gt;», &lt;i&gt;La Hirundo&lt;/i&gt;, 43 [Decembro 2003])&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLVcIaWnHCI/AAAAAAAABU4/PxI9Pgqxxdc/s1600/Natzweiler-Struthof.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="214" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLVcIaWnHCI/AAAAAAAABU4/PxI9Pgqxxdc/s320/Natzweiler-Struthof.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-1062471156049543537?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/1062471156049543537/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=1062471156049543537&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/1062471156049543537'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/1062471156049543537'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/10/por-vendo-en-apotekoj-pri-la-vivo-kaj.html' title='Por vendo en apotekoj (pri la vivo kaj verkaro de Grenkamp)'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLS9_uAZVJI/AAAAAAAABUc/R-ctBdoaKeA/s72-c/DSC_0471.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-5206085893310764490</id><published>2010-10-13T10:28:00.009+02:00</published><updated>2010-10-25T10:41:46.764+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Literatura Mondo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Grenkamp'/><title type='text'>De venta en farmacias (divagación sobre la vida y obra de Grenkamp)</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLS9_uAZVJI/AAAAAAAABUc/R-ctBdoaKeA/s1600/DSC_0471.JPG" imageanchor="1"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLS9_uAZVJI/AAAAAAAABUc/R-ctBdoaKeA/s1600/DSC_0471.JPG" width="222" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;De esta manera se publicitó el libro &lt;i&gt;5.000.000&lt;/i&gt; de Salomon Grenkamp en la revista húngara &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt;. El anuncio, publicado con leves variaciones y correcciones desde enero hasta junio de 1931, venía a decir que había aparecido, «sin que nadie lo esperara con impaciencia», &lt;i&gt;5.000.000&lt;/i&gt; de Grenkamp. La obra podía adquirirse al precio de «sólo 3 francos suizos en las farmacias honestas de su ciudad» o, en el caso de que no hubiera ninguna (supongo que se refería metonímicamente y en el tono de broma del anuncio a algún farmacéutico honrado), directamente en la editorial Esperantista Voĉo o en Literatura Mondo.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Se da la circunstancia de que Esperantista Voĉo era una editorial polaca propiedad de Grenkamp y que prácticamente sólo editaba sus obras y sus traducciones.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLVZRwfNVtI/AAAAAAAABUw/fRqxn7FzKNM/s1600/kornfeld.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLVZRwfNVtI/AAAAAAAABUw/fRqxn7FzKNM/s1600/kornfeld.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Salomon Kornfeld, que adoptó el nombre de Grenkamp (la traducción al esperanto de su apellido) había nacido en Polonia en 1896. Aprendió esperanto en 1914 y en 1918 editó en &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/strato-zamenhof-2-krakovo.html"&gt;Cracovia&lt;/a&gt; la revista &lt;i&gt;Esperantista Voĉo&lt;/i&gt;, que luego reconvertiría en editorial con sede en Jasło. Grenkamp fue también uno de los pioneros de la radio en esperanto (representó a Polonia en la Internacia Radio Kongreso que se celebró en París en 1925) y participó en diversos congresos universales. Tras instalarse en París poco después del final de la Gran Guerra, fue elegido miembro de la Academia de Esperanto a instancias de Théophile Cart (1855-1931) y participó en la redacción del importantísimo &lt;i&gt;Plena Vortaro de Esperanto&lt;/i&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Sin embargo, y pese a cosechar algunos premios (ganó por ejemplo los Juegos Florales [Floraj Ludoj] de Barcelona), su obra literaria no gozó del reconocimiento de la crítica.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;En 1922 se editó su libro de poemas &lt;i&gt;Krioj de l'koro&lt;/i&gt;. El gran Kalocsay &lt;a href="http://esperanto.net/literaturo/poem/libr/krikor.html"&gt;reseñó&lt;/a&gt; así el libro:&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;Nuestra literatura en esperanto todavía no está tan evolucionada como para poder aplicar a todas las obras aparecidas la medida de crítica más severa. Probablemente este principio guió también a la ELA [Esperantista Literaturo Asocio] cuando recomendó este librito. Un corazón simpático trata de expresar sus sentimientos ingenuos, sin embargo, dada la inseguridad poética, no siempre lo logra hasta el punto de proporcionar al lector un disfrute artístico desenvuelto. Pero los sentimientos pueden madurar, la forma puede perfeccionarse y por eso podemos esperar al poeta.&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;Kopar [Kálmán Kalocsay], &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt;, noviembre de 1922&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: right;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Desconozco (volviendo al anuncio de &lt;i&gt;LM&lt;/i&gt;) si la curiosa referencia a la honestidad de «las farmacias» guarda alguna relación con esta postal de propaganda del esperanto que Kornfeld&amp;nbsp;había enviado a una&amp;nbsp;&lt;i&gt;samideanino&amp;nbsp;&lt;/i&gt;a los veinte años&lt;i&gt;.&lt;/i&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;La postal de 1916, emitida por el grupo esperantista de Dresde, está dirigida a la farmacia de Pol Ostrau (Polnisch Ostrau, el nombre alemán de la localidad de Silesia que hoy se conoce como Ostrava, en la República Checa) y lleva el sello de la censura del Feldpost (el servicio postal militarizado que funcionaba en el Imperio alemán durante la Primera Guerra Mundial)&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLTDdeEVidI/AAAAAAAABUg/KBB81ok-Jmk/s1600/grenkamp1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="208" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLTDdeEVidI/AAAAAAAABUg/KBB81ok-Jmk/s320/grenkamp1.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLTDietR58I/AAAAAAAABUk/5jzbq-ZAU3o/s1600/grenkamp2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="207" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLTDietR58I/AAAAAAAABUk/5jzbq-ZAU3o/s320/grenkamp2.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;De la colección de James Piton&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Pese al anuncio, y pese a que el propio Grenkamp colaboró ocasionalmente en &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt;, el libro no fue muy bien recibido en la revista. En el número de abril de 1931, Ferenc Szilágyi publicó esta &lt;a href="http://www.tekstoj.nl/lm/lm31-4/recenzo.html#grenkamp"&gt;reseña&lt;/a&gt; en la que critica la «pálida anemia» del libro, «obra de un veterano, polifacético y fervoroso esperantista». En un comentario que revela la evolución de la literatura en esperanto en los nueve años transcurridos desde la reseña&amp;nbsp;en la misma revista&amp;nbsp;de &lt;i&gt;Krioj de l'koro&lt;/i&gt;&amp;nbsp;(cariñosamente&amp;nbsp;&lt;a href="http://esperanto.net/literaturo/autor/kornfeld.html"&gt;parodiada&lt;/a&gt; de nuevo por Kalocsay en sus &lt;i&gt;Rimportretoj&lt;/i&gt;), Szilágyi señala: «Hace algunas décadas habría disfrutado, porque entonces uno tenía que alegrarse por cualquier libro en esperanto, pero ahora ya debemos ser más críticos». Dándole la vuelta a una broma del autor, Szilágyi termina diciendo: «No recomendaré este libro ni a mis amigos». La misma recriminación a la escasa enjundia de &lt;i&gt;Kvin milionoj&lt;/i&gt; se encuentra en la nota a un poema de Raymond Schwartz incluido en &lt;i&gt;La stranga butiko &lt;/i&gt;(1931) y titulado «&lt;a href="http://www.steloj.de/esperanto/butiko/ppp.html"&gt;P. P. P. aŭ Por Plenigi Paĝojn&lt;/a&gt;» [Para llenar páginas], «escrita según el método [...] de mi amigo Grenkamp» y en la cual califica &lt;i&gt;5.000.000&lt;/i&gt; de «la única obra editada en esperanto especial para miopes, es decir, para miopes que no tienen gafas» (tal vez en este sentido fue una obra &lt;a href="http://www.libroalibro.org/hogar/2009/07/cien-libros-seran-publicados-en-letra-grande/"&gt;adelantada a su tiempo&lt;/a&gt;).&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Grenkamp nunca cosechó éxito literario, pero continuó con su labor de divulgación mediante artículos en revistas y edición de libros.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLVa_FkWB4I/AAAAAAAABU0/2cKdn4iDsl8/s1600/grenkamp3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLVa_FkWB4I/AAAAAAAABU0/2cKdn4iDsl8/s1600/grenkamp3.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;El 29 de julio de 1939, Francia lo nombró caballero de la Legión de Honor. Un mes después, Alemania invadiría Polonia y desencadenaría la Segunda Guerra Mundial. Al igual que ocurrió con &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/01/esperanto-y-shoa.html"&gt;otros destacados esperantistas&lt;/a&gt;, Kornfeld-Grenkamp no sobrevivió a los horrores del nazismo. «El 15 de julio de 1943 fue trasladado al campo de exterminio de Natzweiler-Struthof en el tren número 187, recibió la matrícula 4605, fue clasificado NN [decreto Nacht und Nebel] y murió allí una semana después.» (Jean Amoroux: «&lt;a href="http://www.aleph.com.br/kce/historio-06-pereintoj.htm"&gt;La pereintoj &lt;i&gt;in memoriam&lt;/i&gt;&lt;/a&gt;», &lt;i&gt;La Hirundo&lt;/i&gt;, 43 [diciembre de 2003])&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLVcIaWnHCI/AAAAAAAABU4/PxI9Pgqxxdc/s1600/Natzweiler-Struthof.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="214" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLVcIaWnHCI/AAAAAAAABU4/PxI9Pgqxxdc/s320/Natzweiler-Struthof.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;span id="goog_688616"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span id="goog_688617"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span id="goog_1176622261"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span id="goog_1176622262"&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-5206085893310764490?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/5206085893310764490/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=5206085893310764490&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5206085893310764490'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5206085893310764490'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/10/de-venta-en-farmacias-divagacion-sobre.html' title='De venta en farmacias (divagación sobre la vida y obra de Grenkamp)'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLS9_uAZVJI/AAAAAAAABUc/R-ctBdoaKeA/s72-c/DSC_0471.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-1433833952497138065</id><published>2010-10-09T10:18:00.012+02:00</published><updated>2010-10-11T10:16:34.414+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lluís Hernández Yzal'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Joan Inglada'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Rafael Hernández'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Amics del Museu de l&apos;Esperanto'/><title type='text'>Nova prezentado de Amics del Museu d'Esperanto de Subirats</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLARWqESIaI/AAAAAAAABUI/bJ2xedQRfUg/s1600/DSC_0467.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="241" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLARWqESIaI/AAAAAAAABUI/bJ2xedQRfUg/s320/DSC_0467.JPG" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Hieraŭ vespere, en Agrokultura Centro de Sant Pau d'Ordal, la Asocio Amikoj de la Esperanta Muzeo de Subirats publike prezentis la nunan staton de la propono pri la kreado de publika biblioteko en la municipo ses monatoj post la remalfermo de la muzeo.&lt;br /&gt;La ideo de restrukturi la muzeo kiel publika biblioteko especialigota en esperanto kaj konsultebla por ĉiuj (esperantistoj, historiistoj, ktp) eĥas la deziron de ĝia fondinto, Lluís Hernández Yzal («Preskaŭ ĉiuj konsideras la bibliotekon proprietaĵo de Esperantujo», asertis la forpasinta apotekisto al Roland Rotsaert dum ĉarma &lt;a href="http://www.esperanto-ct.org/e/retalls/esperanto/muzeo.htm"&gt;intervjuo&lt;/a&gt; publikigita en &lt;i&gt;Kataluna Esperantisto&lt;/i&gt;.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLARziUP-cI/AAAAAAAABUM/hkmZGnk3R7E/s1600/DSC_0469.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="137" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLARziUP-cI/AAAAAAAABUM/hkmZGnk3R7E/s320/DSC_0469.JPG" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Maldestre dekstren: Daniel García Peris, Rafael Hernández, Joan Inglada kaj Josep Tubau&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Hieraŭ, Daniel García Peris, direktoro de la &lt;a href="http://www.turismesubirats.com/blog"&gt;Turisma Organizaĵo de Subirats&lt;/a&gt;, malmultvorte prezentis la agadon kaj la aliajn partoprenantojn. Li ankaŭ &amp;nbsp;substrekis la gravan turisman valoron de la muzeo en la vin-produkta regiono.&lt;br /&gt;La iniacitinto de la jam tri-jara civitana grupo, Josep Tubau, raportis pri la interparoloj kun la institucioj rilate al la konstruado de publika biblioteko kaj emfazis la gravecon de specialigi ĝin en esperanto; en la sama maniero, ke ekzistas bibliotekoj, kiuj estas gvido-punktoj pri la plej diversaj temoj.&lt;br /&gt;Joan Inglada substrekis la viglan staton de la internacia lingvo en Interreto per prezentado de kelkaj kongresoj kaj renkontiĝoj, kaj ekzamenis la kolektojn de pluraj esperantistaj bibliotekoj en la tuta mondo. Li klarigis la aĉetadon de granda biblioteko de la hungara kolektanto Károly Fajszi (1911-2004) por loki ĝin en budapeŝta &lt;a href="http://www.oik.hu/eszperanto/tartalom2.htm"&gt;Landa Fremdlingva Biblioteko&lt;/a&gt;. Inglada ankaŭ substrekis la rilaton de kelkaj urboj kun la internacia lingvo —kiel tiu de Herzberg, oficiale nomita &lt;a href="http://esperanto-urbo.de/"&gt;Esperanto-urbo&lt;/a&gt;— kaj &amp;nbsp;emfazis ke la altpenedesa urbeto Sant Pau d'Ordal estas ankaŭ mondkonata pro la ekzisto de la muzeo. Fine, Inglada sciigis la venontan eventojn de la Amikoj de la Esperanta Muzeo, kiuj okazos unufoje en monato. Detaloj pri la okazaĵoj sendube oni anoncos en la &lt;a href="http://museuesperanto.org/"&gt;muzea retejo&lt;/a&gt; aŭ en la&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.facebook.com/museuesperanto"&gt;Facebook-a grupo&lt;/a&gt; de ŝatantoj de la Muzeo.&lt;br /&gt;Rafael Hernández, posedanto kaj zorganto de la muzeo, iomete parolis pri la nuna stato de la katalogo. La nun malnova programaro estis foje laŭdita por la hungara revuo &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.eventoj.hu/"&gt;Eventoj&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; (2-5-1996):&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;La baza kaj plej postula tasko estas, kompreneble, la komputila registrado de la ekzistantaj E-bibliotekoj. Pioniran rolon pri tiu enkomputiligo oni povas atribui al la Germana Esperanto-Biblioteko en Aalen kaj la Hispana Esperanto-Muzeo en San Pablo de Ordal, kiuj ambaŭ&amp;nbsp;nun disponas pri po preskaŭ dek mil libroj en komputila registriĝo.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La evento finiĝis kun penedesa ĉampano ĝentilaĵo de Rafael, tre agrabla homo kiun mi konis hieraŭ. Li pozis por mi antaŭ la enirejo de sia mirinda muzeo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLAclmuu_pI/AAAAAAAABUQ/HPQ_mraiPmY/s1600/DSC_0465.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: black;"&gt;&lt;img border="0" height="212" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLAclmuu_pI/AAAAAAAABUQ/HPQ_mraiPmY/s320/DSC_0465.JPG" width="320" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-1433833952497138065?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/1433833952497138065/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=1433833952497138065&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/1433833952497138065'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/1433833952497138065'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/10/nova-prezentado-de-amics-del-museu.html' title='Nova prezentado de Amics del Museu d&apos;Esperanto de Subirats'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TLARWqESIaI/AAAAAAAABUI/bJ2xedQRfUg/s72-c/DSC_0467.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-8626889699934979871</id><published>2010-07-27T11:38:00.010+02:00</published><updated>2010-07-27T13:52:55.909+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Dasgupta'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Stano Marček'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Edmund Grimley Evans'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Congreso Universal'/><title type='text'>Congreso Universal en Cuba</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TE6DNouxScI/AAAAAAAABPs/lO6opgLtpZs/s1600/logouk2010.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TE6DNouxScI/AAAAAAAABPs/lO6opgLtpZs/s320/logouk2010.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;El sábado pasado finalizó en La Habana el 95 Congreso Universal de Esperanto, celebrado entre el 17 y el 24 de julio de 2010.&amp;nbsp;El tema central del congreso era el acercamiento de culturas.&amp;nbsp;En los congresos universales de esperanto, los debates sobre el tema del congreso, los foros y las reuniones de asociaciones especializadas se mezclan con manifestaciones artísticas (conciertos, obras de teatro, concursos literarios) en una exhibición inigualable de la vigencia del esperanto («la ĉiujare mirakla kongreso», en palabras del reelegido presidente de la UEA Probal Drasgupta en la alocución inaugural).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TE6qUwtgWeI/AAAAAAAABQU/4Q8fkmR1pyw/s1600/dasgupta.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TE6qUwtgWeI/AAAAAAAABQU/4Q8fkmR1pyw/s320/dasgupta.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En el congreso, que se inició con un homenaje a Nelson Mandela con motivo de su 92 cumpleaños, participaron en esta ocasión 1002 esperantistas de 59 países. La máxima participación en un congreso se registró en Varsovia en 1987, año del centenario de la lengua, con 5946 asistentes.&lt;br /&gt;Tradicionalmente, durante el congreso se edita el diario conocido como&amp;nbsp;&lt;i&gt;Kongresa Kuriero,&lt;/i&gt;&amp;nbsp;que en esta ocasión llevaba el nombre de&amp;nbsp;&lt;a href="http://uea.org/kongresoj/uk_2010.html"&gt;&lt;i&gt;Havana Karavano&lt;/i&gt;&lt;/a&gt;&amp;nbsp;y contó con las colaboraciones de los participantes en el congreso.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TE6Rb1TaSLI/AAAAAAAABP8/PaF3eYWOrEM/s1600/havana+karavano.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TE6Rb1TaSLI/AAAAAAAABP8/PaF3eYWOrEM/s320/havana+karavano.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En el mismo país del congreso, como en anteriores ocasiones, se celebraron otros eventos relacionados durante las semanas anterior y posterior, en este caso, la 43 Conferencia de ILEI sobre el tema «Edukado por kultura proksimiĝo» [Educación para el acercamiento cultural], el &lt;a href="http://tejo.org/ijk/2010/"&gt;66-a Internacia Junulara Kongreso&lt;/a&gt; de &lt;a href="http://www.tejo.org/"&gt;TEJO&lt;/a&gt; (congreso de jóvenes esperantistas) e incluso el&amp;nbsp;&lt;a href="http://bertosch.free.fr/iik2010/index.html"&gt;41-a Internacia Infana-junula Kongreseto&lt;/a&gt;&amp;nbsp;(congreso infantil).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En el apartado cultural, en el Congreso Universal se celebraron las Aŭtoraj Duonhoroj, en las que autores como Anna Löwenstein, Eddie Raats, Amri Wandel, Humphrey Tonkin o Geoffrey Sutton, entre otros, presentaron sus últimas obras en la librería (Libroservo). Otro de los elementos siempre presentes en los congresos es el de la enseñanza de la lengua. Josias Ferreira presentó el segundo y último volumen de la serie &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.esperanto.org.br/p/movimento-mainmenu-9/1-as-notas/354-esperanto-por-lernejaj-klasoj.html"&gt;Esperanto por lernejaj klasoj&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; y Stano Marček, que deja de ser el editor del órgano oficial de la &lt;a href="http://uea.org/"&gt;UEA&lt;/a&gt;, la revista &lt;i&gt;&lt;a href="http://uea.org/revuo/index.html"&gt;Esperanto&lt;/a&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-style: normal;"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt; habló de las numerosas ediciones de &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/edukado.net/album/112382"&gt;Esperanto per rekta metodo&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TE6jJAjSYeI/AAAAAAAABQM/FoTSRr8GMJ8/s1600/7694.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TE6jJAjSYeI/AAAAAAAABQM/FoTSRr8GMJ8/s320/7694.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Por otra parte, se premiaron desde contribuciones especializadas en el campo de la lingüística como el ensayo del francés Christian Rivière &lt;i&gt;Vortfarado kaj radikfarado&lt;/i&gt;&amp;nbsp;a obras literarias como &lt;i&gt;En katedralo,&lt;/i&gt;&amp;nbsp;del traductor al esperanto de &lt;a href="http://sakipedia.blogspot.com/"&gt;Saki&lt;/a&gt; Edmund Grimley Evans. El premio al libro infantil del año fue para &lt;i&gt;Reĝo Macĵo la Unua&lt;/i&gt; del polaco Tomasz Chmielik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.esperanto.cat/kajtielplu/"&gt;Kaj Tiel Plu&lt;/a&gt;, el grupo catalán de música tradicional con letras en esperanto, obtuvo el segundo premio en el apartado de música por su último disco, el tercero, &lt;i&gt;Surplacen venu vi&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TE6NmP67DmI/AAAAAAAABP0/aLJTT5Ac68M/s1600/disc3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TE6NmP67DmI/AAAAAAAABP0/aLJTT5Ac68M/s320/disc3.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La lista completa de premios culturales se publicó en el &lt;a href="http://uea.org/pdf/havana_karavano_5.pdf"&gt;número 5&lt;/a&gt; de &lt;i&gt;Havana Karavano&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El Congreso aprobó la siguiente resolución:&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;El 95 Congreso Universal de Esperanto reunido en La Habana (Cuba) con 1002 participantes de 59 países,&lt;br /&gt;&lt;i&gt;considerando&lt;/i&gt; que Naciones Unidas declaró el año 2010 &lt;a href="http://www.un.org/es/events/iyrc2010/"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: black;"&gt;Año de Acercamiento de las Culturas&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;,&lt;br /&gt;&lt;i&gt;constata&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;— que la diversidad de culturas contribuye de manera importante a la riqueza de la humanidad,&lt;br /&gt;— que desde hace ya 123 años el esperanto, como lengua neutral, contribuye a tender puentes entre pueblos y culturas, y&lt;br /&gt;— que el Congreso Universal de Esperanto, al unir personas de los más diversos países del mundo entero, atestigua por sí mismo esta capacidad de tender puentes,&lt;br /&gt;&lt;i&gt;declara&lt;/i&gt; el deseo de los hablantes de esperanto de actuar conjuntamente con Naciones Unidas y Unesco para estimular la comprensión entre pueblos y al mismo tiempo proteger la identidad de todos los grupos humanos e&lt;br /&gt;&lt;i&gt;invita&lt;/i&gt; a Naciones Unidas y Unesco a utilizar plenamente sus relaciones con la Universala Esperanto-Asocio para cumplir más eficazmente con sus objetivos.&amp;nbsp;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;La próxima cita en Copenhague, entre el 23 y el 30 de julio de 2011.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-8626889699934979871?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/8626889699934979871/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=8626889699934979871&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8626889699934979871'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8626889699934979871'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/07/congreso-universal-en-cuba.html' title='Congreso Universal en Cuba'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TE6DNouxScI/AAAAAAAABPs/lO6opgLtpZs/s72-c/logouk2010.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-4170520189514552662</id><published>2010-07-26T10:28:00.004+02:00</published><updated>2010-10-01T14:10:02.729+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Twitter'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='curso de esperanto'/><title type='text'>Sin píldoras en vacaciones (memorigilo)</title><content type='html'>Cuando hablaba de las distintas maneras de &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/01/cu-vi-volas-lerni-esperanton.html"&gt;aprender esperanto&lt;/a&gt; utilizando los recursos de la red, mencionaba uno de los enlaces que han estado desde siempre en este blog, el curso de esperanto en Twitter de &lt;a href="http://www.delbarrio.eu/"&gt;Toño del Barrio&lt;/a&gt;. Como decía entonces, la posología de una píldora al día es ideal para el que quiera aprender o refrescar conceptos gramaticales. No obstante, ahora que el Twitter de Toño se toma un merecido descanso estival, los que quieran ponerse al día para seguir en septiembre pueden repasar las &lt;a href="http://twitter.com/cursoesperanto"&gt;380 microlecciones&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-4170520189514552662?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/4170520189514552662/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=4170520189514552662&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4170520189514552662'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4170520189514552662'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/07/sin-pildoras-en-vacaciones.html' title='Sin píldoras en vacaciones (memorigilo)'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-4548402813091751089</id><published>2010-07-03T17:41:00.002+02:00</published><updated>2010-07-05T10:54:03.118+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Zamenhof'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='yiddish'/><title type='text'>La enigmática lengua del Doctor X</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;Aprecio enormemente la llamada «jerga», pero por diversos motivos, sobre los cuales no es éste el lugar para hablar, dudo que la jerga tenga un futuro y no sé si en general merece la pena que deseemos un futuro para ella. No obstante, es un hecho incontestable que la jerga existe y existirá por mucho tiempo. Millones de nuestros hermanos la hablan y la hablarán por mucho tiempo, tanto si actuamos contra ella como si lo hacemos a su favor. Por ello debemos tratar la jerga con seriedad.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Así se inicia el artículo &lt;a href="http://www.autodidactproject.org/esperanto2010/holzhaus1/LLZ-yiddish-png.pdf"&gt;«Vegn a yidisher gramatik un reform in der yidisher sprakh»&lt;/a&gt;&amp;nbsp;[Sobre la gramática del yiddish y la reforma de la lengua yiddish]&amp;nbsp;publicado en la revista &lt;i&gt;Lebn un Visnshaft&lt;/i&gt;&amp;nbsp;[Vida y ciencia] en 1909 y firmado por un tal Doctor X. Un párrafo introductorio de la redacción de la revista contextualiza de forma no menos enigmática al autor, al que califica de «autoridad en cuestiones lingüísticas conocida en todo el mundo»:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;El autor de este artículo, lingüista eminente, no sólo es conocido por gran parte de los lectores, sino que lo es aún en mayor medida por toda la humanidad culta por sus importantísimos trabajos de reforma lingüística.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Quien se escondía detrás del seudónimo no era otro que el padre del esperanto. Pese a que en ese momento el yiddish era hablado por más de diez millones de judíos en Europa central y oriental, se lo consideraba en general una «jerga» o una lengua de segunda categoría, utilizada en el entorno familiar y en la cultura popular. Zamenhof había trabajado en una gramática de la lengua desde antes de ingresar en la universidad, hacia el año 1879. Una vez más se había adelantado a su tiempo, pues tuvieron que pasar treinta años para que se publicaran partes de ese trabajo. En el artículo de&lt;i&gt; Lebn un Visnshaft&lt;/i&gt;, Zamenhof defiende la adopción progresiva del alfabeto latino en detrimento del hebreo. En su propuesta de alfabeto aparecen tres consonantes marcadas con diacrítico, precursoras de las &lt;i&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2009/12/capelitaj-literoj.html"&gt;ĉapelitaj literoj&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; del esperanto. Otras propuestas de Zamenhof van mucho más allá de una gramática descriptiva (o incluso normativa) al uso y muestran una clara voluntad de simplificar las estructuras del yiddish que plasmaría después en el esperanto. La traducción al esperanto del artículo, de A. Holzhaus, puede leerse &lt;a href="http://www.autodidactproject.org/esperanto2010/holzhaus1/zamenhof-yiddish2b.pdf"&gt;aquí&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC2y71VBliI/AAAAAAAABNA/BZZf7PxyaF4/s1600/DROX.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC2y71VBliI/AAAAAAAABNA/BZZf7PxyaF4/s320/DROX.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Página del artículo publicado en &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Lebn un Visnshaft&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt; en la que puede verse la propuesta de cambio de alfabeto para el yiddish&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La publicación del artículo de Zamenhof se enmarca en un nuevo periodo de la cultura yiddish. En 1898 se había creado en Vilna el Bund (Algemeyner Yidisher Arbeter Bund in Lite, Poyln un Rusland), que aglutinó a los obreros judíos de todo el Imperio ruso. El Bund promovió el uso del yiddish más allá del ámbito oral tradicional y fomentó el teatro en esa lengua.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC8x9KWqD0I/AAAAAAAABNQ/p9UtV6a_03I/s1600/Ac.manif1917.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC8x9KWqD0I/AAAAAAAABNQ/p9UtV6a_03I/s320/Ac.manif1917.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Manifestación del Bund&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;A partir de la primera revolución rusa de 1905, la relajación de la censura de prensa posibilitó un florecimiento de las publicaciones en yiddish. La nueva conciencia lingüística empezaría a cristalizar el 30 de agosto de 1908 con la celebración en Czernowitz de la &lt;a href="http://czernowitz.org/iiv.html"&gt;Primera Conferencia sobre el Yiddish&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC9CvCwgRXI/AAAAAAAABNo/dgbSKntCVwk/s1600/conf-gr-3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC9CvCwgRXI/AAAAAAAABNo/dgbSKntCVwk/s320/conf-gr-3.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;F&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;oto de grupo de los participantes en la conferencia de Czernowitz&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En 1909, A. Litvin fundó en Vilna la revista &lt;i&gt;Lebn un Visnshaft&lt;/i&gt;, es decir vida y ciencia o vida y conocimiento, toda una declaración de intenciones de los nuevos ámbitos a conquistar. El artículo de Zamenhof se publicó en el primer número y generó un debate similar al que años antes se había producido en &lt;i&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/02/la-esperantisto-1889-1895.html"&gt;La Esperantisto&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; en relación con la propuesta de reforma del esperanto.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Paralelamente, el yiddish había cruzado el Atlántico como consecuencia de la emigración masiva de judíos askenazíes a Estados Unidos. Tras diversas iniciativas &lt;i&gt;(Di Arbeiter Tsaytung&lt;/i&gt;,&lt;i&gt; Dos Abend Blatt),&lt;/i&gt; un grupo de socialistas fundó en Nueva York el diario&lt;i&gt;&amp;nbsp;Forverts&lt;/i&gt;&amp;nbsp;[Adelante]. El diario, que todavía se publica en la actualidad en forma de semanario en inglés &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.forward.com/"&gt;(The Jewish Forward)&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; y en yiddish &lt;i&gt;&lt;a href="http://yiddish.forward.com/"&gt;(Yiddish Forward)&lt;/a&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-style: normal;"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt; alcanzó tiradas superiores al cuarto de millón de ejemplares antes de la Segunda Guerra Mundial.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC8yOH-siEI/AAAAAAAABNY/rDxFLSSLqWs/s1600/777px-Waiting_for_the_forwards.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC8yOH-siEI/AAAAAAAABNY/rDxFLSSLqWs/s320/777px-Waiting_for_the_forwards.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Niños a las puertas de los talleres de &lt;i&gt;Forverts&lt;/i&gt; antes de iniciar el reparto de diarios&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Isaac Bashevis Singer (1902-1991), que había emigrado de Polonia a Estados Unidos en 1935, fue un destacado columnista de &lt;i&gt;Forverts&lt;/i&gt;. En sus páginas, el futuro premio Nobel publicó diversos textos literarios, entre ellos la novela por entregas&amp;nbsp;&lt;i&gt;Sombras sobre el Hudson&lt;/i&gt;. Precisamente su traductora al castellano, Rhoda Henelde Abecasis, hablaba recientemente del yiddish en España en una &lt;a href="http://www.rtve.es/mediateca/videos/20100509/shalom/765975.shtml"&gt;entrevista&lt;/a&gt; concedida al programa de RTVE&amp;nbsp;&lt;i&gt;Shalom&lt;/i&gt;. Hacia el final de la entrevista, Rhoda Henelde se refiere a un hecho no demasiado conocido, como es el uso del yiddish en la Guerra Civil española por parte de un grupo más que numeroso de voluntarios de las Brigadas Internacionales.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC8yVc_6IpI/AAAAAAAABNg/0w-qW-fv6LY/s1600/Botwin.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC8yVc_6IpI/AAAAAAAABNg/0w-qW-fv6LY/s320/Botwin.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Publicación de la compañía Botwin formada por brigadistas judíos&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Volvamos al creador del esperanto. En la biblioteca universitaria de Jerusalén se conserva otro manuscrito de Zamenhof referido a una gramática del yiddish. El manuscrito, escrito en ruso, se titula&amp;nbsp;&lt;i&gt;Опыть грамматики новоеврейского языка, &lt;/i&gt;es decir, «Prueba de gramática del nuevo hebreo [el yiddish]» y Holzhaus también lo tradujo al esperanto como &lt;a href="http://www.autodidactproject.org/esperanto2010/LLZ-gram.pdf"&gt;Provo de gramatiko de novjuda lingvo&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC3w-LRypOI/AAAAAAAABNI/3ylIy3af4sM/s1600/Sholem+Aleijem.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC3w-LRypOI/AAAAAAAABNI/3ylIy3af4sM/s320/Sholem+Aleijem.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Sholem Aleijem&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Zamenhof fue coetáneo de una de las grandes voces de la literatura en yiddish, Sholem Aleijem (1859-1917) y tradujo al esperanto &lt;i&gt;La gimnazio&lt;/i&gt;. También experimentó con la poesía en yiddish, aunque se conservan muy pocos poemas. Éste es uno de ellos (con la transcripción propuesta por el propio Zamenhof).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Jamb:&lt;br /&gt;Af jeder lośěn zingt ihr, majne brider,&lt;br /&gt;Vi betlers nehmt ihr alc ba fremde lajt, —&lt;br /&gt;Genug majn folk! vu zanen&amp;nbsp;dajne&amp;nbsp;lider?&lt;br /&gt;Ver euh' a menć, śteu uf, es iž śeun cajt!&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Los cálculos sobre la cifra actual de hablantes de yiddish (al igual que sucede con el esperanto) son muy dispares. La mayoría de ellos se concentran en Estados Unidos, donde más de ciento setenta y cinco mil declararon hablarlo en su hogar en el Censo de 2000. En los últimos tiempos se ha potenciado la enseñanza del yiddish en las universidades estadounidenses. Por otra parte, en Varsovia, la ciudad donde vivió Zamenhof, existe un renovado interés por el yiddish, y éste podría potenciarse con la inauguración en 2012 del &lt;a href="http://www.jewishmuseum.org.pl/index.php?lang=en"&gt;Museo de Historia de los Judíos de Polonia&lt;/a&gt; que se está construyendo en lo que fue el gueto de la capital polaca.&lt;br /&gt;El gran bastión de la cultura yiddish es el &lt;a href="http://www.yivo.org/"&gt;YIVO&lt;/a&gt;, fundado en Vilna en 1925 y en la actualidad con sede en Nueva York. Por su parte, y gracias al mecenazgo del cineasta Steven Spielberg, el &lt;a href="http://www.yiddishbookcenter.org/"&gt;National Yiddish Book Center&lt;/a&gt; ha impulsado la digitalización de más de diez mil obras en yiddish.&lt;br /&gt;Por supuesto, en ese mismo sitio web puede encontrarse la versión electrónica del manual de esperanto para hablantes de yiddish, publicado en 1909:&amp;nbsp;&lt;i&gt;&lt;a href="http://www.archive.org/details/nybc202624"&gt;Esperanto a laykhte methode tsu lernen di internatsyonale hilfsprach&lt;/a&gt;,&lt;/i&gt; de Joseph Bresler.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC2rga1vB5I/AAAAAAAABM4/4E7xZcFrV8E/s1600/Joseph+Bresler.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC2rga1vB5I/AAAAAAAABM4/4E7xZcFrV8E/s320/Joseph+Bresler.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;«Millones de nuestros hermanos la hablan y la hablarán por mucho tiempo, tanto si actuamos contra ella como si lo hacemos a su favor», escribía Zamenhof refiriéndose a la «jerga» en 1909. No podía imaginar la locura que imperaría en Europa treinta años después.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-4548402813091751089?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/4548402813091751089/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=4548402813091751089&amp;isPopup=true' title='5 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4548402813091751089'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4548402813091751089'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/07/la-enigmatica-lengua-del-doctor-x.html' title='La enigmática lengua del Doctor X'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TC2y71VBliI/AAAAAAAABNA/BZZf7PxyaF4/s72-c/DROX.png' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-2353760952362311009</id><published>2010-06-29T23:54:00.008+02:00</published><updated>2010-07-19T10:07:48.862+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fernando de Diego'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Zaragozo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Strato Zamenhof'/><title type='text'>Strato Zamenhof 3: Zaragozo</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;El la&amp;nbsp;serio&amp;nbsp;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/p/strato-zamenhof_1508.html"&gt;Strato Zamenhof&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S4KlLjYC9II/AAAAAAAAAjE/21lbcexii_4/s1600-h/Captura+de+pantalla+2010-02-04+a+las+09.45.10.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S4KlLjYC9II/AAAAAAAAAjE/21lbcexii_4/s320/Captura+de+pantalla+2010-02-04+a+las+09.45.10.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;iframe frameborder="0" height="300" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="http://maps.google.es/maps/ms?ie=UTF8&amp;amp;hl=es&amp;amp;msa=0&amp;amp;msid=112064459161235636910.0004826503686b1790529&amp;amp;ll=41.652489,-0.929933&amp;amp;spn=0.002405,0.003219&amp;amp;z=17&amp;amp;output=embed" width="300"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;small&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Vidu &lt;/span&gt;&lt;a href="http://maps.google.es/maps/ms?ie=UTF8&amp;amp;hl=es&amp;amp;msa=0&amp;amp;msid=112064459161235636910.0004826503686b1790529&amp;amp;ll=41.652489,-0.929933&amp;amp;spn=0.002405,0.003219&amp;amp;z=17&amp;amp;source=embed" style="color: blue; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Zaragozo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; en pli granda mapo&lt;/span&gt;&lt;/small&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Klarigoj:&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Foto: Elŝutita el GSV&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Teksto en stratŝildo: D-ro Zamenhoff&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Esperanto en Zaragozo&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;Zaragozo estas ĉefurbo de la hispana aŭtonoma komunumo de Aragono. Ĝi havas preskaŭ 700.000 loĝantojn. En 1908 Emilio Gastón, Rafael Benítez kaj Agustín de Montagud starigis en la urbo la esperantistan societon Frateco, kiu seninterrompe funkciis ĝis hodiaŭ. &amp;nbsp;Inter la unuaj zaragozanaj esperantistoj elstaris ankaŭ la medicisto &lt;a href="http://www.delbarrio.eu/cajal.htm"&gt;Pedro Ramón y Cajal&lt;/a&gt;, juna frato de la nobelpremiito Santiago.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;En 1920, Frateco ricevis leteron el la Stiria Esperanto Asocio. La letero eldiris la situacion de centoj da infanoj, kiuj vivis en mizero post la Unua Mondmilito. Frateco instigis la gastigadon en hispanaj familioj de pli ol tricent austriaj geknaboj, kiel rakontas Antonio Marco Botella en &lt;i&gt;Crónicas del movimiento obrero esperantista&lt;/i&gt; kaj &lt;i&gt;Un siglo de esperanto en Aragón.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;La sekvanta jaro, la urbo gastigis la duan Hispanan Kongreson de Esperanto (dum la frankismo, tie okazis ankaŭ la kongresoj de 1954 kaj 1967).&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;En 1931, Frateco eldonis la unuan numeron de la monatrevuo&amp;nbsp;&lt;i&gt;Nia Vivo&lt;/i&gt;, kiu aperis ĝis 1936.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/bernardo/5068232" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TCpE4T4BGAI/AAAAAAAABMY/RkkfL0TZ-PE/s320/Nia+Vivo,+Zaragoza,+1933_1024.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Unu jaron antaŭe, en 1930, Frateco duoniĝis kaj naskiĝis Zaragoza Esperantista. Iom poste, oni fondis kelkajn esperanto-asociojn je klara politika aŭ socia identeco, inter ili la anarkiisma Kultura Klubo. Al ĝi aliĝis Fernando de Diego (Guadalajara, 1919-Zaragozo, 2005) en 1933. De Diego estis unu el la plej elstaraj tradukistoj en la E-movado. Li esperantigis verkojn el Baroja, García Márquez, Neruda aŭ Valle Inclán inter aliaj. En 1977 Fundación Esperanto eldonis lian tradukon de la ĉefverko de Cervantes, sub la titolo&amp;nbsp;&lt;i&gt;La ingenia hidalgo Don Quijote de la Mancha. &lt;/i&gt;De Diego laboris dum pli ol kvar jaroj en sia vivo-verko la&lt;i&gt; Gran Diccionario Español-Esperanto. &lt;/i&gt;La vortaro estis finfine eldonita en 2003 kaj nun ĝi estas &lt;a href="http://www.esperanto.es/diccionario/inicio.asp"&gt;konsultebla rete&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TCrq5tsRbGI/AAAAAAAABMw/Q02dlTte8CI/s1600/Fernando+de+Diego+Gran+Diccionario+Espa%C3%B1ol-Esperanto_1024.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/TCrq5tsRbGI/AAAAAAAABMw/Q02dlTte8CI/s320/Fernando+de+Diego+Gran+Diccionario+Espa%C3%B1ol-Esperanto_1024.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Dum la Enlanda Milito, esperantistaj asocioj estis fermitaj ĉie en la naciisma aero. Malgraŭ tio, kaj eble pro influo de ĝia prezidanto, la eksmilitisto kaj partiano de la ribelantoj &lt;a href="http://www.delbarrio.eu/militistoj.htm"&gt;Ramón de Salas&lt;/a&gt;&amp;nbsp;(tradukinto ankaŭ de &lt;i&gt;Sangre y arena&lt;/i&gt;), Frateco evitis la saman malfeliĉan destinon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Zaragozo estas nun sidejo de &lt;a href="http://www.esperanto.es/fundacion"&gt;Fundación Esperanto&lt;/a&gt;, fondaĵo kreita por kunlabori en la disvastigo de la E-movado en Hispanio.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-2353760952362311009?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/2353760952362311009/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=2353760952362311009&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2353760952362311009'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2353760952362311009'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/06/strato-zamenhof-3-zaragozo.html' title='Strato Zamenhof 3: Zaragozo'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S4KlLjYC9II/AAAAAAAAAjE/21lbcexii_4/s72-c/Captura+de+pantalla+2010-02-04+a+las+09.45.10.png' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-3686402996071419941</id><published>2010-04-25T23:35:00.002+02:00</published><updated>2010-04-26T08:55:10.942+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Museo del Esperanto'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lluís Hernández Yzal'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='KELI'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='IKUE'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Luis Hernández Lahuerta'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Congreso Universal'/><title type='text'>Estampas de mayo de 1968</title><content type='html'>Hace un tiempo añadí la nueva web del &lt;a href="http://museuesperanto.org/"&gt;Museu de l'Esperanto&lt;/a&gt;&amp;nbsp;de Sant Pau d'Ordal en la lista de enlaces que aparece en la columna de la derecha. El museo, conocido también como Hispana Esperanto Muzeo, reabrió sus puertas el pasado 10 de abril.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SS5nZfIJI/AAAAAAAABJ4/AYKD5DePZkY/s1600/HEM.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SS5nZfIJI/AAAAAAAABJ4/AYKD5DePZkY/s320/HEM.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Rebuscando en la hemeroteca de &lt;i&gt;La Vanguardia&lt;/i&gt; (entonces &lt;i&gt;La Vanguardia Española&lt;/i&gt;), encontré la noticia sobre la inauguración del museo en 1968. El artículo informa de la inauguración del museo en la casa particular de Lluís Hernández Yzal (Barcelona, 1917-2002). Como explica en esta &lt;a href="http://www.esperanto.cat/e/retalls/esperanto/muzeo.htm"&gt;entrevista&lt;/a&gt; publicada en &lt;i&gt;Kataluna Esperantisto&lt;/i&gt; (1996/1), que ya había mencionado &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2009/12/dos-oportunidades-perdidas-felican.html"&gt;en otra ocasión&lt;/a&gt;, Hernández, farmacéutico de profesión, había conocido el esperanto en su juventud y había empezado a coleccionar revistas. Sin embargo, hasta su visita al &lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/SzpTgxaQswI/AAAAAAAAAQQ/wTA5_1Kfpew/s1600-h/LVG19630726-001.jpg"&gt;XXIV Congreso Nacional de Esperanto&lt;/a&gt;&amp;nbsp;celebrado en Barcelona en 1963, no empezó a estudiar la lengua en serio. Enseguida se hizo miembro de la UEA y su colección fue creciendo. Cuando en 1968 inauguró el museo en su propio domicilio, su colección contaba ya con más de 1.500 libros y más de 5.000 revistas, según se explica en el artículo de &lt;i&gt;La Vanguardia&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SitH15CyI/AAAAAAAABKY/7uUoEu2Xdwg/s1600/Museu+a+LV1968+detall.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SitH15CyI/AAAAAAAABKY/7uUoEu2Xdwg/s320/Museu+a+LV1968+detall.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Clic para ampliar&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Coincidiendo con la X Asamblea Esperantista de la provincia de Barcelona, se procedió a la inauguración del museo, se descubrió una placa en honor a Zamenhof en la que posteriormente sería la &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/p/strato-zamenhof_1508.html"&gt;calle&lt;/a&gt; que llevaría su nombre y se celebró una misa en esperanto. Hernández estuvo muy ligado al esperantismo católico y creó Rondo Takács, junto a Ana Molera, hija del coleccionista &lt;a href="http://www.elmoianes.net/esperanto.htm"&gt;Ramón Molera&lt;/a&gt;, y el húngaro Árpád Máthé. Rondo Takács, cuyo objetivo era hacer un inventario completo de las publicaciones en lenguas artificiales o planificadas, quería honrar con el nombre del grupo la memoria de József Takács (1890-1944). Takács, redactor de diversas revistas en esperanto, había publicado en 1934 el &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Katalogo_de_la_Esperanto-Gazetaro"&gt;Katalogo de la Esperanto Gazetaro&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/bernardo/7865520" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SZIl2HzYI/AAAAAAAABKI/hGxDOlkbeig/s320/rondo.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/bernardo/7865520"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Fuente de la imagen&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La noticia sobre la inauguración del Museo del Esperanto de Hernández Yzal, apareció en la página 38 de &lt;i&gt;La Vanguardia Española&lt;/i&gt; del día 19 de mayo de 1968.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SH7FxJgnI/AAAAAAAABJQ/6ijKeS6crkA/s1600/Museu+a+LV1968.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SH7FxJgnI/AAAAAAAABJQ/6ijKeS6crkA/s320/Museu+a+LV1968.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Basta con leer esa página de &lt;i&gt;La Vanguardia&lt;/i&gt; para darse cuenta de lo distinto que era el Mayo del 68 bajo el régimen de Franco al que entonces se vivía en las calles de París, y donde estaban presentes otros españoles.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SIeJq82tI/AAAAAAAABJY/27Di_aR2obM/s1600/20071128174840_1968_mai_paris_0189r.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SIeJq82tI/AAAAAAAABJY/27Di_aR2obM/s320/20071128174840_1968_mai_paris_0189r.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En ese mismo mes de mayo, el &lt;i&gt;Boletín&lt;/i&gt; de la Federación Española de Esperanto (Hispana Esperanto-Federacio, HEF) estaba centrado en la inminente celebración en Madrid del LIII Congreso Universal de Esperanto.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9R4tQlQieI/AAAAAAAABIw/XNmtOdu4hyM/s1600/bolet%C3%ADn+167.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9R4tQlQieI/AAAAAAAABIw/XNmtOdu4hyM/s320/bolet%C3%ADn+167.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Cubierta del número de mayo-junio de 1968 del &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Boletín&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt; de la HEF&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Curiosamente, el &lt;i&gt;Boletín&lt;/i&gt; lo había refundado otro Luis Hernández, en este caso el valenciano&amp;nbsp;Luis Hernández Lahuerta (1906-1961). Durante la Segunda República, Hernández Lahuerta había organizado el congreso internacional de &lt;a href="http://www.satesperanto.org/"&gt;SAT&lt;/a&gt;&amp;nbsp;(Sennacieca Asocio Tutmonda) celebrado en Valencia en agosto de 1934. La implicación de Luis Hernández Lahuerta con el movimiento obrero esperantista continuó durante la Guerra Civil mediante la publicación &lt;i&gt;Popola Fronto&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9R2vfKFWII/AAAAAAAABIo/rLD2C_lpfrU/s1600/Popola+Fronto+1.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9R2vfKFWII/AAAAAAAABIo/rLD2C_lpfrU/s320/Popola+Fronto+1.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Cabecera del número 1 de &lt;i&gt;Popola Fronto&lt;/i&gt; (noviembre de 1936)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Tras pasar por las cárceles franquistas (parece que allí abordó la traducción de los tres capítulos del &lt;i&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/de-sant-jordis-quijotes-y-don-kihoto.html"&gt;Quijote&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; donde se cuenta la novela del «Curioso impertinente», y que finalmente se publicaría en 1955 en Valencia como &lt;i&gt;La malprudenta scivolulo&lt;/i&gt;), Hernández Lahuerta participó en 1947 en la fundación de la Federación Española de Esperanto y fue durante años redactor del &lt;i&gt;Boletín&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;Volvamos a la España de mayo de 1968 para leer el &lt;i&gt;Boletín&lt;/i&gt; de la HEF, en este caso el número 167 (2ª época, año VI, &amp;nbsp;número 31).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SssDBgvhI/AAAAAAAABKo/7Nmfyd3dc0k/s1600/la+hispanaj+lingvoj.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SssDBgvhI/AAAAAAAABKo/7Nmfyd3dc0k/s320/la+hispanaj+lingvoj.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El primer artículo del &lt;i&gt;Boletín&lt;/i&gt; lo firma L. Hernández (¿Hernández Yzal?) y se titula «La hispanaj lingvoj» [Las lenguas de España]. El artículo (escrito en esperanto) empieza así:&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Igual que en la danza, existe en España diversidad en las lenguas. Intentaré aclarar ahora esa diversidad lingüística.&lt;br /&gt;Las lenguas españolas son cuatro, divididas en dos grupos, la lengua vasca o euskera y el grupo de las lenguas llamadas románicas.&lt;/blockquote&gt;y concluye así:&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;El catalán, como el gallego e incluso en mayor grado, tuvo una importante literatura en la Edad Media y un destacable renacimiento desde el siglo XIX hasta el presente.&lt;br /&gt;Pero la más importante y universal literatura española es la castellana, que ofrece modelos insuperables en casi todos los temas.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Un artículo encorsetado por los parámetros de la época, sin duda. En el mismo &lt;i&gt;Boletín&lt;/i&gt; podía leerse un artículo sobre el poeta catalán Jacint Verdaguer (1845-1902), «poeta nacional de Cataluña nacido en Forgueroles [sic]», que incluía una versión en esperanto del poema «El lliri blanc» («La blanka lilio»), traducido por Josep Alberich-Jofre.&lt;br /&gt;En 1948 se había firmado la &lt;a href="http://uea.org/dokumentoj/UN/homaj_rajtoj.html"&gt;Declaración de los Derechos Humanos&lt;/a&gt; y, veinte años más tarde, la ONU había declarado 1968 como Año Internacional de los Derechos Humanos. Y sí, ese jugoso número 167 del &lt;i&gt;Boletín&lt;/i&gt; se hacía eco de ello en un artículo titulado precisamente «La Jaro de la Homaj Rajtoj» en el que el autor (firma como Uneskano) se refiere entre otras cosas a una conferencia de Josep Anglada, leída en Barcelona en esperanto, sobre derechos humanos y ciencias sociales.&lt;br /&gt;Al pie de ese artículo se recogía la necrológica de Martin Luther King, símbolo de la lucha por los derechos civiles, asesinado el mes de abril de ese 1968.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SGXZZgJ6I/AAAAAAAABJA/2dAKH_leYgM/s1600/MLK.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SGXZZgJ6I/AAAAAAAABJA/2dAKH_leYgM/s320/MLK.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La última página del &lt;i&gt;Boletín&lt;/i&gt; estaba ocupada por la convocatoria del LIII Congreso Universal a celebrarse en Madrid entre el 3 y el 10 de agosto de 1968, firmada en Roterdam por el a la sazón Konstanta Kongresa Sekretario Glauco Pompilio. En la cabecera&amp;nbsp;de la convocatoria del Congreso se lee: «Sub la Alta Protektado de Lia Ekscelenca Moŝto Ĉefgeneralo Franco, Ŝtatestro de Hispanujo»&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SCyTqQ8NI/AAAAAAAABI4/-z7dA2cB-Ng/s1600/53+UK+pompilio.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SCyTqQ8NI/AAAAAAAABI4/-z7dA2cB-Ng/s320/53+UK+pompilio.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Fue sin lugar a dudas un congreso polémico, sobre todo a posteriori. En su momento, según argumenta Ziko van Dijk en su artículo «La dilemo de la posteuloj», publicado en &lt;a href="http://www.liberafolio.org/"&gt;Libera Folio&lt;/a&gt; en 2007, &amp;nbsp;hubo pocas protestas sobre la designación de Franco como «alto protector» del Congreso. Van Dijk menciona en especial a Alberto Fernández, español residente en Bélgica que dejó de pagar su cotización a la UEA en señal de disconformidad. Merece la pena leer el &lt;a href="http://www.liberafolio.org/2007/zikofranco/"&gt;artículo&lt;/a&gt; de Libera Folio y los diversos comentarios que generó.&lt;br /&gt;Ese mismo año de 1968 el &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/felican-paskon.html"&gt;movimiento católico esperantista&lt;/a&gt;, al que tan ligado estaba Lluís Hernández Yzal, celebró junto con la Kristana Esperantista Ligo Internacia (organización de esperantistas protestantes) el primer congreso ecuménico esperantista (Ekumena Esperanto-Kongreso) en Limburgo (Alemania).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SyjJN_dgI/AAAAAAAABKw/VCvpBhP9Aq8/s1600/konglimburg.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SyjJN_dgI/AAAAAAAABKw/VCvpBhP9Aq8/s320/konglimburg.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-3686402996071419941?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/3686402996071419941/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=3686402996071419941&amp;isPopup=true' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3686402996071419941'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3686402996071419941'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/estampas-de-mayo-de-1968.html' title='Estampas de mayo de 1968'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9SS5nZfIJI/AAAAAAAABJ4/AYKD5DePZkY/s72-c/HEM.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-4544342983417216360</id><published>2010-04-23T16:49:00.010+02:00</published><updated>2010-07-17T08:34:43.218+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Borges'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Soros'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Poblet'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sant Jordi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cervantes'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Korĵenkov'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kertész'/><title type='text'>De Sant Jordis, quijotes y Don Kiĥoto</title><content type='html'>Como cada 23 de abril, hoy se celebra en Barcelona y en toda Catalunya la Diada de Sant Jordi. Las librerías montan sus paradas en las calles y se venden millones de rosas. También las asociaciones sociales, políticas o culturales colocan mesas con sus libros en la que es sin duda la fiesta más multitudinaria.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9HtGJ5p4-I/AAAAAAAABHQ/4lbnc4JSwqg/s1600/IMGP7210.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9HtGJ5p4-I/AAAAAAAABHQ/4lbnc4JSwqg/s320/IMGP7210.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Una parada de Sant Jordi, esta tarde en Barcelona (Foto JGLG)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La Unesco, en su XXVIII Conferencia General celebrada en París entre el 25 de octubre y el 16 de noviembre de 1995, decidió instituir el&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.unesco.org/fileadmin/MULTIMEDIA/HQ/CLT/CLT/pdf/world_book_copyright_day_es.pdf"&gt;Día Mundial del Libro y del Derecho de Autor&lt;/a&gt;, que este año llega a su decimoquinta edición. La proclamación de la Unesco, que recogió la idea de la fiesta catalana, concluía así:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Adopte cette idée et proclame "Journée mondiale du livre et du droit d'auteur" le 23 avril de chaque année, date du décès, ce même jour de l'année 1616, de Miguel de Cervantes, de William Shakespeare et de l'Inca Garcilaso de la Vega.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GNMrAfBhI/AAAAAAAABGo/6pdUrvfECNY/s1600/affiche.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GNMrAfBhI/AAAAAAAABGo/6pdUrvfECNY/s320/affiche.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En realidad, Shakespeare murió el 23 de abril de 1616, pero eso según el calendario juliano que entonces se utilizaba en Inglaterra (la fecha correspondiente en el actual calendario gregoriano sería el 3 de mayo). En España, el calendario gregoriano se impuso desde que el papa Gregorio XIII (1502-1585) lo promulgara en la bula &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.bluewaterarts.com/calendar/NewInterGravissimas.htm"&gt;Inter Gravissimas&lt;/a&gt;&lt;/i&gt; en 1582. Sin embargo, Cervantes no falleció el 23 de abril sino el día anterior, el 22 de abril de 1616.&lt;br /&gt;Con ocasión del cuarto centenario de la edición del &lt;i&gt;Quijote&lt;/i&gt;, la Federación Española de Esperanto puso en marcha el &lt;a href="http://www.esperanto-es.org/quijote/p.asp?e=elproyecto.htm"&gt;Proyecto Quijote 2005&lt;/a&gt;, y desde entonces participa en la &lt;a href="http://www.delbarrio.eu/2010/04/la-tago-de-la-libro-alimaniere.htm"&gt;lectura continuada&lt;/a&gt; de la obra en el Círculo de Bellas Artes (este año a partir del 22 de abril a las 12 horas).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GBI5G0tII/AAAAAAAABGI/kI9izRyzHyk/s1600/kihxoto.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GBI5G0tII/AAAAAAAABGI/kI9izRyzHyk/s320/kihxoto.gif" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Los primeros intentos de traducir el &lt;i&gt;Quijote&lt;/i&gt; al esperanto nacen de la Sociedad Española para la Propaganda del Esperanto. Ésta convocó un concurso que proponía la traducción de diversos fragmentos. Los textos se publicaron en la revista &lt;i&gt;La suno hispana&lt;/i&gt; (un nombre no demasiado original) y posteriormente el Grupo Esperantista de Murcia publicó tres capítulos (uno de ellos traducido por Vicente Inglada) en el libro &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.esperanto.es/tradukoteko/ttklista-esp.asp?letra=T&amp;amp;id=4&amp;amp;tipo=tratitolo"&gt;Tri ĉapitroj el la hispana verko de Miĥaelo de Cervantes Saavedra La sprita junkro de Don Kiĥoto de Manĉujo&lt;/a&gt;.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GOiXyvjUI/AAAAAAAABGw/QM9xqOAcqrQ/s1600/la+suno+hispana.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GOiXyvjUI/AAAAAAAABGw/QM9xqOAcqrQ/s320/la+suno+hispana.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En 1909 Frederic Pujulà i Vallés publicó en Berlín &lt;i&gt;Don Kiĥoto de la Manĉo en Barcelono, 5 ĉapitroj&lt;/i&gt;, que puede leerse &lt;a href="http://tekstaro.com/prenitutantekston.pl?nomo=don-kihhoto-de-la-mancho-en-barcelono"&gt;en línea&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;Finalmente, en 1977 la Fundación Esperanto publicó una traducción completa, resultado de un trabajo de veinte años del traductor y lexicógrafo Fernando de Diego (1919-2005), autor del mejor diccionario castellano-esperanto, que puede &lt;a href="http://www.esperanto.es/hef/index.php?option=com_wrapper&amp;amp;Itemid=154"&gt;consultarse&lt;/a&gt; en la web de la Federación Española de Esperanto.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9HsE2uBQ4I/AAAAAAAABHI/YF0EZNMNSzk/s1600/Quijote.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9HsE2uBQ4I/AAAAAAAABHI/YF0EZNMNSzk/s320/Quijote.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Un estudio más exhaustivo de las traducciones del &lt;i&gt;Quijote&lt;/i&gt; al esperanto puede leerse, ¿cómo no?, en el blog de &lt;a href="http://www.delbarrio.eu/quijote.htm"&gt;Toño del Barrio&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;5 propuestas para este Sant Jordi&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;Volviendo a Sant Jordi, os propongo una pequeña selección personal de libros en esperanto, traducidos al esperanto o sobre el esperanto. Espero hablar más de ellos en otra ocasión.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Jorge Luis BORGES: &lt;i&gt;La sekreta miraklo&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GKIcDx2dI/AAAAAAAABGQ/9cUmNl-LRJg/s1600/Jorge+Luis+Borges+La+sekreta+miraklo_1024.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GKIcDx2dI/AAAAAAAABGQ/9cUmNl-LRJg/s320/Jorge+Luis+Borges+La+sekreta+miraklo_1024.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Serie Mondliteraturo, n. 16 Kaliningrado: Sezonoj, 2008, 200 pp&lt;/span&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: arial, helvetica, sans-serif; font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 12px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;Selección de textos de poesía y prosa a cargo de István Ertl. Once traductores dan su versión en esperanto de cuentos como «Pierre Menard, autor del Quijote», «La biblioteca de Babel», «Funes el memorioso» o «El aleph», entre muchos otros. Jorge Camacho termina el prólogo de esta edición en esperanto con estas palabras: «En 1982, cuando tenía quince años, compré con un dinero que había ahorrado la versión en castellano de la &lt;i&gt;Metamorfosis&lt;/i&gt; de Kafka, junto con la colección de cuentos de Borges &lt;i&gt;El Aleph&lt;/i&gt;. Dos años antes había empezado a aprender esperanto. En ambos casos se me abrieron puertas: a mundos nuevos.»&lt;br /&gt;El cuento «Emma Zunz» traducido por Ertl puede leerse &lt;a href="http://www.esperanto.org/Ondo/Tl-hisp3.htm"&gt;aquí&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Imre KERTÉSZ:&amp;nbsp;&lt;i&gt;Sensorteco&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GnXSDYnUI/AAAAAAAABHA/KiJU8l7_ZLg/s1600/DSC_0137.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GnXSDYnUI/AAAAAAAABHA/KiJU8l7_ZLg/s320/DSC_0137.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Budapest: Aranygolyó, 2002, 208 pp.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Versión en esperanto de István Ertl de la obra maestra de Imre Kertész &lt;i&gt;Sorstalanság&lt;/i&gt;&amp;nbsp;&lt;i&gt;(Sin destino). &lt;/i&gt;György Köves sólo tiene quince años cuando la ocupación nazi de Budapest cambiará su vida por completo. Kertész publicó &lt;i&gt;Sorstalanság&lt;/i&gt; en 1975, pero en España no se tradujo hasta 1996. Había leído la traducción al castellano de Judith Xantus, ahora tendré ocasión de leer la versión en esperanto de Ertl. El capítulo de la llegada del protagonista a Auschwitz puede leerse &lt;a href="http://www.esperanto.org/Ondo/Tl-hung1.htm"&gt;aquí&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Tivadar SOROS: &lt;i&gt;Maskerado ĉirkaŭ la morto&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GMkH5qIgI/AAAAAAAABGY/ImeWSuxdQG4/s1600/T.+Soros+Maskerado+%C4%89irka%C5%AD+la+morto_1024.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GMkH5qIgI/AAAAAAAABGY/ImeWSuxdQG4/s320/T.+Soros+Maskerado+%C4%89irka%C5%AD+la+morto_1024.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Segunda edición. Rotterdam: UEA, 2001, 318 pp.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Otra visión del mismo trágico escenario dibujado en el libro anterior, aunque &lt;i&gt;Maskerado&lt;/i&gt; no está literariamente a la altura de la obra de Kertész. Tivadar Soros (Teodoro Ŝvarc), fundador y mecenas de la revista &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt;, narra en primera persona como logró sobrevivir a los casi diez meses de ocupación nazi de Hungría (entre marzo de 1944 y la entrada de las tropas soviéticas en enero de 1945).&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Ferenc Szilágyi: «&lt;i&gt;Maskerado&lt;/i&gt; relata de manera sencilla y como sin emociones situaciones aterradoras e incomprensibles.»&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;Aleksander KORĴENKOV: &lt;i&gt;Homarano&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GMyXJnMaI/AAAAAAAABGg/mqCOVkOIiVY/s1600/Aleksandr+Kor%C4%B5enkov+Homarano_1024.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GMyXJnMaI/AAAAAAAABGg/mqCOVkOIiVY/s320/Aleksandr+Kor%C4%B5enkov+Homarano_1024.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Serie Scio, vol. 8 Kaliningrado: Sezonoj; Kaunas: Litova Esperanto-Asocio, 2009, 320 pp.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Interesante estudio de la vida y obra de Zamenhof. Korzhenkov parte de la conocida carta a Michaux (espero traducirla en este blog próximamente), en la cual Zamenhof hace hincapié en que el judaísmo ha marcado su vida, y analiza toda la existencia personal y los proyectos de Zamenhof, entre los cuales el esperanto era sólo uno de ellos, un medio más que un fin.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;Francesc POBLET i FEIJOO: &lt;i&gt;El Congrés Universal d'Esperanto de 1909 a Barcelona&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GSXXZP_wI/AAAAAAAABG4/svSFM4cDmyo/s1600/esperanto2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9GSXXZP_wI/AAAAAAAABG4/svSFM4cDmyo/s320/esperanto2.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Edición bilingüe (catalán y esperanto). El historiador Francesc Poblet estudia el V Congreso Universal de esperanto celebrado en Barcelona poco después de la Semana Trágica de 1909.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Lucida Grande'; font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 11px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Times;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-4544342983417216360?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/4544342983417216360/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=4544342983417216360&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4544342983417216360'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4544342983417216360'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/de-sant-jordis-quijotes-y-don-kihoto.html' title='De Sant Jordis, quijotes y Don Kiĥoto'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9HtGJ5p4-I/AAAAAAAABHQ/4lbnc4JSwqg/s72-c/IMGP7210.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-5451894554022986304</id><published>2010-04-18T11:51:00.010+02:00</published><updated>2010-10-13T10:42:43.467+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Strato Zamenhof'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Krakovo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ILEI'/><title type='text'>Strato Zamenhof 2: Krakovo</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;El la&amp;nbsp;serio &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/p/strato-zamenhof_1508.html"&gt;Strato Zamenhof&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8K-3KIbVyI/AAAAAAAABAU/Bgw8OggP6eY/s1600/callekrakow2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8K-3KIbVyI/AAAAAAAABAU/Bgw8OggP6eY/s320/callekrakow2.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;iframe frameborder="0" height="300" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="http://maps.google.es/maps/ms?ie=UTF8&amp;amp;hl=es&amp;amp;msa=0&amp;amp;ll=50.063545,19.946698&amp;amp;spn=0.008251,0.01502&amp;amp;msid=112064459161235636910.00048404645a9c8f4904e&amp;amp;output=embed"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;small&gt;&lt;br /&gt;Vidu &lt;a href="http://maps.google.es/maps/ms?ie=UTF8&amp;amp;hl=es&amp;amp;msa=0&amp;amp;ll=50.063545,19.946698&amp;amp;spn=0.008251,0.01502&amp;amp;msid=112064459161235636910.00048404645a9c8f4904e&amp;amp;source=embed" style="color: blue; text-align: left;"&gt;Krakovo (PL)&lt;/a&gt; en pli granda mapo&lt;/small&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;div style="text-align: auto;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Klarigoj:&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Foto: El &lt;/span&gt;&lt;a href="http://static.unilang.org/meetings/m5/meeting5.php?l=eo"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;retpaĝo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Teksto en stratŝildo: Strato D-ro Ludwik Zamenhof.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;b&gt;Esperanto en Krakovo&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;&lt;blockquote&gt;Fine de majo 1906 oni fondis en Krakovo la unuan Esperantan organizaĵon sub nomo de &lt;a href="http://esperantujo.w.interia.pl/kse/"&gt;Krakova Societo Esperanto&lt;/a&gt; (KSE), sub gvido de d-ro Antoni Schudmak (Siudmak), laŭprofesie kuracisto kaj meritinta pioniro, kunfondinto de KSE, konsiderante la fakton, ke en la Krakova medio la unuaj esperantistoj aktivis ĉekomence individue, eĉ kelkajn jaroj pli frue, ol en la jaro 1906.&lt;/blockquote&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;Marian Kostecki&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;Krakovaj kunkreintoj de Esperanto-movado&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&amp;nbsp;kaj kulturo (1906-2006)&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8rb8_FMBVI/AAAAAAAABEM/oPso0e8-CEI/s1600/KSE.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8rb8_FMBVI/AAAAAAAABEM/oPso0e8-CEI/s200/KSE.gif" width="197" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Krakovo, universitata urbo ekde 1364, gastigis du universalajn kongresojn. En 1912, «dudek kvin jaroj de la tempo, kiam aperis publike» esperanton, dum la &lt;a href="http://www.steloj.de/esperanto/paroloj/kongr8a.html"&gt;parolado&lt;/a&gt; antaŭ la 8-a UK en Krakovo, Zamenhof deklaris:&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;La nuna kongreso estas la lasta, en kiu vi vidas min antaŭ vi; poste, se mi povas veni al vi, vi ĉiam vidos min inter vi. [...] Nomu min per mia nomo, nomu min fondinto de la lingvo, aŭ kiel vi volas, sed mi petas vin, ne nomu min plu ‘majstro’, ĉar per tiu morale tro liganta nomo vi malliberigas nian aferon.&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;En 1931, okaze de la 23-a UK, la Krakova urbestraro renomigis straton D-ro Ludwik Zamenhof la antaŭa strato Niecałą. En la ŝildo, oni legis pole:&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;&lt;blockquote&gt;Na pamiątkę Swiatowego Zjazdu Esperantystów Rada M. Krakówa ucziła twórce Esperanta, oznaczając tę ulicę jego nazwiskiem. Sierpień 1931 r.&amp;nbsp;&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;Odtworzono w 50 lecie Krakowskiego Ruchu Esperanzkiego. Grudzień 1956 r.&amp;nbsp;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8rT3SvIk8I/AAAAAAAABEE/nYeea0BBegk/s1600/placa+krak%C3%B3w.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8rT3SvIk8I/AAAAAAAABEE/nYeea0BBegk/s320/placa+krak%C3%B3w.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Esperante, tio signifas:&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Je memoro pri la Universala Kongreso de Esperanto. La Krakova urbestraro honoris la kreinton de esperanto, signante tiun ĉi straton per lia nomo. Aŭgusto 1931.&amp;nbsp;&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;Honore al la Krakova Societo Esperanto en lia kvindekjara datreveno. Decembro 1956.&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;Krakovo gastigis en 1987 la Internacian Junularan Kongreson de &lt;a href="http://www.tejo.org/"&gt;TEJO&lt;/a&gt; kaj en&amp;nbsp;2008 la 16-an IMEK-n (Internacia Medicinista Esperanto-Kongreso).&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8LOI_wSsRI/AAAAAAAABAk/c4PWL1dlcv8/s1600/krakovo2009.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8LOI_wSsRI/AAAAAAAABAk/c4PWL1dlcv8/s320/krakovo2009.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;En 2009 okazis en la malgrandpollanda ĉefurbo la 42-a Konferenco de &lt;a href="http://www.ilei.info/"&gt;ILEI&lt;/a&gt;&amp;nbsp;(Internacia Ligo de Esperantistaj Instruistoj) pri la temo «La pedagogio de Esperanto antaŭ la defioj de interkultura komunikado».&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;La&lt;a href="http://www.esperanto-reto.org/ilei/ileilejrnejojcajovice.html"&gt; unua ILEI lernejo&lt;/a&gt; en la mondo troviĝas en Czajowice (Ĉajovice), apud Krakovo.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8LObIY-9WI/AAAAAAAABAs/XkLU40ZqLR0/s1600/ileilernejo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8LObIY-9WI/AAAAAAAABAs/XkLU40ZqLR0/s320/ileilernejo.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-5451894554022986304?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/5451894554022986304/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=5451894554022986304&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5451894554022986304'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5451894554022986304'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/strato-zamenhof-2-krakovo.html' title='Strato Zamenhof 2: Krakovo'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8K-3KIbVyI/AAAAAAAABAU/Bgw8OggP6eY/s72-c/callekrakow2.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-4543094724484352082</id><published>2010-04-16T18:19:00.007+02:00</published><updated>2010-04-17T12:25:57.255+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kearney'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Donald Broadribb'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Tim Burton'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Alico en Mirlando'/><title type='text'>Alicio en Esperantujo</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Hoy se estrena en España la particular versión cinematográfica de Tim Burton de una de las obras más influyentes y traducidas de la literatura universal,&amp;nbsp;&lt;i&gt;Alicia en el país de las maravillas&lt;/i&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8hEaqP88uI/AAAAAAAABC8/xwhqe19Qis4/s1600/alicia1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8hEaqP88uI/AAAAAAAABC8/xwhqe19Qis4/s320/alicia1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En el verano de 1862, el diácono de la Iglesia anglicana Charles L. Dodgson emprendió un paseo en barca por el Támesis en compañía del reverendo Robinson Duckworth y tres hijas del director de la Westminster School, Henry Liddell. Las tres hermanas eran Lorina Charlotte, Alice y Edith, de trece, diez y ocho años respectivamente. Durante la excursión, Dodgson contó a las tres hermanas una serie de aventuras que le ocurrían al personaje de una niña a la que llamó Alice.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8g6hrQl2jI/AAAAAAAABC0/KsKRDLXTlfA/s1600/414px-Alice_Liddell_2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8g6hrQl2jI/AAAAAAAABC0/KsKRDLXTlfA/s320/414px-Alice_Liddell_2.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Alice Liddell&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;A la pequeña Alice Liddell le gustó tanto el extravagante relato que insistió a Dodgson para que lo escribiera. El diácono terminó cediendo a los ruegos, preparó una edición manuscrita e ilustrada titulada&amp;nbsp;&lt;i&gt;Alice's Adventures under Ground&lt;/i&gt;&amp;nbsp;y se la regaló a Alice Liddell&amp;nbsp;en noviembre de 1864.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8hH5lRtLWI/AAAAAAAABDE/Kj1WyvTfNXU/s1600/Alice%27s_Adventures_in_Wonderland,_illustrated_by_Carroll_for_Alice_Liddell,_last_page.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8hH5lRtLWI/AAAAAAAABDE/Kj1WyvTfNXU/s320/Alice%27s_Adventures_in_Wonderland,_illustrated_by_Carroll_for_Alice_Liddell,_last_page.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Última página de la edición manuscrita&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Al año siguiente, la editorial Macmillan publicó la primera edición de &lt;i&gt;Alice in Wonderland&lt;/i&gt;, que Dodgson firmó con el seudónimo de Lewis Carroll. A John Tenniel, autor de las cuarenta y dos ilustraciones de la obra, no le gustó el resultado impreso, por lo que esa primera edición sólo se vendió en Estados Unidos. Corregidos los problemas de impresión, el libro (cargado de alusiones a la clase política británica de la época) cosechó un gran éxito en Inglaterra y pronto empezó a traducirse a numerosas lenguas.&lt;br /&gt;Según explica López Guix en su artículo «Alicia en el país de la traducción» (&lt;i&gt;Vasos Comunicantes&lt;/i&gt;, 27 [2003], 37-50), hubo dos oleadas de traducciones de la obra de Carroll. La primera, alentada y seguida de cerca por el propio Carroll, dio como resultado versiones en alemán (1869), francés (1869), sueco (1870), italiano (1872), danés (1875), neerlandés (parcial en 1875) y ruso (1879).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8hL8sQPqNI/AAAAAAAABDM/YxBFxuLPJ74/s1600/Teaparty.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8hL8sQPqNI/AAAAAAAABDM/YxBFxuLPJ74/s320/Teaparty.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Una de las ilustraciones de Tenniel&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Se produjo después un largo paréntesis en las traducciones, que se quebró finalizada la Primera Guerra Mundial con una segunda oleada de nuevas ediciones. En esa segunda oleada se enmarca la llegada de &lt;i&gt;Alicia&lt;/i&gt; a España de la mano de Josep Carner. El poeta catalán tradujo la obra de Carroll como &lt;i&gt;Alícia en terra de meravelles&lt;/i&gt; en una obra que publicó Mentora en 1927. La primera versión completa en castellano, obra de Juan Gutiérrez Gili, se publicó meses después.&lt;br /&gt;Sin embargo, en ese largo paréntesis se había publicado la primera edición de &lt;i&gt;Alicia&lt;/i&gt; en esperanto. En 1910, la Brita Esperanto-Asocio, fundada en 1904, presentó la traducción de E. L. Kearney (1856-1913) &lt;i&gt;La aventuroj de Alicio en Mirlando&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8mLxX3m24I/AAAAAAAABD8/S2E7aioN_E0/s1600/571567142.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8mLxX3m24I/AAAAAAAABD8/S2E7aioN_E0/s320/571567142.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Primera edición en esperanto (1910)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Como afirma Kearney en el interesante prólogo, para entonces la edición inglesa ya había vendido más de seiscientos mil ejemplares, aparte de varios miles en las ediciones alemana, francesa e italiana. En ese mismo prólogo, Kearney recalca que no se trata de un libro sólo para niños; una opinión muy diferente a la que todavía imperaba en España medio siglo más tarde y que calificaba &lt;i&gt;Las aventuras de Alicia en el país de las maravillas&lt;/i&gt; y &lt;i&gt;A través del espejo&lt;/i&gt; como «muy recomendables para niñas de 7 años en adelante»(1) Coincido plenamente con Kearney en que el interés del libro crece al crecer el lector y en que con cada nueva lectura se comprende mejor la «extraña» trama.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Respecto al interés de la obra en relación con el esperanto, Kearney concluye su prólogo de este modo:&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;Esta edición contiene más de cincuenta ilustraciones [en realidad sólo diez ilustraciones de Brinsley Le Fanu] y cuesta sólo tres peniques (12,5 sd [es decir, &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/01/la-origino-de-la-spesoj.html"&gt;&lt;i&gt;spesdekoj&lt;/i&gt;&lt;/a&gt;]). Así pues, comparando la traducción con el original, los esperantistas no ingleses podrán a un precio muy económico perfeccionarse en la lengua inglesa; los ingleses no esperantistas podrán aprender con facilidad la lengua común de la humanidad; y todos aquellos que conozcan bien ambas lenguas, podrán con suma facilidad plantear sus críticas y quejarse de los errores de&lt;br /&gt;El Traductor&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Y ésta es la versión de Kearney de la famosa &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mock_turtle_soup"&gt;Mock Turtle Soup&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Supo alloga de verda kolor'&lt;br /&gt;Preta je la sepa hor'!&lt;br /&gt;De la vespero la ĉefa glor'!&lt;br /&gt;Supo vespera, bela vi Sup'!&lt;br /&gt;Supo vespera, bela vi Sup'!&lt;br /&gt;Su-upo ve-espera, Su-upo ve-espera&lt;br /&gt;Bela, ho bela vi Sup'!&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;Ho, bela Supo! pli bona ol truf',&lt;br /&gt;Ol supo el bovida huf'!&lt;br /&gt;Ĉion fordonus mi por suf—&lt;br /&gt;—iĉe da vi, ho bela vi Sup'!&lt;br /&gt;—iĉe da vi, ho, bela vi Sup'!&lt;br /&gt;Su-upo ve-espera, Su-upo ve-espera!&lt;br /&gt;Bela, ho bela vi Sup'!&lt;br /&gt;—VI SUP'!&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8iJmVQQO-I/AAAAAAAABD0/T7nf5A8pXjM/s1600/L.+Carroll+Alico+en+Mirlando_1024.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8iJmVQQO-I/AAAAAAAABD0/T7nf5A8pXjM/s320/L.+Carroll+Alico+en+Mirlando_1024.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En 2009, Evertype recuperó la traducción de Kearney en una segunda edición en la cual las ilustraciones clásicas de John Tenniel sustituían a las de Brinsley Le Fanu. Entretanto, en 1996, había aparecido en Bookleaf Publishing una nueva traducción al esperanto del estadounidense Donald Broadribb con el título de &lt;i&gt;Alico en Mirlando&lt;/i&gt;. La misma traducción fue reeditada en 1999 por Sezonoj con las ilustraciones de John Tenniel y de nuevo por la misma editorial rusa en 2004. Ésta es la versión de Broadribb de la Mock Turtle Soup.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Verda kaj riĉa Supo bela&lt;br /&gt;Atendas ĝi en ujo hela!&lt;br /&gt;Ĝin trinkus ĝoje eĉ la lupo!&lt;br /&gt;Sup' de l' vespero, bela Supo!&lt;br /&gt;Sup' de l' vespero, bela Supo!&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;Be—la Su—po!&lt;br /&gt;Be—la Su—po!&lt;br /&gt;Su—up' de l' ves—pe—ro,&lt;br /&gt;Bela, bela Supo!&lt;br /&gt;Bela kaj varma! Vi tre dolus&lt;br /&gt;Se vi alian manĝon volus.&lt;br /&gt;Kiu ne donus ĉion por du p&lt;br /&gt;encoj nur da Bela Sup'?&lt;br /&gt;Pencoj nur da Bela Sup'?&lt;br /&gt;Be-la Su-po!&lt;br /&gt;Be-la Su-po!&lt;br /&gt;Su-up' de l' ves-pe-ro,&lt;br /&gt;Bela, bela SUPO!&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;Notas: (1) &amp;nbsp;A. Garmendía de Otaola: &lt;i&gt;Lecturas buenas y malas a la luz del dogma y la moral&lt;/i&gt;, Bilbao, 1961, &amp;nbsp;3a ed. Citado por J. G. López Guix: «Alicia en el país de la traducción», &lt;i&gt;Vasos Comunicantes&lt;/i&gt;, 27 (2003), 37-50.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-4543094724484352082?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/4543094724484352082/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=4543094724484352082&amp;isPopup=true' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4543094724484352082'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4543094724484352082'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/alicio-en-esperantujo.html' title='Alicio en Esperantujo'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8hEaqP88uI/AAAAAAAABC8/xwhqe19Qis4/s72-c/alicia1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-2798662850428426598</id><published>2010-04-14T23:07:00.002+02:00</published><updated>2010-04-15T09:45:15.697+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ukelele'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='esperanto'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='keyboard'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='teclado'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='keylayout'/><title type='text'>Teclado en esperanto en MacOS</title><content type='html'>&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;Uno de los aspectos más controvertidos del alfabeto del esperanto son las llamadas&amp;nbsp;&lt;i&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2009/12/capelitaj-literoj.html"&gt;ĉapelitaj literoj&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;, es decir, aquellas letras con un signo diacrítico (ĉ, ĝ, ĥ, ĵ, ŝ, ŭ ) que no existen en el alfabeto latino de las lenguas occidentales. Existen diversas páginas que tratan el problema en Windows, muchas de ellas mediante el recurso a la aplicación&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.tavultesoft.com/keyman/"&gt;Keyman&lt;/a&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;En MacOS X, la definición de teclados adicionales a los que incorpora el sistema operativo viene dada por ficheros de texto que asignan un código&amp;nbsp;&lt;a href="http://es.wikipedia.org/wiki/UTF-8"&gt;UTF-8&lt;/a&gt;&amp;nbsp;a cada tecla o combinación de teclas. Así pues, basta con asignar las letras propias del esperanto a un archivo de definición de teclado (.keylayout) en sustitución de caracteres que no utilizamos.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;Una buena manera de hacerlo consiste en basarse en el teclado del idioma más usado y añadir las letras propias del esperanto en el lugar correspondiente a los mismos caracteres sin diacrítico pero pulsando esas teclas junto con la tecla&amp;nbsp;⌥ (Alt). De este modo, todos los signos de puntuación (paréntesis, rayas, comillas, signos de interrogación y exclamación, etcétera) quedarán en el mismo lugar que ocupaban en nuestro teclado habitual.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8XFOB58eYI/AAAAAAAABCM/mWD05h1A0qc/s1600/teclado+esperanto.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8XFOB58eYI/AAAAAAAABCM/mWD05h1A0qc/s320/teclado+esperanto.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;Una vez cargado el teclado en esperanto, bastará pulsar la tecla ⌥ o&amp;nbsp;⌥ y&amp;nbsp;⇧&amp;nbsp; para obtener las letras con diacrítico del esperanto:&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;⌥ + c = ĉ&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;⌥ + ⇧ c = Ĉ&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;⌥ + g = ĝ&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;⌥ + ⇧ g = Ĝ&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;⌥ + h = ĥ&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;⌥ + ⇧ h = Ĥ&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;⌥ + j = ĵ&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;⌥ + ⇧ j = Ĵ&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;⌥ + s = ŝ&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;⌥ + ⇧ s = Ŝ&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;⌥ + u = ŭ&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;"&gt;⌥ +&amp;nbsp;⇧&amp;nbsp;u = Ŭ&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;En Mac es posible instalar distintos teclados y cambiar entre ellos mediante el ratón en el menú Teclado.&amp;nbsp;Si el menú Teclado no aparece junto al reloj en la barra superior, es necesario marcar la opción «Mostrar el menú teclado en la barra de menús» en Preferencias del Sistema\Idioma y Texto. &amp;nbsp;(La opción Esperanto y su correspondiente icono que aparecen en esta imagen no serán visibles hasta que se hayan cargado los archivos esperanto.keylayout y esperanto.icns.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8XQYe4iQ5I/AAAAAAAABCU/3B7DCzODxTg/s1600/men%C3%BA+teclado+e+idioma.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8XQYe4iQ5I/AAAAAAAABCU/3B7DCzODxTg/s320/men%C3%BA+teclado+e+idioma.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;También resulta muy útil asignar una secuencia de teclas para cambiar de un teclado a otro. Para ello, basta con abrir el menú Teclado en las Preferencias del Sistema y marcar la casilla «Seleccionar fuente de entrada anterior». En ocasiones, la combinación de teclas predeterminada entra en conflicto con otra acción asignada. Si eso ocurre, basta con hacer doble clic en los caracteres de la columna Función rápida y pulsar la nueva combinación de teclas que quieras usar.&amp;nbsp;En mi caso, he asignado ⌃ + Espacio para pasar a la fuente de entrada anterior (o navegar entre los distintos teclados).&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8W9wGd64MI/AAAAAAAABCE/3XoR_qg-bF4/s1600/funciones+r%C3%A1pidas+teclado.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8W9wGd64MI/AAAAAAAABCE/3XoR_qg-bF4/s320/funciones+r%C3%A1pidas+teclado.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;Los archivos que definen el teclado han de copiarse en la carpeta Librería\Keyboard Layouts.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;Puede crearse cualquier otra distribución personalizada del teclado modificando el fichero de texto&amp;nbsp;&lt;idioma&gt;.keylayout. Probablemente, la manera más sencilla de modificar este archivo de texto es hacerlo mediante la aplicación&amp;nbsp;&lt;a href="http://scripts.sil.org/cms/scripts/page.php?site_id=nrsi&amp;amp;item_id=ukelele"&gt;Ukelele&lt;/a&gt;, disponible gratuitamente en la web del&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.sil.org/"&gt;SIL&lt;/a&gt;&amp;nbsp;(Summer Institute of Linguistics)&lt;/idioma&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;Cómo instalar el teclado de esperanto en MacOS&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;1. Descargar el archivo &lt;a href="http://sites.google.com/site/esperantajbitoj/arkivo/esperanto.keylayout?attredirects=0&amp;amp;d=1"&gt;esperanto.keylayout&lt;/a&gt; y copiarlo en la carpeta Librería\Keyboard Layouts&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;2. Descargar el archivo&amp;nbsp;&lt;a href="http://sites.google.com/site/esperantajbitoj/arkivo/esperanto.icns?attredirects=0&amp;amp;d=1"&gt;esperanto.icns&lt;/a&gt;&amp;nbsp;y copiarlo en la carpeta Librería\Keyboard Layouts (para ver el icono)&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;Nota: Gracias a Jaume B., amigo y mackero de pro, por iluminarme en toda esta cuestión de los teclados y preparar la versión del teclado en esperanto basada en la distribución Español - ISO.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-2798662850428426598?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/2798662850428426598/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=2798662850428426598&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2798662850428426598'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2798662850428426598'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/teclado-en-esperanto-en-macos.html' title='Teclado en esperanto en MacOS'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S8XFOB58eYI/AAAAAAAABCM/mWD05h1A0qc/s72-c/teclado+esperanto.png' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-7792060763724245676</id><published>2010-04-08T09:49:00.006+02:00</published><updated>2010-04-08T20:11:27.711+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='denaskulo'/><title type='text'>Pri anasoj kaj ananasoj</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;Tio estas anaso&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S72GS48PwcI/AAAAAAAAA5Y/ZS4_JvRgoyw/s1600/anaso.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S72GS48PwcI/AAAAAAAAA5Y/ZS4_JvRgoyw/s200/anaso.jpg" width="200" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;Kaj tio estas ananaso&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S72GdClQmbI/AAAAAAAAA5g/ur1gC3O0_qE/s1600/ananaso.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S72GdClQmbI/AAAAAAAAA5g/ur1gC3O0_qE/s200/ananaso.jpg" width="130" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;La fama bebo, kiu parolis esperanton&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;object height="206" width="255"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/l0ErKbLL5WQ&amp;hl=es_ES&amp;fs=1&amp;rel=0"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/l0ErKbLL5WQ&amp;hl=es_ES&amp;fs=1&amp;rel=0" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="255" height="206"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;estas nun trijara knabo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;object height="206" width="255"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/ZNbteKgSRps&amp;hl=es_ES&amp;fs=1&amp;rel=0"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/ZNbteKgSRps&amp;hl=es_ES&amp;fs=1&amp;rel=0" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="255" height="206"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;b&gt;Vortlisto&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;b&gt;anaso.&lt;/b&gt; Birdo (&lt;i&gt;Anas&lt;/i&gt; k.a. g-oj) el la ordo de anseroformaj, kun mallonga kolo kaj egalarĝa beko; iuj sp-oj estas tenataj en korto. (&lt;i&gt;PIV&lt;/i&gt;, 2005)&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;b&gt;ananaso.&lt;/b&gt; G. (&lt;i&gt;Ananas&lt;/i&gt; el bromeliacoj) de agavosimilaj plantoj plurjaraj, daŭrafolioj, kun metrolongaj, ĉe la plej multaj formoj dornarandaj folioj, kaj kun konussimila, ĝis 1-3-kilograma kunmeta ŝajnfrukto, konsistanta el maturiĝinta infloresko, kies elementoj (akso, brakteoj, floroj kaj poste veraj fruktoj) kuniĝas. (&lt;i&gt;PIV&lt;/i&gt;, 2005)&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;b&gt;denaskulo.&lt;/b&gt; Denaska esperantisto. Ekz-o. «Kupero estas denaskulo.»&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-7792060763724245676?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/7792060763724245676/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=7792060763724245676&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/7792060763724245676'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/7792060763724245676'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/pri-anasoj-kaj-ananasoj.html' title='Pri anasoj kaj ananasoj'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S72GS48PwcI/AAAAAAAAA5Y/ZS4_JvRgoyw/s72-c/anaso.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-3952764821453126277</id><published>2010-04-07T12:43:00.008+02:00</published><updated>2011-03-08T10:43:30.629+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='sporta fakvortaro'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='futbalo'/><title type='text'>Hat-triko, ktp</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7w37jZMAGI/AAAAAAAAA5I/5fuVTZJkEhM/s1600/messi.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7w37jZMAGI/AAAAAAAAA5I/5fuVTZJkEhM/s320/messi.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Foto: EFE&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En la pasinta semajno mi&amp;nbsp;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/futbala-arto-kaj-tablofutbalo.html"&gt;skribis&lt;/a&gt;&amp;nbsp;pri la futbala matĉo inter Arsenal kaj Barça. Hieraŭ, la kataluna teamo estis klasita por duonfinalo danke al hat-triko+1 de Messi. La esprimo &lt;i&gt;hat-triko&lt;/i&gt; estas de angla deveno kaj oni uzis ĝin unuafoje en kriketo.&lt;br /&gt;Laŭ &lt;i&gt;Oxford English Dictionary (OED)&lt;/i&gt;:&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;2. a.2.a Cricket. The feat of a bowler who takes three wickets by three successive balls: orig. considered to entitle him to be presented by his club with a new hat or some equivalent.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;En la jaro 1858, &amp;nbsp;en la angla urbo Sheffield, H. H. Stevenson atingis tri &lt;i&gt;wickets&lt;/i&gt; je tri sinsekvaj pilkoj dum kriketa matĉo. Post kvesto, al li donacis ĉapelon &lt;i&gt;(hat)&lt;/i&gt; por lia prodaĵo. Tiu estis, eble, la origino de la esprimo.&lt;br /&gt;La unua skribita uzo de &lt;i&gt;hat-trick&lt;/i&gt; aperis en la revuo &lt;i&gt;John Lillywhite's Cricketer Companion&lt;/i&gt; en 1877.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7xMrM3g0bI/AAAAAAAAA5Q/AbupTTbhU7I/s1600/lillywhite.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7xMrM3g0bI/AAAAAAAAA5Q/AbupTTbhU7I/s320/lillywhite.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;El kriketo la esprimo eniris en aliaj sportoj.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;b.2.b Hence gen., a threefold feat in other sports or activities. &lt;i&gt;(OED)&lt;/i&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;En futbalo, oni ĝenerale parolas pri hat-triko, kiam iu ajn pafis trifoje dum la sama matĉo. Futbalaj puristoj argumentas, ke hat-triko bezonas tri sinsekvajn golojn. Laŭ ĉi tiu difino, la&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.ceeuropa.cat/web/index.php?option=com_content&amp;amp;task=view&amp;amp;id=63&amp;amp;Itemid=855"&gt;unuan hat-trikon en la hispana ĉampionado&lt;/a&gt; atingis Manel Cros, avanulo de mia kvartala klubo CE Europa, unu el la fondintoj de la hispana &lt;a href="http://www.lfp.es/"&gt;Ligo&lt;/a&gt; kaj nun en la kvina grupo de la hispana Tercera División (fakte, kvara kategorio).&lt;br /&gt;Angloj parolas ankaŭ de sendifekta hat-triko &lt;i&gt;(flawless hat-trick)&lt;/i&gt;: tri goloj faritaj de la sama futbalisto dum la sama periodo. Laŭ iu ajn defino, hieraŭ Leo Messi atingis hat-trikon dum la unua duono kaj poste pafis la kvaran golon en la dua duono. &amp;nbsp;Nun la hat-trikulo ne ricevas ĉapelon, sed kutime li prenis la matĉpilkon (tion faris hieraŭ Messi).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/bernardo/6803236"&gt;&lt;img alt="Esperanta Bildvortaro, 2-a eld. 1989, 274-1" border="0" height="560" src="http://u1.ipernity.com/13/32/36/6803236.b9493278.560.jpg" width="305" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Mi jam verkis pri la preskaŭ neekzisto de fakvortaroj pri futbalo kaj alia sportoj. Tamen,&amp;nbsp;en lia ĉio-ampleksa &lt;a href="http://www.ipernity.com/blog/bernardo/home"&gt;blogo&lt;/a&gt; pri esperantaj vortaroj, ĉe Ipernity, Bernardo aperigis artikolon&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/blog/37943/211108"&gt;spurtas, ŝotas ... lato - la bluaj venkas per ofsajda golo je 0:1&lt;/a&gt;. Tie li priskribas kelkajn fakvortarojn, kiujn eldonis anoj de la &lt;a href="http://www.esperanto-muenchen.de/"&gt;Esperanto-Klubo de Munkeno&lt;/a&gt; kaj ĉi tiu de la australia Ralph Harry, publikigita okaze de la Olimpiaj Ludoj de 1972 en Munkeno.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7w0Q4Z2GdI/AAAAAAAAA44/PsnDgWhlcrs/s1600/Ralph+Harry,+Sporta-Terminaro,+1972_560.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7w0Q4Z2GdI/AAAAAAAAA44/PsnDgWhlcrs/s320/Ralph+Harry,+Sporta-Terminaro,+1972_560.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Aliflanke, la &lt;a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Andr%C3%A9s_Montes"&gt;monteska&lt;/a&gt; komentisto de la suba filmeto bezonas neniun fakvortaron.&lt;br /&gt;«La kampo estas verda, la kampo estas tute verda, la kampo apogas esperanton» (el &lt;a href="http://www.ipernity.com/blog/berga/210754"&gt;la futbalan matĉon de Karulo&lt;/a&gt;, eble de brazila deveno; ne Karulo, sed la filmeto).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="270" width="448"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/xA3vAE7C0J4&amp;color1=0xb1b1b1&amp;color2=0xcfcfcf&amp;hl=en_US&amp;feature=player_embedded&amp;fs=1"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowScriptAccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/xA3vAE7C0J4&amp;color1=0xb1b1b1&amp;color2=0xcfcfcf&amp;hl=en_US&amp;feature=player_embedded&amp;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" allowScriptAccess="always" width="448" height="270"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-3952764821453126277?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/3952764821453126277/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=3952764821453126277&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3952764821453126277'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3952764821453126277'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/hat-triko-ktp.html' title='Hat-triko, ktp'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7w37jZMAGI/AAAAAAAAA5I/5fuVTZJkEhM/s72-c/messi.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-4376358972021228176</id><published>2010-04-05T19:47:00.000+02:00</published><updated>2010-04-05T19:47:27.989+02:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Espero Katolika'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='mensaje pascual'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Benedicto XVI'/><title type='text'>Feliĉan Paskon</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7ocMa_cICI/AAAAAAAAA4E/yb6XcjpzTnw/s1600/pasko2010_06.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7ocMa_cICI/AAAAAAAAA4E/yb6XcjpzTnw/s320/pasko2010_06.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Foto &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.ikue.org/"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;www.ikue.org&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Por decimoctavo año consecutivo, un grupo de esperantistas católicos acudió ayer a la plaza de San Pedro a escuchar el mensaje pascual de Benedicto XVI.&lt;br /&gt;En la web de este activo grupo esperantista ya puede leerse la &lt;a href="http://www.ikue.org/pasko2010/pasko2010.htm"&gt;traducción completa&lt;/a&gt; del mensaje y &lt;a href="http://www.ikue.org/pasko2010/b16_pasko2010.mp3"&gt;escucharse&lt;/a&gt; el saludo en esperanto («Feliĉan Paskon en Kristo Resurektinta») que el papa ha pronunciado entre el samoano y el guaraní. En esta ocasión, el papa ha saludado en 63 idiomas.&lt;br /&gt;El grupo &lt;a href="http://www.ikue.org/"&gt;IKUE&lt;/a&gt; (Internacia Katolika Unuiĝo Esperantista) se fundó en 1910 y adoptó como órgano oficial la revista &lt;i&gt;Espero Katolika,&lt;/i&gt; cuyo número 1 se había publicado en noviembre de 1903 en la ciudad francesa de Tours.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7oe2KD_4WI/AAAAAAAAA4M/h439RuJ16z8/s1600/001.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7oe2KD_4WI/AAAAAAAAA4M/h439RuJ16z8/s320/001.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Se trata de la revista en esperanto más antigua que aún se publica y en su página web trabajan «sin prisa pero sin pausa» &lt;i&gt;(malrapide sed konstante)&lt;/i&gt; en el ambicioso proyecto de digitalizar todo el contenido histórico de la revista. Actualmente ya hay 22 colecciones anuales completas &lt;a href="http://www.esperokatolika.org/"&gt;disponibles en línea&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-4376358972021228176?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/4376358972021228176/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=4376358972021228176&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4376358972021228176'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4376358972021228176'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/felican-paskon.html' title='Feliĉan Paskon'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7ocMa_cICI/AAAAAAAAA4E/yb6XcjpzTnw/s72-c/pasko2010_06.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-1205996461058686791</id><published>2010-04-05T16:15:00.012+02:00</published><updated>2010-11-15T16:59:32.570+01:00</updated><title type='text'>Strato Zamenhof 1: Barcelono</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;El la serio &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/p/strato-zamenhof_1508.html"&gt;Strato Zamenhof&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: red; font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S4KYDdoz99I/AAAAAAAAAi0/2HQ836djU6c/s1600-h/DSC_0031.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S4KYDdoz99I/AAAAAAAAAi0/2HQ836djU6c/s320/DSC_0031.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;iframe frameborder="0" height="300" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="http://maps.google.es/maps/ms?ie=UTF8&amp;amp;hl=es&amp;amp;msa=0&amp;amp;msid=102823232030634493349.00047f13adc652e1c0c4a&amp;amp;ll=41.415923,2.196193&amp;amp;spn=0.004828,0.006437&amp;amp;z=16&amp;amp;output=embed" width="300"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;small&gt;Vidu&amp;nbsp;&lt;a href="http://maps.google.es/maps/ms?ie=UTF8&amp;amp;hl=es&amp;amp;msa=0&amp;amp;msid=102823232030634493349.00047f13adc652e1c0c4a&amp;amp;ll=41.415923,2.196193&amp;amp;spn=0.004828,0.006437&amp;amp;z=16&amp;amp;source=embed" style="color: blue; text-align: left;"&gt;Barcelono&lt;/a&gt;&amp;nbsp;en pli granda mapo&lt;/small&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Klarigoj:&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Foto: J. Guerrero, 2010&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Teksto en stratŝildo: Doktoro Zamenhof. XIX-XX Jarcentoj. Elpensinto de esperanto.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Carrer del Doctor Zamenhof en&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://w10.bcn.cat/APPS/nomenclator/frcontent.jsp?idioma=0"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;B Nomenclàtor&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;Esperanto en Barcelono&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;Jam en 1898, la barcelonano Francesc Pi i Margall (1824-1901), defendanto de federa ideo de Hispanio kaj nedaŭra prezidanto&amp;nbsp;(junio-julio 1873)&amp;nbsp;de la Unua Hispana Respubliko, publikigis artikolon en &lt;i&gt;El Nuevo Régimen&lt;/i&gt;. Tie li diris: *&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Es el Esperanto una lengua que ideó un hombre ilustre con el fin de facilitar la relaciones entre los pueblos [...]&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;Nosotros que tanto quisiéramos ver abatidas las fronteras de los pueblos no vacilamos en recomendarlo a todos los hombres de inteligencia y de corazón que de verdad amen el progreso intelectual y moral de los pueblos.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;En 1902 komenciĝis la unua kurso de esperanto en Barcelono, kaj du jaroj poste, en 1904, oni fondis la unuan esperantan grupon en la urbo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7nd9bX3BQI/AAAAAAAAA3k/jEGTMb8VFvo/s1600/vcongres.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7nd9bX3BQI/AAAAAAAAA3k/jEGTMb8VFvo/s320/vcongres.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En Barcelono okazis la V Internacia [Universala] Kongreso de Esperanto en septembro de 1909, nur du monatoj post la &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Tragika_Semajno"&gt;Tragika Semajno&lt;/a&gt;. La filmdirektoro Antoni Ribas reflektas la tiaman etoson en la filmo de 1976 &lt;i&gt;La ciutat cremada&lt;/i&gt;&amp;nbsp;[La bruligita urbo]. En &lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=Ij2JMYj5tfg"&gt;sceno&lt;/a&gt; de tiu filmo aperas anarkistoj, kiuj studas esperanton.&lt;br /&gt;La esperanta kongreso estis granda sukceso, kaj la barcelonanoj ĝoje salutis la alvenon de Zamenhof kun verdaj flagoj en balkonoj.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7nedHS9zdI/AAAAAAAAA3s/JTkJUHLIReU/s1600/zamenhof+bcn.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7nedHS9zdI/AAAAAAAAA3s/JTkJUHLIReU/s320/zamenhof+bcn.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;D-ro Zamenhof dum la malfermo de la barcelona kongreso (6-9-1909)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;El Holzhaus: &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Granda Galerio Zamenhofa&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Pri la historio de esperanto en Barcelono kaj Katalunio oni povas legi:&lt;br /&gt;Antonio Marco Botella: &lt;i&gt;Esperanto en Katalunio (1887-1987)&lt;/i&gt;, Barcelono, 2005. &lt;br /&gt;Ĝin &lt;a href="http://esperanto.org/Ondo/Recenzoj/R-botela.htm"&gt;recenzis&lt;/a&gt; Toño del Barrio en&amp;nbsp;&lt;i&gt;La Ondo de Esperanto&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pri la 5-a Internacia [Universala] Kongreso:&lt;br /&gt;F. Poblet: &lt;i&gt;El Congrés Universal d'Esperanto de 1909 a Barcelona,&lt;/i&gt; Barcelono, 2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7nyFtjq33I/AAAAAAAAA38/oKDV8PgjM60/s1600/poblet.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7nyFtjq33I/AAAAAAAAA38/oKDV8PgjM60/s320/poblet.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Noto:&lt;br /&gt;* A. Montagut: «La interllengua Esperanto: factor d'innovació a la Catalunya de tombant de segle (1898-1909)», &lt;i&gt;Kataluna Esperantisto&lt;/i&gt;, 326 (aprila-junio, 2003)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-1205996461058686791?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/1205996461058686791/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=1205996461058686791&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/1205996461058686791'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/1205996461058686791'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/strato-zamenhof-1-barcelono.html' title='Strato Zamenhof 1: Barcelono'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S4KYDdoz99I/AAAAAAAAAi0/2HQ836djU6c/s72-c/DSC_0031.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-4170906926530932422</id><published>2010-04-05T16:00:00.006+02:00</published><updated>2010-06-30T00:08:22.411+02:00</updated><title type='text'>Strato Zamenhof</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S4KcfEaBvTI/AAAAAAAAAi8/ngIOO6FFOlQ/s1600-h/440px-Zamenhofa_26_-_La_murpentra%C4%B5o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S4KcfEaBvTI/AAAAAAAAAi8/ngIOO6FFOlQ/s320/440px-Zamenhofa_26_-_La_murpentra%C4%B5o.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;Ulica Zamenhofa, 26, Białystok&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;Strato Zamenhof, 26, Belostoko&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: red; font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-large;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: black;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;En la tuta mondo oni trovis stratojn, placojn kaj avenuojn, nomatajn al memoro de L. L. Zamenhof, kreinto de la internacia lingvo esperanto. Ĉi tie mi volas, iom post iom, kunigi fotojn de tiuj stratŝildoj. Mi faris kelkajn fotojn, aliajn mi trovis en Interreto aŭ eltiris el la «grandfrateska» programaro Google Street View. Se vi estas aŭtoro, kaj ne volas vidi vian verkon ĉi tie, bv sendu&amp;nbsp;&lt;a href="mailto:stratozamenhof@gmail.com"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: black;"&gt;mesaĝon&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&amp;nbsp;kaj mi tuj forigos ĝin. Se vi havas fotojn kaj vi volas alŝuti ĝin en ĉi-retpaĝo, bv sendu al&amp;nbsp;&lt;a href="mailto:stratozamenhof@gmail.com"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: black;"&gt;mi&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7nh9dVJBbI/AAAAAAAAA30/Y2Fg7JcRJ7k/s1600/placo+zamenhof.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7nh9dVJBbI/AAAAAAAAA30/Y2Fg7JcRJ7k/s320/placo+zamenhof.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Boulogne-sur-mer&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;Iam kaj iam mi aperigos en la blogo stratŝildofoton kune kun urbmapo kaj mallonga teksto pri la influo de Zamenhof kaj esperanto en tiu urbo aŭ vilaĝo. Poste, mi kunigos ilin en tiu ĉi retpaĝo kaj eble mi aranĝos ilin en mondmapo. Klaku en la urbnomo por vidi tiun blogeron.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: red;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/strato-zamenhof-1-barcelono.html"&gt;Barcelono&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: red; font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S4KYDdoz99I/AAAAAAAAAi0/2HQ836djU6c/s1600-h/DSC_0031.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S4KYDdoz99I/AAAAAAAAAi0/2HQ836djU6c/s320/DSC_0031.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/strato-zamenhof-2-krakovo.html"&gt;Krakovo&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9s4MyCNNFI/AAAAAAAABK4/TFBj4Ser1wI/s1600/callekrakow2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S9s4MyCNNFI/AAAAAAAABK4/TFBj4Ser1wI/s320/callekrakow2.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/06/strato-zamenhof-3-zaragozo.html"&gt;Zaragozo&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S4KlLjYC9II/AAAAAAAAAjE/21lbcexii_4/s1600-h/Captura+de+pantalla+2010-02-04+a+las+09.45.10.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S4KlLjYC9II/AAAAAAAAAjE/21lbcexii_4/s320/Captura+de+pantalla+2010-02-04+a+las+09.45.10.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-4170906926530932422?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/4170906926530932422/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=4170906926530932422&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4170906926530932422'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/4170906926530932422'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/strato-zamenhof.html' title='Strato Zamenhof'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S4KcfEaBvTI/AAAAAAAAAi8/ngIOO6FFOlQ/s72-c/440px-Zamenhofa_26_-_La_murpentra%C4%B5o.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-8290602088667704414</id><published>2010-04-01T16:55:00.010+02:00</published><updated>2010-04-01T17:42:53.717+02:00</updated><title type='text'>Futbala arto kaj tablofutbalo</title><content type='html'>&lt;b&gt;Arsenal, 2 - F.C. Barcelona, 2&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Emirates Stadium (Londono), 31-3-2010&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;0-1, Ibrahimović (m. 46); 0-2, Ibrahimović&amp;nbsp;(m. 59); 1-2, Walcott (m. 69); 2-2, Cesc (m. 85; penalo).&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hieraŭ mi ĝuis unu el la plej atenditajn matĉojn de la futbala sezono. Arsenal kaj Barça estas du teamoj pilkamantoj, kiuj ŝatas mallonge kaj rapide pas-movojn, kiuj traktas la pilkon ne kiel skabian hundon, sed kiel fianĉinon (futbalo estas ankaŭ fruktodono grundo por facilaj topikoj). En la unua horkvarono, la teamo de Guardiola batadis la «artileriistojn». Barça naŭfoje pafis, sed nek Ibrahimović, nek Messi, nek Busquets, nek Xavi sukcesis superi la hispanan golulon Almunia. Malgraŭ la manko de goloj en la unua duono, la&amp;nbsp;kataluno Pep Guardiola poste deklaris, ke la hieraŭa estis la plej bona unua duono de kiam li estas trejnisto.&lt;br /&gt;En la dua duono Ibrahimović enpafis du golojn. Tamen, la eniro de la rapida Theo Walcott ŝanĝis la matĉan inercion. Walcott mem (m. 69) kaj poste Cesc danke al penalo (m. 85) egalis la matĉon. Tiel do, post ol superba futbola spektaklo, la matĉo de la 6a de aprilo en Barcelono decidos la duonfinaliston.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En la tri aliaj matĉoj de la UEFA Champions League-kvaronfinalo, Bayern München superis Manchester United (2-1), Olympique Lyonnais venkis Bourdeaux (3-1), kaj Inter Milano venkis CSKA Moskvo (1-0).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La novaĵojn pri la ĉi-jara Ligo de Ĉampionoj &amp;nbsp;estas preskaŭ neekzistanta en esperanto.&lt;br /&gt;Malgraŭ &lt;i&gt;PIV&lt;/i&gt; enmetas vortojn kiel &lt;i&gt;golulo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;arierulo&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;halfo&lt;/i&gt; aŭ &lt;i&gt;avanulo&lt;/i&gt;, oni bezonas fakvortareton pri futbalo kaj aliaj sportoj, simile al ĉi tiu &lt;a href="http://kisa.ca/sxako.html"&gt;Esperanta Fakvortaro pri Ŝako&lt;/a&gt;, kiu mi jam &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010_01_01_archive.html"&gt;menciis&lt;/a&gt;. Ekzemple, en ĉi tiu filmeto la hieraŭa protagonisto, tiutempe dekkvarjara knabo Cesc, deklaras «Mi ludas je &lt;i&gt;kvarulo&lt;/i&gt;» («Jugo de quatre»). La &lt;i&gt;kvaruloj&lt;/i&gt; estas eble futbala elpensaĵo de la Barçafaktorio: Milla, Guardiola, Xavi, Arteta, Cesc, Iniesta...&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 12px; white-space: pre;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="294" width="484"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/yiS9Yy_7g0I&amp;hl=es_ES&amp;fs=1&amp;rel=0"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="false"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/yiS9Yy_7g0I&amp;hl=es_ES&amp;fs=1&amp;rel=0" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="false" width="484" height="294"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sed en Katalunio oni ne nur inventis la cruijffa&amp;nbsp;&lt;i&gt;kvarulo&lt;/i&gt;. Dum la Hispana Enlanda Milito, la galega poeto &lt;a href="http://mobbingopinion.bpweb.net/artman/publish/article_1215.shtml"&gt;Alexandre Campos&lt;/a&gt; (pseudonimo: Alexandre de Fisterra), vundita en la bombado de Madrido, estis enhospitaligita en malsanulejo proksime de &lt;a href="http://montserrato.wordpress.com/"&gt;Montserrat&lt;/a&gt;. Tie, la juna galego konatiĝis kun aliaj vunditaj knaboj kaj junuloj, kiuj ne povis ludi piedpilkon. Inspirita de la tabloteniso kaj danke al la kunlaborado de euska lignaĵisto Francisco Javier Altuna, Alexandre konstruis la unuan tablofutbalaĵon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7R2xgO6tgI/AAAAAAAAA3U/unRzxzLGQ8E/s1600/800px-Futbol%C3%ADn-espa%C3%B1ol1-rafax.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7R2xgO6tgI/AAAAAAAAA3U/unRzxzLGQ8E/s320/800px-Futbol%C3%ADn-espa%C3%B1ol1-rafax.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En 2016 okazos en Rio-de-Ĵanejro la Olimpiaj Ludoj. Brazila kampanjo &lt;a href="http://olimpikoj.blogspot.com/"&gt;Adoptu Sportiston&lt;/a&gt; klopodas por meti esperanton en la Olimpiaj Ludoj.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-8290602088667704414?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/8290602088667704414/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=8290602088667704414&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8290602088667704414'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/8290602088667704414'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/04/futbala-arto-kaj-tablofutbalo.html' title='Futbala arto kaj tablofutbalo'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S7R2xgO6tgI/AAAAAAAAA3U/unRzxzLGQ8E/s72-c/800px-Futbol%C3%ADn-espa%C3%B1ol1-rafax.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-2882643050728110160</id><published>2010-03-26T13:34:00.003+01:00</published><updated>2010-03-26T13:37:24.981+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='PIV'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='PV'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Vinko Markov'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Herbert F. Höveler'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Norberto Bartelmes'/><title type='text'>Petro</title><content type='html'>&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S6ygjDtxOvI/AAAAAAAAAzM/rli5IggFXS8/s1600/DSC_0103.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S6ygjDtxOvI/AAAAAAAAAzM/rli5IggFXS8/s320/DSC_0103.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Este librito fue mi primer contacto con el esperanto hace ya décadas. La sexta edición es de 1934 (la primera edición data de 1925) y parece que me costó 180 pesetas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S6vnz_AB8xI/AAAAAAAAAy8/cERsw7NLYzc/s1600/DSC_0104.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S6vnz_AB8xI/AAAAAAAAAy8/cERsw7NLYzc/s320/DSC_0104.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Pese a que no consta en la cubierta ni en la portada, este manual de esperanto «para obreros» es obra de Norberto Bartelmes (Norbert Barthelmess, Dusseldorf, 1897- Bry-sur-Marne, 1987) con la colaboración de R. Lechner. Según se explica en el prólogo, Bartelmes reelaboró por completo la obra en la quinta edición, añadiendo ejercicios al relato que forma el hilo conductor del manual.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Al parecer, el único cambio significativo de la sexta edición era la desaparición del glosario, lo cual probablemente explique el anuncio al pie que puede leerse al final del prólogo «Al la instruantoj!» [a los profesores]:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;Helpe de simpla «Ĉefeĉ-Ŝlosilo» eĉ memlernantoj&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;povas lerni laŭ PETRO !&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;¿Qué era esa «llave&amp;nbsp;Ĉefeĉ» con cuya ayuda &lt;i&gt;Petro&lt;/i&gt; también servía para el aprendizaje autodidacta?&amp;nbsp;Ĉefeĉ era el seudónimo de Herbert F. Höveler (1859-1918), esperantista alemán que emigró a Londres, donde en 1907 fundó el Ĉekbanko Esperantista. En 1905&amp;nbsp;Ĉefeĉ había editado su primera «llave», la edición inglesa. &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S6vipLLdv0I/AAAAAAAAAys/L3qUWtQo4qg/s1600/%C4%88efe%C4%89,+Sxlosilo+angla_560.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S6vipLLdv0I/AAAAAAAAAys/L3qUWtQo4qg/s320/%C4%88efe%C4%89,+Sxlosilo+angla_560.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Fuente de la imagen:&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.ipernity.com/doc/bernardo/5052220"&gt;http://www.ipernity.com/doc/bernardo/5052220&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Según la&amp;nbsp;&lt;i&gt;&lt;a href="http://www.freeweb.hu/eventoj/steb/gxenerala_naturscienco/enciklopedio-1/encikl.htm"&gt;Enciklopedio de Esperanto&lt;/a&gt;&amp;nbsp;(EdE),&lt;/i&gt;&amp;nbsp;las «llaves» pretendían ser un folleto de bajo coste y poco peso que pudiera enviarse por correo. Y explica lo siguiente sobre su utilidad: «Por ejemplo, un esperantista escribe a alguien de un país cuya lengua desconoce. Le escribe en esperanto y le envía una «llave». La entrada de la&amp;nbsp;&lt;i&gt;EdE &lt;/i&gt;asegura que&amp;nbsp;la aplicación de ese concepto primitivo de las «llaves» reclutó a muchos pioneros del esperanto en distintos países. A partir de 1925, el Internacia Centra Komitato (en un periodo algo convulso para la UEA) se ocupó de la publicación de&amp;nbsp;&lt;i&gt;ŝlosiloj&lt;/i&gt;&amp;nbsp;en numerosas lenguas, en algunos casos con más de cien mil ejemplares.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El relato central del manual narra la dura vida de Petro desde su nacimiento hasta su muerte («Petro estis unu el la multnombraj viktimoj de la kapitalista ekspluatado»), pasando por su aprendizaje del esperanto y su militancia obrera. Uno de los capítulos («Alveno en Barcelonon») lleva al idealista Petro a la capital catalana, el mismo escenario en el que Cervantes hizo que Don Quijote se reencontrara con el mundo real, tal y como argumenta&amp;nbsp;&lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Frederic_Pujul%C3%A0_i_Vall%C3%A8s"&gt;Frederic Pujulà i Vallès&lt;/a&gt; en el prólogo de su traducción &lt;i&gt;&lt;a href="http://tekstaro.com/prenitutantekston.pl?nomo=don-kihhoto-de-la-mancho-en-barcelono"&gt;Don Kiĥoto de la Manĉo en Barcelono (5 ĉapitroj)&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;Y si la vida de ficción de Petro fue azarosa, no lo fue menos la vida real del padre del personaje. Bartelmes nació en Dusseldorf en 1897 en el seno de una familia de artistas. Aprendió a tocar el piano a los seis años y se inició en el esperanto a los catorce. En esa misma época se afilió al Partido Socialdemócrata Alemán. Al estallar la primera guerra mundial rechazó incorporarse a filas y fue destinado en servicio civil al hospital militar de Lieja. Tras sufrir un shock traumático fue enviado a su casa de Dusseldorf. Una vez recuperado empezó a trabajar en un banco, pero hubo de incorporarse al ejército en 1916. Militó en las juventudes comunistas y en SAT (Sennacieca Asocio Tutmonda). En ese periodo de entreguerras fundó la cooperativa editora de SAT y tradujo al esperanto la primera parte del &lt;i&gt;Fausto&lt;/i&gt; de Goethe (1923). Fue esa cooperativa editora la que publicó&amp;nbsp;&lt;i&gt;Petro&lt;/i&gt; y la que permitió el desarrollo de la mayor obra lexicográfica del esperanto, el &lt;i&gt;Plena Vortaro&lt;/i&gt;, antecesor del actual &lt;i&gt;Plena Ilustrita Vortaro&lt;/i&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S6vmlHREvDI/AAAAAAAAAy0/H6ofBfzpltI/s1600/DSC_0103.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S6vmlHREvDI/AAAAAAAAAy0/H6ofBfzpltI/s320/DSC_0103.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Anuncio de la segunda edición del &lt;i&gt;Plena Vortaro de Esperanto&lt;/i&gt; en las páginas de &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Petro&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La segunda guerra mundial fue aún más complicada para Bartelmes. La policía francesa lo detuvo al estallar el conflicto. Tras la llegada de las tropas alemanas, en junio de 1940, fue liberado y enviado a Dusseldorf, pero más tarde la Gestapo lo confinó en 1942 en una prisión del norte de Francia y después en un campo de concentración. Finalmente, fue movilizado como conductor de ambulancias en 1944 y capturado por los estadounidenses en 1945.&lt;br /&gt;Entre 1950 y 1982, Bartelmes fue redactor jefe de &lt;i&gt;&lt;a href="http://www.satesperanto.org/-Sennaciulo-.html"&gt;Sennaciulo&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;, órgano oficial de SAT. Publicó diversos relatos en los cuales aborda la temática del joven proletario y participó en el cancionero &lt;i&gt;Proletaria kantaro &lt;/i&gt;(1924). Así pues, no es de extrañar que&amp;nbsp;en las páginas finales de &lt;i&gt;Petro&lt;/i&gt; se&amp;nbsp;incluya la letra en esperanto de &lt;i&gt;La Internacional&lt;/i&gt;. No se trata, desde luego, del único himno revolucionario con versión en esperanto, como bien demuestra esta versión trilingüe a ritmo de rock de &lt;i&gt;A las barricadas&lt;/i&gt;, cantada por &lt;a href="http://www.musicexpress.com.br/artisto.asp?Artista=86"&gt;JoMo kaj Liberecanoj&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="385" width="480"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/H4VQXqH36Qw&amp;hl=es_ES&amp;fs=1&amp;"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/H4VQXqH36Qw&amp;hl=es_ES&amp;fs=1&amp;" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tras el notorio éxito que supuso publicar seis ediciones en menos de una década, &lt;i&gt;Petro&lt;/i&gt; fue cayendo en olvido. En 2004, Vinko Markov se cuestionaba sobre la caducidad de un manual del que se habían vendido miles de ejemplares en un artículo&amp;nbsp;a modo de reseña&amp;nbsp;publicado en&amp;nbsp;&lt;i&gt;Sennaciulo&lt;/i&gt;&amp;nbsp;y que puede leerse&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.satesperanto.org/Petro.html"&gt;aquí&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Fuentes:&lt;/i&gt;&amp;nbsp;La información biográfica de Bartelmes está basada en los datos de la &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Norbert_Barthelmess"&gt;Vikipedio&lt;/a&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-2882643050728110160?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/2882643050728110160/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=2882643050728110160&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2882643050728110160'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/2882643050728110160'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/03/petro.html' title='Petro'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S6ygjDtxOvI/AAAAAAAAAzM/rli5IggFXS8/s72-c/DSC_0103.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-3754152845612548045</id><published>2010-02-17T17:48:00.003+01:00</published><updated>2010-02-17T18:01:39.196+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='La Faraono'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Bolesław Prus'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kazimierz Bein'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kabe'/><title type='text'>La Faraono</title><content type='html'>En la redacción en Budapest de &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt; se recibieron 29 respuestas acertadas al primer crucigrama en esperanto, una buena cifra dada la dificultad del &lt;i&gt;krucenigmo&lt;/i&gt; y teniendo en cuenta que en 1925 no cabía el recurso a Google.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3wWoJpsj5I/AAAAAAAAAa8/hX9B5YOY_D4/s1600-h/solvo.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3wWoJpsj5I/AAAAAAAAAa8/hX9B5YOY_D4/s320/solvo.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Un detalle cuyo valor simbólico no debe pasar desapercibido es la primera definición del crucigrama: «la novela más extensa en esperanto». Y es que la traducción que dio como resultado &lt;i&gt;La Faraono&lt;/i&gt; fue sin lugar a dudas una obra faraónica.&lt;br /&gt;Bołeslaw Prus, seudónimo del escritor y periodista polaco Aleksander Głowacki (1847-1912), fue uno de los grandes exponentes del positivismo comtiano en Polonia&amp;nbsp;(junto con Henryk Sienkiewicz, premio Nobel de Literatura en 1905). &amp;nbsp;Con sólo quince años, Prus abandonó la escuela para unirse a la rebelión de enero de 1863 contra el Imperio ruso y terminó herido y encarcelado. Entre la amplia obra de Prus destacan las novelas &lt;i&gt;La muñeca&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;Lalka&lt;/i&gt;, 1890) y &lt;i&gt;Faraón&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;Faraon&lt;/i&gt;, 1895).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3wXsTc2PKI/AAAAAAAAAbE/V7SSZG80uN8/s1600-h/450px-Prus_002.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3wXsTc2PKI/AAAAAAAAAbE/V7SSZG80uN8/s200/450px-Prus_002.jpg" width="150" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Kazimierz Bein (1872-1959), que firmaba con el seudónimo Kabe, ya había traducido a autores polacos como Wacław Sieroszewski (1858-1945) y Eliza Orzeszkowa (1841-1910) cuando abordó la tarea de traducir &lt;i&gt;Faraón&lt;/i&gt;. La editorial francesa Hachette, vinculada con el movimiento esperantista a través de la edición de &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt;, publicó en 1907 los tres volúmenes de la versión en esperanto de la obra de Prus bajo el título &lt;i&gt;La faraono&lt;/i&gt;. El mérito de una traducción realizada sólo veinte años después del nacimiento de la lengua internacional es incuestionable e influyó en gran medida en el estilo de posteriores traducciones y obras originales.&lt;br /&gt;Con motivo del cincuentenario de la primera edición, la editorial Polonia publicó en 1957 una quinta edición de 7.000 ejemplares y Ferenc Szilágyi (que se había trasladado a Suecia), &amp;nbsp;señaló en su &lt;a href="http://donh.best.vwh.net/Esperanto/Literaturo/Revuoj/np/np5705/faraono.html"&gt;reseña&lt;/a&gt;&amp;nbsp;en &lt;i&gt;Norda Prismo&lt;/i&gt;: «Al leer la actual quinta edición a uno le atrapa la claridad del lenguaje y la belleza completamente fresca.» (&lt;i&gt;Norda Prismo&lt;/i&gt;, núm. 5 [1957], p. 287)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3wY37c79LI/AAAAAAAAAbM/NmU1Fx4KoP0/s1600-h/Faraono.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3wY37c79LI/AAAAAAAAAbM/NmU1Fx4KoP0/s320/Faraono.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La edición de 1957 era básicamente idéntica a la segunda, publicada en 1912 con algunas correcciones sobre la original. Sin embargo, en 1912 Kabe ya había desaparecido del movimiento esperantista.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3wZM5VcrbI/AAAAAAAAAbU/l9J_0yJPsE0/s1600-h/Kabe.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3wZM5VcrbI/AAAAAAAAAbU/l9J_0yJPsE0/s320/Kabe.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Kazimierz Bein nació en Polonia en 1872. Su participación en movimientos antirrusos le costó varios años de exilio y provocó un considerable retraso en sus estudios de medicina. Por fin, se licenció en medicina en Kazán en 1899 y se especializó en oftalmología, igual que Zamenhof. Entre 1903 y 1910, Bein fue un activo esperantista que participó en los cuatro primeros congresos universales (Boulogne-sur-Mer, Ginebra, Cambridge y Dresde) y fue elegido en 1906 vicepresidente de la Akademio de Esperanto. Plasmó su buen hacer lexicográfico en el primer diccionario monolingüe de esperanto, el &lt;i&gt;Vortaro de Esperanto&lt;/i&gt;, y tradujo al esperanto a Orzeszkowska, Turguéniev o los hermanos Grimm, entre otros. En 1911, Kabe decidió abandonar sin más explicaciones un movimiento esperantista en el cual era uno de los principales estandartes.&lt;br /&gt;Veinte años después, en una &lt;a href="http://esperanto.org/Ondo/H-kabe.htm"&gt;deliciosa entrevista&lt;/a&gt; publicada en &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt; («Kion diris sinjoro Kabe?», &lt;i&gt;LM&lt;/i&gt;, núm. 7 [1931], pp. 144-145), Bein no desveló las causas de su «desaparición». No obstante, sí comentó que los esperantistas tenían «muchas carencias, la primera de todas que ¡no conocen su propia lengua!». Eso sí, Bein aseguró que no quería entorpecer la causa esperantista e instó al entrevistador: &lt;i&gt;«Batalu per via afero!»&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;En su edición de 2005, el &lt;i&gt;Plena Ilustrita Vortaro&lt;/i&gt;, fabuloso diccionario en cierto modo heredero del &lt;i&gt;Vortaro de Esperanto&lt;/i&gt; de Kabe, incluye el verbo &lt;i&gt;kabei,&lt;/i&gt; que define así: ‘Hacer lo mismo que Kabe, quien, siendo un fervoroso esperantista, de repente dejó por completo de escribir en esperanto.’&lt;br /&gt;En una perspicaz &lt;a href="http://www.liberafolio.org/2005/Komentario/tonyokomentario/"&gt;colaboración&lt;/a&gt; en &lt;i&gt;Libera Folio&lt;/i&gt;, &lt;a href="http://www.delbarrio.eu/"&gt;José Antonio del Barrio&lt;/a&gt;, propone utilizar algún otro término para referirse a quien abandona el esperantismo, y reservar&amp;nbsp;&lt;i&gt;kabei&lt;/i&gt; para quien, por ejemplo, abandona el esperantismo «después de traducir una novela con tanta riqueza de lenguaje, y encima hacerlo en los primeros estadios del movimiento». En otras palabras, reservar el término &lt;i&gt;kabei&lt;/i&gt; para la única persona que estuvo a semejante altura.&lt;br /&gt;Igual que se usa el verbo&amp;nbsp;&lt;i&gt;esperantiĝi&lt;/i&gt; para referirse a quien entra a formar parte del esperantismo, tal vez podría usarse &lt;i&gt;malesperantiĝi&lt;/i&gt; para quien lo abandona.&lt;br /&gt;&lt;i&gt;La Faraono&lt;/i&gt; puede leerse en línea &lt;a href="http://www.steloj.de/esperanto/verkoj.html"&gt;aquí&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-3754152845612548045?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/3754152845612548045/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=3754152845612548045&amp;isPopup=true' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3754152845612548045'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/3754152845612548045'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/02/la-faraono.html' title='La Faraono'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3wWoJpsj5I/AAAAAAAAAa8/hX9B5YOY_D4/s72-c/solvo.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-5780481977801976207</id><published>2010-02-16T01:34:00.006+01:00</published><updated>2010-02-16T02:08:44.017+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Literatura Mondo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kalocsay'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ferenc Szilágyi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='krucenigmo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Karinthy'/><title type='text'>La krucenigmo de Literatura Mondo (1925)</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;El domingo 21 de diciembre de 1913 apareció en las páginas del&amp;nbsp;&lt;i&gt;New York World&lt;/i&gt;&amp;nbsp;un nuevo pasatiempo titulado Fun's Word-Cross Puzzle y que pronto se conocería como &lt;i&gt;crucigrama&lt;/i&gt; (en inglés,&amp;nbsp;&lt;i&gt;crossword puzzle&lt;/i&gt;). El autor era el periodista Arthur Wynne (1862-1945), nacido en Liverpool (Inglaterra), pero afincado en Estados Unidos.&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3naUKn44bI/AAAAAAAAAas/IBBYO4XTm7k/s1600-h/First_crossword.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3naUKn44bI/AAAAAAAAAas/IBBYO4XTm7k/s320/First_crossword.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;El crucigrama estaba basado en los cuadrados de palabras que se habían popularizado en Gran Bretaña en el siglo XIX y de los que Wynne había disfrutado en su infancia. El cuadrado de palabras más conocido de la época clásica es el cuadrado Sator, formado por cinco palabras de cinco letras: un &lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2010/02/01022010.html"&gt;palíndromo&lt;/a&gt; &lt;i&gt;tenet&lt;/i&gt;, y dos pares de reversos &lt;i&gt;sator/rotas &lt;/i&gt;y &lt;i&gt;opera/arepo&lt;/i&gt;. La frase latina «Sator arepo tenet opera rotas», de oscuro significado (sobre todo por la palabra &lt;i&gt;arepo&lt;/i&gt;), puede leerse de arriba abajo, de abajo arriba, de izquierda a derecha y de derecha a izquierda. &lt;br /&gt;Pese a que se considera a Wynne inventor del crucigrama tal y como hoy lo conocemos, sólo ocho días antes de la publicación del Fun's Word-Cross Puzzle había muerto en Lecco el musicólogo y enigmista italiano&amp;nbsp;&lt;a href="http://it.wikipedia.org/wiki/Giuseppe_Airoldi"&gt;Giussepe Airoldi&lt;/a&gt;,&amp;nbsp;quien el 14 de septiembre de 1890 había publicado en &lt;i&gt;Il Secolo Illustrato della Domenica&lt;/i&gt; el siguiente crucigrama de 4x4.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3nZD2jCn0I/AAAAAAAAAak/f0C3KvG4fQU/s1600-h/20051024GiuseppeAiroldi.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3nZD2jCn0I/AAAAAAAAAak/f0C3KvG4fQU/s320/20051024GiuseppeAiroldi.gif" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En los años que siguieron a la publicación del crucigrama de Wynne, el pasatiempo se popularizó de tal modo que hacia 1930 raro era el diario estadounidense que no contara con un crucigrama. La moda pasó a Europa a través de Inglaterra y se consolidó cuando el &lt;i&gt;Times&lt;/i&gt; de Londres publicó su primer enigma el 1 de febrero de 1930.&lt;br /&gt;Años antes, en marzo de 1925, la revista literaria en esperanto &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt;&amp;nbsp;—publicada en Budapest de manera intermitente entre 1922 y 1949— ya&amp;nbsp;se hizo eco de la moda que había invadido los diarios de toda Europa al publicar el primer crucigrama en esperanto, para lo cual creó la correspondiente palabra en el idioma de Zamenhof: &lt;i&gt;krucenigmo&lt;/i&gt; (en la actualidad se usa la palabra &lt;i&gt;krucvortenigmo&lt;/i&gt;). &lt;i&gt;LM&lt;/i&gt; presentó el crucigrama en forma de concurso con tres premios: el primer premio era una suscripción de dos años a la revista; el segundo, un ejemplar de &lt;i&gt;&lt;a href="http://mek.niif.hu/00900/00928/html/index.htm"&gt;La tragedio de l'homo&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;, obra de teatro del húngaro Imre Madách traducida por su compatriota Kálmán Kalocsay (primer redactor de la revista junto a Julio Baghy), y el tercero, un ejemplar de&amp;nbsp;&lt;i&gt;Morgaŭ matene,&lt;/i&gt; tragicomedia de Frigyes Karinthy traducida al esperanto también por Kalocsay. Karinthy, poeta, traductor y novelista húngaro interesado por el esperanto, es conocido por su teoría de los &lt;a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Seis_grados_de_separaci%C3%B3n"&gt;seis grados de separación&lt;/a&gt;, popularizada por la película de Fred Schepisi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3neOTd5EHI/AAAAAAAAAa0/kKMLxvCJT8M/s1600-h/450px-Morga%C5%AD_matene.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3neOTd5EHI/AAAAAAAAAa0/kKMLxvCJT8M/s320/450px-Morga%C5%AD_matene.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En la presentación del crucigrama a sus «estimados lectores», la redacción de &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt; afirmaba que para resolver el &lt;i&gt;krucenigmo &lt;/i&gt;hacía&amp;nbsp;falta un buen conocimiento de esperanto. Si algún lector de este blog quiere resolverlo, aquí lo tiene.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3nQ9BmvDYI/AAAAAAAAAaU/mIjXCDHGEFA/s1600-h/krucenigmo.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3nQ9BmvDYI/AAAAAAAAAaU/mIjXCDHGEFA/s320/krucenigmo.gif" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;HORIZONTALE&lt;br /&gt;1) la plej ampleksa romano en Esp.&lt;br /&gt;2) sufikso havanta tri sencojn&lt;br /&gt;3) harmonia kunsonoro&lt;br /&gt;4) polico pri ĝi gardas&lt;br /&gt;5) oni diras pri tiuj kiuj ne ĉeestas&lt;br /&gt;6) nombro&lt;br /&gt;7) sur bordo troviĝas&lt;br /&gt;8) juvela ŝtono&lt;br /&gt;9) prepozicio&lt;br /&gt;10) nia plej fidela akompananto&lt;br /&gt;11) itala rivero&lt;br /&gt;12) la plej granda batalo en Esperantujo&lt;br /&gt;13) estas maldolĉe aŭdi tion ĉi de virino&lt;br /&gt;14) geamantoj celas fariĝi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;VERTIKALE&lt;br /&gt;4) metalo&lt;br /&gt;11) prepozicio&lt;br /&gt;15) prepozicio&lt;br /&gt;16) grandfolia kreskaĵo apudvoja&lt;br /&gt;17) fama monto japana&lt;br /&gt;18) interjekcio uzata precipe en teatro&lt;br /&gt;19) en la Alpoj oni vidas multajn&lt;br /&gt;20) metalo&lt;br /&gt;21) ruĝa farbo&lt;br /&gt;22) vorteto por la esprimo de insisto, certigo&lt;br /&gt;23) Aleksandro la Granda estis pri ĝi fakulo&lt;br /&gt;24) tridimensia geometria formo&lt;br /&gt;25) la plej ofta vokalo en Esp.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ferenc Szilágyi fue redactor de &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt; y allí publicó en 1933 el relato &lt;i&gt;&lt;a href="http://enesperantujo.blogspot.com/2009/12/la-liberigo-de-la-jugisto-ferenc.html"&gt;La liberiĝo de la juĝisto&lt;/a&gt;, &lt;/i&gt;que más tarde incluiría en la antología &lt;i&gt;La granda aventuro&lt;/i&gt;. Este blog, emulando humildemente a &lt;i&gt;Literatura Mondo&lt;/i&gt;, enviará un ejemplar de la edición bilingüe de &lt;i&gt;La liberación del juez&lt;/i&gt; (Alpha Decay, 2009) al primero que resuelva correctamente el &lt;i&gt;krucenigmo&lt;/i&gt; (las respuestas en Comentarios).&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-5780481977801976207?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/5780481977801976207/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=5780481977801976207&amp;isPopup=true' title='6 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5780481977801976207'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/5780481977801976207'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/02/la-krucenigmo-de-literatura-mondo-1925.html' title='La krucenigmo de Literatura Mondo (1925)'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3naUKn44bI/AAAAAAAAAas/IBBYO4XTm7k/s72-c/First_crossword.png' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-1832419195999591268</id><published>2010-02-13T23:12:00.004+01:00</published><updated>2011-02-22T15:00:37.393+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Nikolái Borovko'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Zamenhof'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Esperantisto'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Leopold Einstein'/><title type='text'>La Esperantisto (1889-1895)</title><content type='html'>En septiembre de 1888, L. L. Zamenhof, que en julio del año anterior había publicado la edición rusa del&amp;nbsp;&lt;i&gt;Unua Libro&lt;/i&gt;&amp;nbsp;—y en los meses siguientes las versiones en francés, polaco y alemán–, presentó al Ministerio de Prensa del Imperio ruso un proyecto para editar en Varsovia una revista en esperanto. La revista iba a llamarse &lt;i&gt;La Internaciulo&lt;/i&gt; y tenía la ambición de ser un semanario. La censura zarista, que el 2 de junio de 1887 (el 21 de mayo según el antiguo calendario juliano) había autorizado la publicación del &lt;i&gt;Unua Libro,&lt;/i&gt; no aprobó en esta ocasión el proyecto.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3cXprFW4DI/AAAAAAAAAZ8/0ajMJxaJkGM/s1600-h/censura.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3cXprFW4DI/AAAAAAAAAZ8/0ajMJxaJkGM/s320/censura.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Años antes se había fundado en Alemania el Nürnberger Weltspracheverein (NW), un club volapukista presidido por Leopold Einstein. En 1888, Einstein recibió un ejemplar del &lt;i&gt;Unua Libro&lt;/i&gt; y mantuvo correspondencia con Zamenhof. Bajo la influencia de Einstein y de Christian Schmidt (que en febrero de 1888 había asumido la presidencia del NW por el delicado estado de salud de Einstein), la asociación volapukista se «convirtió» al esperanto en diciembre.&lt;br /&gt;Cabe suponer que Schmidt y Einstein discutieron con Zamenhof la posibilidad de editar la ansiada publicación en Alemania, como parece deducirse de esta frase de Zamenhof en carta a Vladimiro Majnov: «La revista internacional seguramente comenzara a publicarse en julio de este año (en Alemania, porque en Rusia no quieren darme el permiso)».(1)&lt;br /&gt;Y así, con fecha 1 de septiembre de 1889, apareció en Núremberg el primer número de &lt;i&gt;La Esperantisto&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3bxxmSAYOI/AAAAAAAAAZk/1BzQ64ktAA8/s1600-h/1889-12_La_Esperantisto_p_01.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3bxxmSAYOI/AAAAAAAAAZk/1BzQ64ktAA8/s320/1889-12_La_Esperantisto_p_01.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En las ocho páginas de la revista aparecía un editorial en alemán, francés y esperanto, seguido por la primera parte de un largo ensayo de Zamenhof sobre el esperanto y el volapük. En la página 7, el propio Zamenhof publicó un poema, firmado con el seudónimo Amiko (en alemán y esperanto):&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;En bona hor’! Ni aŭdis la signalon,&lt;br /&gt;Kaj bataleme saltas nia koro.&lt;br /&gt;Konduku nin, komencu la batalon&lt;br /&gt;Sub bona stelo, en feliĉa horo!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Amikoj de proksime, malproksime,&lt;br /&gt;Salutas vin, ho nia lumo stelo!&lt;br /&gt;Konduku nin senhalte kaj sentime&lt;br /&gt;Al nia granda, sankta, gloro celo!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ne tre facila estos nia vojo&lt;br /&gt;Kaj ne malmulte ankaŭ ni suferos,&lt;br /&gt;Sed batalante kun plej granda ĝojo&lt;br /&gt;Senhalte ni laboros kaj esperos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;For estas jam la baroj de l’ komenco,&lt;br /&gt;L’ unua muro estas trarompita.&lt;br /&gt;Kaj dolĉa estos nia rekompenco,&lt;br /&gt;Kiam la celo estos alvenita!&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;En los siguientes números, las noticias del movimiento esperantista, compartieron espacio con la exposición de la gramática fundamental del esperanto. Fue en esas páginas de gramática donde Leopold Einstein presentó por primera vez en forma de tabla el listado de los correlativos &lt;i&gt;(tabelvortoj)&lt;/i&gt;. Poco después, su necrológica cerraba el número 9.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3ceoXE5VhI/AAAAAAAAAaE/hfCKwLF4hGI/s1600-h/sinjoro+einstein.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3ceoXE5VhI/AAAAAAAAAaE/hfCKwLF4hGI/s320/sinjoro+einstein.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Zamenhof &amp;nbsp;afirmó que el nombre de Leopold Einstein debería estar escrito en letras de oro en la historia del esperanto.&lt;br /&gt;Si bien el primer número de &lt;i&gt;La Esperantisto&lt;/i&gt; era bilingüe, el alemán fue desapareciendo rápidamente.&amp;nbsp;Número tras número, &lt;i&gt;La Esperantisto&lt;/i&gt; refleja el avance del movimiento: las nuevas publicaciones y organizaciones, listas de nuevos esperantistas, las medidas propuestas para estar presentes en la exposición universal de Chicago de 1893...&lt;br /&gt;Desde finales de 1893 y a lo largo de 1894, la revista (que ya había perdido el artículo y doblado el número de páginas) fue escenario principal del debate acerca de la reforma del esperanto, con diversos artículos de Zamenhof sobre la cuestión.&lt;br /&gt;Y, casi por encima de todo lo anterior, &lt;i&gt;Esperantisto&lt;/i&gt; puede considerarse una revista literaria, con numerosas traducciones al esperanto y obras originales. Allí publicaron sus escritos Zamenhof, Grabowski, Solovjev o Devjatin. En el número de julio de 1892, Nikolái Borovko publicó «En la tombo», considerado el primer relato de ficción en esperanto.&lt;br /&gt;Y hubo quien aprovechó la sección de anuncios para buscar esposa, como este «Señor finlandés (32 años) desea casarse con señorita no mayor de 25 años. Carta y fotografías a Serĉanto [el que busca], posta restante, Helsingfors, Finlandia. Se devolverán las fotografías no convenientes.» &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3ce5rjn5cI/AAAAAAAAAaM/mGZC_lzcK6U/s1600-h/edzigo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3ce5rjn5cI/AAAAAAAAAaM/mGZC_lzcK6U/s320/edzigo.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En el número de febrero de 1895, Zamenhof presentó una nueva sección llamada «Folieto de Posrednik» y se justificó ante los lectores asegurando que no estaba dando un «carácter eclesial» a la revista, ya que Posrednik defendía el «amor y la fraternidad entre todos los hombres, la desaparición de las guerras, la forma de vida pura, la justicia y la compasión con los animales, la abstinencia de alcohol, tabaco, etcétera». Entonces ¿qué era Posrednik? Posrednik (‘mediador’ en ruso) era el nombre de la editorial que Liev Tolstói había creado en 1884 junto con su discípulo Chertkov. El texto inicial de tan ilustre colaboración fue «Prudento aŭ Kredo?» del autor de &lt;i&gt;Guerra y paz&lt;/i&gt;. En marzo aparecería otro texto sobre la guerra chino-japonesa y en abril «La kafejo en Surat», también de Tolstói.&lt;br /&gt;Tres cuartas partes de los suscriptores de la revista eran rusos que tenían muchos problemas para recibir los ejemplares. Tras la colaboración de Tolstói, la censura rusa prohibió la entrada de ejemplares de &lt;i&gt;Esperantisto&lt;/i&gt;. La redacción de la revista que dirigía Zamenhof anunció un paréntesis de tres o cuatro meses, pero, a la postre, &lt;i&gt;Esperantisto&lt;/i&gt; no volvió a ver la luz.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3b-nnpraII/AAAAAAAAAZ0/DwQh_kx_xVA/s1600-h/274px-Chertkov_with_tolstoy.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3b-nnpraII/AAAAAAAAAZ0/DwQh_kx_xVA/s320/274px-Chertkov_with_tolstoy.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En 1905, tras la primera revolución rusa, Ilja Ostrovskij obtuvo permiso para publicar &lt;i&gt;Ruslanda Esperantisto&lt;/i&gt;. Al año siguiente, Zamenhof iniciaría una nueva aventura editorial en Francia con la fundación de &lt;i&gt;La Revuo&lt;/i&gt; en septiembre de 1906.&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Notas:&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;1. La información la proporciona Reinhard Haupenthal en su excelente posfacio a la edición facsímil de &lt;i&gt;La Esperantisto&lt;/i&gt; y la cita de la correspondencia (es decir, el original en esperanto) está incluida en la&lt;i&gt; Plena Verkaro de Zamenhof (PVZ)&lt;/i&gt;, la obra completa de Zamenhof, compilada y comentada por Ludovikito (Ito Kanzi, 1918-2005).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;i&gt;Fuentes:&lt;/i&gt;&amp;nbsp;Reinhard Haupenthal: «Postparolo al represo (1986)»,&amp;nbsp;&lt;i&gt;La Esperantisto, 1889-1895&lt;/i&gt;, Georg Olms Verlag, Hildesheim-Zúrich-Nueva York, 1988.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-1832419195999591268?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/1832419195999591268/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=1832419195999591268&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/1832419195999591268'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/1832419195999591268'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/02/la-esperantisto-1889-1895.html' title='La Esperantisto (1889-1895)'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S3cXprFW4DI/AAAAAAAAAZ8/0ajMJxaJkGM/s72-c/censura.png' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-7185774950767763326</id><published>2010-02-07T22:32:00.004+01:00</published><updated>2010-03-20T23:10:00.980+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Rojo y Negro'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='esperanto'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='CGT'/><title type='text'>Esperanto por aclamación</title><content type='html'>En el noveno congreso de Catalunya de la Confederación General del Trabajo (CGT), celebrado en Lleida los días 5, 6 y 7 de febrero, se ha aprobado una resolución favorable al uso del esperanto. Dice textualmente:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Resolución aprobada por aclamación en el IX Congreso de la CGT de Catalunya el día 7 de febrero de 2010&lt;br /&gt;Resolución&lt;br /&gt;El IX Congreso Confederal de la Confederació General del Treball de Catalunya,&lt;br /&gt;Considerando la urgente necesidad de una plena cooperación de los libertarios a nivel internacional en la lucha contra el capitalismo,&lt;br /&gt;Considerando que esta cooperación debe estar regida por los procedimientos de la democracia directa y que ésta sólo será posible con el uso de una lengua común a nivel internacional,&lt;br /&gt;Considerando la imposibilidad de que esta lengua común pueda ser alguna lengua nacional, en primer lugar, por la dificultad que supone el aprendizaje de una lengua natural para la mayoría de los trabajadores, en segundo lugar, por el agravio comparativo que supondría que una parte del movimiento usara como lengua común su lengua materna y otra parte una lengua aprendida a medias y, finalmente, por los problemas ideológicos generados por el posible uso, como lengua común, de alguna de las lenguas coloniales hegemónicas,&lt;br /&gt;Resuelve&lt;br /&gt;Manifestar que la Lengua Internacional Esperanto es, hoy por hoy, la más adecuada para el establecimiento de relaciones horizontales e igualitarias entre los trabajadores de todo el mundo y entre las organizaciones libertarias.&lt;br /&gt;Animar a todos los entes de la CGT a que promuevan la difusión y aprendizaje de la Lengua Internacional entre sus afiliados y simpatizantes.&lt;br /&gt;Proponer a todas las organizaciones libertarias que fomenten el aprendizaje del Esperanto a fin de poder emplearlo como lengua de trabajo en la coordinación del movimiento libertario internacional.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Fuente: &lt;a href="http://www.rojoynegro.info/2004/spip.php?article29388"&gt;Rojo y Negro&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-7185774950767763326?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/7185774950767763326/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=7185774950767763326&amp;isPopup=true' title='4 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/7185774950767763326'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/7185774950767763326'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/02/esperanto-por-aclamacion.html' title='Esperanto por aclamación'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-6552584186841357761</id><published>2010-02-05T12:24:00.002+01:00</published><updated>2010-02-07T12:00:14.129+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ebbe Vilborg'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='EVE'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='fecha'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='etimología'/><title type='text'>El mes de Augusto</title><content type='html'>Recibir un paquete del Libroservo de la UEA es siempre una alegría y una sorpresa. La historia suele empezar cuando abro la puerta del edificio al cartero (como todos los días). Éste deja una nota de recogida con fecha del día anterior en la que previamente ha apuntado que el paquete procedente de «Nederlando» no se pudo entregar por no encontrarse en su domicilio el destinatario.&lt;br /&gt;Tras la excursión a la oficina de Correos, vuelvo a casa y abro el paquete. Es entonces cuando llega la alegría de encontrar los libros que había pedido desde el &lt;a href="http://katalogo.uea.org/"&gt;catálogo electrónico de la UEA&lt;/a&gt; y la sorpresa del paquete interior (dentro de la caja habitual), que envuelve cuidadosamente los libros. En una anterior ocasión me encontré unas galeradas de una excelente edición bilingüe e ilustrada de la &lt;i&gt;Divina comedia&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;La dia komedio&lt;/i&gt;, traducida al esperanto por G. Peterlongo). ¿Qué mejor destino para unas galeradas?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S2vwctBmuSI/AAAAAAAAAYg/Xxq3Bv_FCnI/s1600-h/diakom.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S2vwctBmuSI/AAAAAAAAAYg/Xxq3Bv_FCnI/s320/diakom.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En esta ocasión el envoltorio es un calendario del año 2008 (la hoja correspondiente al mes de agosto) en esperanto y ucraniano. El mes de agosto en ucraniano es &lt;i&gt;серпень&lt;/i&gt;&amp;nbsp;[serpien]) y procede de&amp;nbsp;&lt;i&gt;серп&lt;/i&gt; (‘hoz’), por ser el mes en que se utiliza esa herramienta para cosechar. Exactamente el mismo origen tiene el nombre polaco &lt;i&gt;sierpień&lt;/i&gt; o el checo &lt;i&gt;srpen,&lt;/i&gt;&amp;nbsp;y muy parecido, los que se usan&amp;nbsp;en bielorruso (&lt;i&gt;жнiвень&lt;/i&gt;&amp;nbsp;[zhniven]) y tradicionalmente en macedonio (&lt;i&gt;жетвар&lt;/i&gt;&amp;nbsp;[zhetvar]), y que en ambos casos proceden de la palabra que significa ‘cosecha’. Mientras que el ruso y otros idiomas eslavos adoptaron nombres de los meses basados en el calendario latino, polaco, checo, ucraniano, macedonio, croata y bielorruso mantuvieron nombres relacionados con la actividad o las condiciones climáticas propias de ese mes, una idea que se recuperó en la Revolución francesa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S2v9zEHtopI/AAAAAAAAAYo/85fqP-OpMZI/s1600-h/augusto.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S2v9zEHtopI/AAAAAAAAAYo/85fqP-OpMZI/s320/augusto.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Lógicamente, Zamenhof eligió &lt;i&gt;aŭgusto&lt;/i&gt; como nombre del octavo mes del año en la lengua internacional. Los nombres del resto de los meses tienen la misma raíz que en la mayoría de las lenguas europeas. Ésta es la lista completa: &lt;i&gt;januaro, februaro, marto, aprilo, majo, junio, julio, aŭgusto, septembro, oktobro, novembro, decembro&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;En la elección etimológica de las palabras para designar el tiempo, Zamenhof se basó en el francés para los días de la semana:&amp;nbsp;&lt;i&gt;lundo, mardo, merkredo, ĵaŭdo, vendredo, sabato, dimanĉo&lt;/i&gt;. Es decir, sólo se alejó del francés en el caso del sábado, donde fue directamente al origen hebreo שבת [shabbat].&lt;br /&gt;Para designar otras unidades de tiempo pensó en el alemán: &lt;i&gt;tago&lt;/i&gt; (‘día’, alemán: &lt;i&gt;tag&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;jaro&lt;/i&gt; (‘año’, alemán: &lt;i&gt;jahr&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;monato&lt;/i&gt; (‘mes’, alemán: &lt;i&gt;monat&lt;/i&gt;). En cambio, en el caso de la semana dejó de lado la raíz germánica &lt;i&gt;(woche, week)&lt;/i&gt; y optó por la latina: &lt;i&gt;semajno&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;En cuanto a las cuatro estaciones, Zamenhof olvida las lenguas eslavas y opta por una elección variada entre idiomas latinos y germánicos: &lt;i&gt;printempo&lt;/i&gt; (francés:&amp;nbsp;&lt;i&gt;printemps&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;somero&lt;/i&gt; (alemán:&amp;nbsp;&lt;i&gt;sommer&lt;/i&gt;, inglés:&amp;nbsp;&lt;i&gt;summer&lt;/i&gt;), &lt;i&gt;aŭtuno&lt;/i&gt; (italiano:&amp;nbsp;&lt;i&gt;autunno&lt;/i&gt;, francés:&amp;nbsp;&lt;i&gt;automne&lt;/i&gt;), y &lt;i&gt;vintro&lt;/i&gt; (alemán, inglés:&amp;nbsp;&lt;i&gt;winter&lt;/i&gt;)&lt;br /&gt;Para decir la fecha en esperanto, se expresa el día en forma de adjetivo seguido por el nombre del mes:&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;i&gt;Hodiaŭ estas la kvina de februaro.&lt;/i&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;Y volviendo a la etimología, Ebbe Vilborg es el autor del &lt;i&gt;Etimologia Vortaro de Esperanto (EVE)&lt;/i&gt;, publicado en cinco volúmenes por la editorial sueca Eldona Esperanto Societo y que aún no he tenido oportunidad de consultar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S2vWBAeoE3I/AAAAAAAAAYY/J1eSxCYyCb0/s1600-h/EVEvol1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S2vWBAeoE3I/AAAAAAAAAYY/J1eSxCYyCb0/s320/EVEvol1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-6552584186841357761?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://enesperantujo.blogspot.com/feeds/6552584186841357761/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=6243233474719514155&amp;postID=6552584186841357761&amp;isPopup=true' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/6552584186841357761'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/6243233474719514155/posts/default/6552584186841357761'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://enesperantujo.blogspot.com/2010/02/el-mes-de-augusto.html' title='El mes de Augusto'/><author><name>desespero</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11827127047408963479</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/-AM7lvvLRuJ4/TXUSLdAmYYI/AAAAAAAAB3Q/5iJelAfbeQk/s220/DSC_0041.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S2vwctBmuSI/AAAAAAAAAYg/Xxq3Bv_FCnI/s72-c/diakom.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-6243233474719514155.post-7947500523839503813</id><published>2010-02-01T23:37:00.005+01:00</published><updated>2010-02-06T23:40:00.888+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Haydn'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sator'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='palindromo'/><title type='text'>01022010</title><content type='html'>Mi ĵus vidis en la aŭtohorloĝo la hodiaŭan daton: 01/02/2010&lt;br /&gt;«Capicúa», mi pensis en la hispana (kiam mi pensas, mi pensas ĉiam en la hispana). Sed kio estas la esperanta vorto por aludi numeron kiun oni legas same dekstren kiel maldekstren? Mi konsultis la mirigan &lt;a href="http://www.esperanto.es/hef/index.php?option=com_wrapper&amp;amp;Itemid=154"&gt;vortaron&lt;/a&gt; de Fernando de Diego (hispana-esperanto). La termino estas «palindroma numero».&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La hispana vorto &lt;i&gt;capicúa&lt;/i&gt; (kaj ankaŭ la portugala &lt;i&gt;capicua&lt;/i&gt;) havas katalunan originon: &lt;i&gt;cap&lt;/i&gt; [kapo] &lt;i&gt;i&lt;/i&gt; [kaj] &lt;i&gt;cua&lt;/i&gt; [vosto]. En esperanto, kaj en multaj aliaj lingvoj, oni parolas pri «palindroma numero» (&lt;i&gt;nombre palindrome, numero palindromo, palindromic number, Zahlenpalindrom, palindromické čislo, palindromszám,&lt;/i&gt; k.t.p.)&lt;br /&gt;En la hispana, ni uzas&amp;nbsp;&lt;i&gt;capicúa&lt;/i&gt;&amp;nbsp;por la numeroj kaj&amp;nbsp;&lt;i&gt;palíndromo&lt;/i&gt;&amp;nbsp;por vortoj aŭ frazoj, kiu oni legas same dekstren kiel maldekstren.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La vorto &lt;i&gt;palindromo&lt;/i&gt;&amp;nbsp;devenas el la greka πάλιν (ree), kaj δρόμος (direkto). La sama greka komponanto πάλιν kaŝiĝis en la etimologio de la vorto &lt;i&gt;palimpsesto&lt;/i&gt; (manuskripto, sur kiu oni forgratis la unuan tekston, por skribi alian novan) aŭ &lt;i&gt;palinodio&lt;/i&gt;&amp;nbsp;(poemo, en kiu la poeto reprenas kaj kontraŭdiras la sentojn, kiujn li esprimis en antaŭa poemo) (PIV)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dum la fosado de Herkulano, oni trovis la faman Kvadraton Sator, palindromo kiu datiĝas de antaŭ&amp;nbsp;79 p.K.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S2de-5GcV4I/AAAAAAAAAYI/EUviD3UMgic/s1600-h/220px-P8190074.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S2de-5GcV4I/AAAAAAAAAYI/EUviD3UMgic/s320/220px-P8190074.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;En la hispana, la plej klasika palindromo, la ekzemplo el la lernejo en mia infaneco, estas konata por ĉiuj: «Dábale arroz a la zorra el abad», sed ekzistas &lt;a href="http://www.carbajo.net/pdf/varios/carbajo-42424_palindromos.pdf"&gt;miloj&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Adán no cede con nada&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;Anita, la gorda lagartona, no traga la droga latina&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;Arriba la birra&lt;/blockquote&gt;En Hispanio ni eĉ havas palindromnoman flamenkan dancistinon: &lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=YwushBt_Hpw"&gt;Sara Baras&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S2dLVu5rDrI/AAAAAAAAAX4/bujojwRemfY/s1600-h/sarabaras.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://3.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S2dLVu5rDrI/AAAAAAAAAX4/bujojwRemfY/s200/sarabaras.jpg" width="200" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Ankaŭ en esperanto ni posedas palindromojn. La &lt;i&gt;Plena Ilustrita Vortaro&lt;/i&gt; donacis al ni «Ne mateno, bone tamen» kaj «Saĝa nomo naĝas». Mi pli ŝatas veran «oran trovon» el Vikipedio: «Ora trovo: vortaro».&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La aŭstra komponisto &lt;a href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Haydn"&gt;Joseph Haydn&lt;/a&gt;&amp;nbsp;(1732-1809) ludis kun la sama ideo en la simfonio n-ro 47, nomata la Palindroma pro sia menueto &lt;i&gt;al roverso&lt;/i&gt;. La dua parto de la menueto estas sama kiel la unua, sed returnita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S2dXAH__hTI/AAAAAAAAAYA/V8YtyAqpFck/s1600-h/Al_roverso_symfonie_47_Haydn.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_ypu6pEnCwT8/S2dXAH__hTI/AAAAAAAAAYA/V8YtyAqpFck/s320/Al_roverso_symfonie_47_Haydn.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;La sekvonta palindroma dato estos la dek unua de februaro en du mil dek unu.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6243233474719514155-7947500523839503813?l=enesperantujo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link r
